Vägen tillbaka till mig själv

1107 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
kalla
Makt och balans

Inte kul att skiljas för allt blir ett spel och det är som att gå på glastak även för barnen. Klart man ringer om något av barnen skadar sig, men det är sättet man lämnar info på som är avgörande.

Ofta är det så att den som tar första steget till skilsmässan inte riktigt förstår varför den andre är så upprörd och beter sig så konstigt. För man var ju redan klar i huvudet att skilsmässa var den enda riktiga, bara det att man "glömt" att berätta det för den andra personen.
Att han vill få dig ur balans är ju ett sätt att få makten och styra hur det här skall bli.Så var rädd om dig många kramar Kalla

Nynykter
Kan en liten fest i

Kan en liten fest i filosofiska rummet locka en nybliven singel. Dompa kommer (tror jag) :-)
Jag firar ett år som nykter.
Kram från syrran

Stigsdotter
Fest är trevligt!

Det kommer jag gärna på! Fast singel väntar jag nog lite med att kalla mig, vi får nog lov att komma lite längre i processen först tror jag. Är inte riktigt säker på att maken fattat att det är dit vi ska... han verkar inte ha pratat med sin syster, tror hon skulle hört av sig då... Nåja, det får lov att vara han som berättar för sin syster och sina föräldrar även om jag ser dem som min familj också och hoppas att de kommer att vara det även fortsättningsvis. Idag kommer farmor och farfar hem med lilltjejen och imorgon kommer maken och stora tjejen - hon verkar ha haft kul i alla fall trots att det inte blev någon skidåkning.

Min ensamvecka har varit underbar faktiskt! Så himla skönt. Har haft några funderingar på att dricka men, och här brister jag ut i lite flum, ni som går på AA förstår: Steg 1-3 - jag har lämnat över och så fort de där tankarna kommer så tänker jag att jag inte behöver fundera på dem därför att min HK tar hand om det här - och då försvinner det. Alltså, helknasigt för en skeptiker som jag egentligen är, men det fungerar!!

Nu går jag och kollar om där är något kul folk (så klart det är!) på NNs fest. Trevlig helg tillönskas alla med kram från mig.

kalla
Härligt!

Vad skönt att du låter så trygg i din nykterhet,Kramar Kalla

vill.sluta
Hej vännen! Skickar ett fång..........

ROSOR, till dig för jag tror du skulle bli glad då.
Och det tror jag du behöver vara idag.
Glad och på ett strålande humör, för barnens skull.
Exet och kexet skiter vi i.
Han kan få gå ut i tvättstugan och ta reda på tvätten efter en vecka i fjällen för den har ju du inget med att göra.

Skickar med en god parfym inne i rosorna också.
Så kan du ta ungarna ut på resturang och dom får berätta om deras vecka.
När ni kommer hem är nog gubben klar med tvätten. :-)

Kramar dig hårt!
/A

Stigsdotter
Blommor och parfym...

...dET tycker vi om, tack så mycket. Lustigt att du skriver om tvätt för nu kom han just upp för trappen efter att ha tagit hand om sin fjälltvätt, jodå, den får han fixa själv och har så gjort också :-) nån måtta får det vara.

De kom hem igår, stora dottern och maken, det var härligt att krama om henne igen men maken känner jag verkligen att jag kan mista nu, fem minuter så irriterar han mig något så vansinnigt. Idag har han inte kommit ur morgonrocken, visserligen har jag också myskläder när jag dräller hemma men nån måtta får det vara. Han hade visst ont i halsen. Vi pratar inte om viktigheter, vid lämpligt tillfälle ska jag fråga om han pratat med syrran, bara för att plocka upp tråden igen...

vill.sluta
Badrock i skrivande stund?

Klockan var 16:39, frukost okej kanske.... Men lunch och nu strax middag.
Sjuk eller ej vi har som regel här hemma att en t-shirt eller liknande till frukost i vart fall och de övriga måltiderna påklädd.
Sedan om det är myskläder eller what so ever spelar mindre roll.
Men om han är så sjuk så han inte klarar sig med de basala sakerna borde han inte klivit upp.
Om inte för att fixa tvätten.

Blommorma fick du för det är du värd, parfymen för jag gillar din stajl!
Kramar/A

vill.sluta
Önskar dig en fantastisk helg.

Då det kommer vara riktigt kallt på nättrena nu så föreslår jag att du knyter på dig skridskorna tillsammans med barnen och kör lite
"Princess on ice".

Kramar och ut och bronsa näbben i solen i helgen princess!!!
Kramar/A

Stigsdotter
Åh skridskor!

Det var längesedan. Blev faktiskt sugen idag när vi körde en omväg ungarna och jag, omväg för att jag ville kika på ett litet område där jag sett fin lägenhet på annons. Bredvid ligger en liten sjö som vi har badat i men nu såg jag att de plogat skridskobana - det visste jag inte att de gjorde - jättekul!

Idag hade jag och mannen ett konstruktivt samtal. Han har bara surat och muttrat men idag kunde vi till och med skämta med varandra om möbeluppdelning, bolån och elände. Känns otroligt konstigt och lite orättvist på något sätt. Helt plötsligt ser jag den där mannen som jag blev kär i - där är han ju! Jag är rädd för att det är den mannen jag kommer att få se mest efter skilsmässan och så kommer jag undra varför jag ville skiljas? Är inte det märkligt??? Fast, visst, det handlar inte bara om mitt sätt att se på honom det handlar om hur han är. Nu när det har sjunkit in lite är han säkert nöjd med beslutet och slappnar av. Men det känns så orättvist att vi inte ska kunna vara de där människorna mot varandra i en relation! Är det mitt fel, kommer tankarna igen då som ett brev på posten. Å ena sidan vill jag att separationen skall fungera hyfsat problemfritt och att vi ska kunna hjälpas åt med allt. Å andra sidan är det lättare att separera om han visar sina fulaste sidor så att jag får avsky honom lite grann!

Känner mig lite vilsen, om någon känner igen sig i detta vore jag glad :-(

vill.sluta
Sorry inga tips........

Men rent instinktivt vill jag höja ett varningens finger........ Gå inte in genom dörren till tveksamhet!
Klart du kommer sakna det fina ni har haft, det skall du inte glömma eller pröva att inte komma ihåg.

Både för din skull men även för dina/era barn skull.
Ni måste kunna målande berätta om allt bra ni har haft det och alla knasigheter NI gjorde som familj.
Alla dumheter ni hittat på och vad mycket det gav.

Hur du föll för deras pappa och vad du älskade hos honom etc.

Men det var då, och sedan växte ni ifrån varandra.
Det är ytterst viktigt att ni båda berättar för barnen hur superbra respektive var så dom känner att dom är ellr var delaktiga i att vara en hel familj.

Sedan kommer det oundvikliga, men det är jätteviktigt att alltid lyfta den andra i alla situationer.
Att på ett possetivt sätt lyfta allt det bra, och fina med den andre.
Aldrig tala illa eller smutskasta den andra, sådana saker kommer barnen upptäcka ju äldre dom blir.

Annars får det mer en annan effekt.

Klart du kommer ihåg allt bra, det SKA du komma
ihåg, han är ju en del av ditt liv som varit.
Men glöm inte vägen till seperationen och alla
gånger du har blivit ledsen och sårad...........

Det HAR varit tufft.

Kom ihåg allt bra, för det är en del av dig.
Men glöm inte varför det blev såhär också.

Kramar Sessan, faaan vad gott du luktar! Vill bara dröja mig kvar i kramen...........
Du kan, you still got it babe!
/A

Maria42
Håller med Andreas

I hans tankar, tänk på att detta faktiskt är ett stort bevis på att ni gör rätt. Ni är inte lyckliga tillsammans utan är som bäst när ni inte är ett par. Så var det inte när ni träffades men det har blivit så med åren. Det är ingens fel, utan sånt som kan hända.
Vad bra att ni nu kan vara ert bästa jag mot varandra, en bra avslutning på erat äktenskap.
Kram!

mulletant
Håller också med

- rädslan för förändring är nästan alltid stor... även i mindre frågor och beslut. Och det skulle faktiskt vara mer ledsamt om det inte vore sorgligt alls. Kram till dig / mt

kalla
klart vi känner igen oss

Att skiljas är svårt och är ett sorgarbete, man måste låta sig ha alla känslor. Det pendlar fram och tillbaka hela tiden och rädslan att bli ensam kan kännas skrämmande. Så jag kan bara skicka kramar, styrka och följ ditt hjärta//Kalla

Dompa
Kanske...

...kan det vara så att maken slappnar av nu när det är oundvikligt. När tankarna inte bara är sådda utan börjar spira. För nu kan ju även han få det som han vill och det måste ju vara en lättnad.

Missförstå mig rätt nu. Jag tror visst att han älskar dig...och ni har ju allt tillsammans. Men du vet ju också att han har andra behov. Behov som han kanske i framtiden kan leva upp till...även om han inte medvetet ens har tänkt tanken. Tror inte han är glad att "slippa" dig...men kanske lättad att få gå vidare. Även lättnaden tänker jag är omedveten.

Då slappnar han av...och den härliga, roliga mannen du blev förälskad i är tillbaka. Men är han din man längre? Kanske snarare en riktigt god vän som du fortfarande kan älska...men inte på samma sätt. Hoppas du förstår hur jag tänker och försöker bluddra om.

I vilket fall som helst så är det gott! Att ni inte skiljs i olycka, bråk, misär och hårda ut. Utan snarare en vemodig sorg. Jag kan tänka mig att hans tankar löper lite likadant; "Men, där är hon ju...den där helt fantastiska kvinnan jag blev förälskad i och lyckades erövra. Vad hände?" Ungefär som dina egna tankar. Så bli inte förvånade och låt er luras av om ni kommer att ha en andra smekmånad nu; Med både skratt, förståelse och en fysisk närhet. De känslorna är sanna...men ändå inte. Inte längre...inte nu.

Så går mina tankar, kan ha helt fel. Förstår du inte mitt svammel så fråga vad fan jag menar istället för att bli ledsen/arg. Kram/R

Stigsdotter
tack

Tack för alla era rader, jag förstår och tror att ni har rätt allihopa. Sitter här med en tår i ögat, nyss glad men nu ledsen igen. Så läser jag Kallas rad om att det pendlar fram och tillbaka hela tiden. Och, ja så är det ju! Och visst vore det sorgligt om det inte vore sorgligt, att bara resa sig upp och gå vore ju en förolämpning mot det vi haft: betydde det inte mer än så?

Igår lunchade jag med svägerskan. Vi brukar inte umgås på tu man hand men jag kände att jag ville träffa henne utan att ens bestämt mig om jag skulle prata om detta som händer, men hon tog upp det själv direkt när vi satte oss till bords. När hon sa att de ville ha med mig som vanligt så länge som jag och brorsan kan umgås som normala människor, att jag alltid hör till familjen, så höll jag på att börja gråta och hon med, så satt vi där och snyftade tillsammans på restaurangen. Kändes bra i alla fall. Vi ska fira påsk hos dem. Tydligen hade även han känt att kommunikationen oss emellan är bättre än någonsin.

Längtar till mitt nya liv!

kalla
kramar til dig!

Skönt att höra att du mår bra och att ni skyndar långsamt. Bra för barnen om ni kan vara vänner, men måla inte in dig i ett hörn.
Ibland kan man bli skild men fortfarande vara gift, skall utveckla de här lite mer senare under tiden får ni fundera på den ;-)

Många kramar och styrka till dig//Kalla

Stigsdotter
Berg-o-dalbana

Ena stunden känner jag mig så glad! Igår stod jag här och tittade på julklappen från jobbet - fina lakan. Har inte tagit hem dem, de skall med till mitt nya boende. Imorse var det surpellen som mötte vid frukostbordet - tack för att du gör detta lätt tänker jag och bestämmer mig för att jag måste se till att få snurr på detta nu.

Sedan sitter jag på tunnelbanan och får syn på reklam för en utställning på fotografiska muséet och blir vansinnigt ledsen. Kommer till jobbet och möts av ett glädjande besked efter säljinsats och tårarna rinner ohejdat - orkar inte! Skriver ut mejlet och går in till rar kollega med tårarna rinnande: någon borde bli glad åt detta säger jag. O ja, chefen kommer att slå baklängesvolter säger hon, ger mig en kram och säger åt mig att gå hem. Jag har bra kollegor, lyckas delegera alla måsten. Chefen kommer också och ger mig en kram "vad bra du är" säger hon och "det kommer bli så bra för dig och dina tjejer".

Jag är lyckligt lottad. Önskan att dricka känns långt borta, det skulle liksom inte tillföra någonting nu. Märkligt att det kan vara så att jag inte längre vill det som tidigare var ett måste! Men, jag vet ju att mitt alkoholmonster lurar där någonstans, ibland sticker det upp sitt huvud: vore det inte gott...? Tänk, vad skönt att smita undan...!

Dompa
Berg-och-dalbana!

Vore ju konstigt annars...med allt du går igenom. Men berg-och-dal är bättre än en karusell...vilket jag tror det blir om man även drar in A i ekvationen. Starkt av dig att inte göra det.

Du verkar ha bra folk omkring dig iaf. Även chefen tycks ju ha fattat vad du går igenom. Så går det när man vågar vara ärlig!

Hoppas du får en bra ledig halvdag och kan göra ngt gott för bara dig själv. Kramar/R

PS: Lite ledsen blev jag över dina rader hos Kalla; Att du skulle ut på marknaden igen! Jag trodde vi hade en deal? :-(

Dompa
Tänker...

...på hur långt du har kommit sedan ifjol. Sedan du mötte djävulen den där gången. Inget av det du går igenom just nu hade kunnat ske då. Du hade inte orkat...bara drömt och dränkt. Var riktigt stolt över dig själv! ...och så! /R

mulletant
Instämmer

med Dompa... och så. Vilken fantastisk resa till ditt sanna jag du har gjort - och är på... Stigsdotter. Fina du. Kram / mt

Tilde
Du inspirerar!

och ger kraft åt mig och säkert många andra. Den resa du gjort och där du är nu. Du påverkar ditt liv i den riktning du själv önskar och det gör du med klar hjärna och med en energi som inte fanns för att göra dessa förändringar ett år tidigare.

Fortsätt så
och att det är berg och dalbana... ja det är livet det.
Kram Tilde

Stigsdotter
Första tjing på marknaden!

...har du ju såklart, och det är ju faktiskt där du befinner dig - på marknaden ;-) Äsch det är det sista jag tänker på just nu, att jaga karlar och spela det spelet känns verkligen långt bort. (men när jag gör det har du såklart första tjing <3

vill.sluta
Glad för din skull!

Bra folk runt omkring dig är ett måste där du befinner dig nu.
Berg och dalbanan kommer aldrig att upphöra.
Den skall aldrig upphöra heller.
Men med tiden kommer du veta när det blir en backe uppför.
På samma sätt kommer du ta lärdom av när det börjar barka utför.
Du klarar mer och me och kommer njuta mer av livet. Det härliga fantastiska livet du är på väg till nu.
Eget boende, helt eget ihopsatt med Stigsdotters egen personliga prägel.

Instämmer i Dompas tankar.........
Tänk dig tillbaka endast ett år i tiden.

Du HAR en anmärkningsvärd resa bakom dig.
Jag tycker inte du skall ut på "marknaden" än på ett tag. Detta tar tid att sjunka in och du måste resa dig upp.

Tror inte det är det primära just nu, ser att det bildats en kö av förväntansfulla och det är ju kul......... för dig. :-(

*blink vännen!
/A

kalla
Skickar kramar

Vad glad jag blir att de är bra på jobbet, ta väl hand om dig. Många kramar Kalla

vill.sluta
Men vännen..........

När jag skulle in här och skicka all jordens possetiva energi till dig slogs jag av namnet på din tråd.
"Vägen till mig själv".
Och snart är du framme, snart är du själv men starkare än någonsin. En helt sagolös berättelse.
Du har hela din resa sedan 7 Oktober 2010 här.
Med alla gupp, backar och krön.
Och fastän denna resa är slut, så har nästa redan börjat.
Jag följer gladjeligen med dig på även denna om jag får?
Ser anhopningen med förväntansfulla utanför din port.........
Men kanske när du har tid och lust?

Kramaroch önskar dig en härlig lördag!!
Om Maria är the one ........ You are beyond that!

*blink :-)
/A

Stigsdotter
Vägen är lång...

Nej, vägen tillbaka till mig själv, den har jag nog bara påbörjat. Men jag ser lite glimtar där i horisonten och självklart vill jag ha sällskap på vägen :-) Men, visst har jag redan gjort en resa, ibland får man påminna sig själv om hur det faktiskt var, det är så lätt att man glömmer!

Just nu är jag så inne i funderingar om hur jag (vi) ska klara av att skiljas med allt som hör därtill. Han har inte berättat för sina föräldrar än (mina är borta) och hur berättar man för gemensamma vänner - ändrar status på Facebook eller vad? Vänner som är nära men som man inte träffar så ofta, ska man ringa? Hur ska vi kunna sälja hus och köpa 2 nya boenden utan att ruinera oss? Vad ska vi göra av alla grejer?

Sådant upptar mina tankar just nu. Jag tänker också en del på att jag försöker vara så duktig och hålla god min, vara trevlig och förnuftig för att detta ska bli så bra som möjligt. Men samtidigt önskar jag att jag fick säga elaka saker och vara arg på honom för att vi inte klarade av detta liv tillsammans. Jag vill sparka på honom och önskar att jag kunde krypa upp till honom i soffan och vila mitt huvud mot hans bröst. Jag får inte ihop detta just nu.

Det är detta som snurrar i mitt huvud nu. När tankar på alkohol någon gång dyker upp så är de enkla att slå undan med ett "ja, ja, du vet ju att ingenting finns att hämta i glaset...". Jag känner inte heller att jag kan vara ett bra och engagerat stöd för någon annan eftersom jag är inne i mitt just nu.

Kram till alla som behöver, hoppas du sköter om dig det bästa du kan, det finns bara en av dig!

Tilde
Du Stigsdotter

du behöver inte känna att du ska vara ett bra och inspirerande stöd åt andra just nu. Det räcker så bra att du finns här och skriver om det du känner för. Så upplever jag det i alla fall.

Ta din tid till dig och följ med i din berg- och dalbaneliknande tillvaro så blir det nog så bra alltsammans. Ditt stora problem var ju vinet och det är ju verkligen borta, vad härligt för dig. Då löser du allt annat också. Ni kommer att landa i det här så småningom, man liksom flyter med tror jag och man orkar gå igenom det fast man kanske inte tror det alltid.

Kram till dig!

vill.sluta
Hej vännen, nu när rn efter annan

hoppar av har jag gärna kontakt med några ändå.
F.B är en variant, om du känner att du orkar och vill kan du skicka ditt alias till

andy.p123495@gmail.com

Hoppas du orkar.....
/A

Stigsdotter
Facebookalias

...skriver jag här ifall fler vill ha kontakt den vägen. Jag är inte där så mycket nu men det kan ju ändras om vi blir fler. Stigsdotter von A-hjälpen heter jag där, hör gärna av dig!

vill.sluta
.

.

Sidor