Hejsan!
Behöver hjälp och tankar med vad man kan göra i en situation som den här.
Hade en sambo som jag älskade och fortfarande älskar väldig högt. Vi har det mycket bra tillsammans och det finns ingen som gör mig så glad som honom och allt känns bara rätt med denna killen, förutom hans sätt att dricka. Reda I början var jag orolig för hur han betedde sig när han drack alkohol, han blev oftast väldigt full och inte alls lik sig själv. Han har inget problem med att han måste dricka ofta, det är bara att det ofta blir alldeles för mycket!!! Han kan tappa bort kläder, vet knappt vart han är eller vad han gör. Detta ledde till osäkerhet och vi blev ofta ovänner bör vi drack tillsammans.
Tillslut hände det jag var rädd för att det skulle hända, han var otrogen. Efter en helg där jag blev ledsen över han gick ifrån mig när vi skulle ut och bara skulle dra iväg när vi gemensamt kommit på förfest och sedan säger ^^jag drar och vi ses sen!^^ märkte då med han redan var för full och blev ledsne över han drog så jag gick hem istället. Ringde och ringde men inger svar. Sedan fick jag prata med honom i tele när han fortfarande var på krogen, sa jag var ledsen och undrade vad han höll på med? Han la på i örat på mig, den natten kom han aldrig hem och jag bara grät och undrade vadfan han höll på med? På morgonen kommer han hem och säger "jag har varit otrogen!" Hela min värld rasade....
Flyttade från våran gemensamma lägenhet samma dag. Han var väldigt ledsen över det han gjort och han sa han inte visste varför det blev så...
Efter ett tag försökte vi igen och jag vet att han ångrade sig, ville först inte han skulle dricka för det gjorde mig så orolig. Vi bråkade mycket under den här tiden för var så arg och besviken på honom, fattade inte hur han kunde göra så emot mig??? Han fick sig känna att han inte dög, bara förstört för mig och inte ens borde få finnas.... Vi ville fortfarande ha varandra och jag ville ge honom en chans för han är inte en "elak människa" och visst alla kan göra fel någon gång!
Sedan var han på familjemiddag och skulle ta det lugnt, ha det trevligt och dricka några öl. Visst tänkte jag vad kan hända? Jo allt kan hända såklart eftersom det inte slutade med familjemiddag utan det fortsatte med kompisar ute på krogen,,,återigen för full. Följde med samma tjej igen( de har ett förflutet tillsammans). Fick reda på det en vecka senare. Hans förklaring nu var han var full, dum kåt och inte tänkte. Blev mer arg denna gång! Föyförbannad och tänkte den idioten ska jag inte säga ett ord mer till i mitt liv!!
Efter ett tag så började vi prata igen. Vet att många säger och tänker att det är någon man bara ska skita i och gå vidare! Och visst så är det väll det som vore det vettigaste. Men den lyckan han ger mig i mitt liv är inget jag ens kan sätta ord på. Älskar honom något så otroligt och han är värld allt, men honom är jag lycklig, sålänge han inte super och är otrogen.
Vi pratade, sågs lite och tog det lugnt med allt. Sa det att jag skulle vilja det funkade för han är en sån otroligt bra person så länge han inte dricker och blir som förbytt! Det är som han aldrig inser vad han håller på med och kan ha! Det stör mig någon så otroligt när han säger han ska ta det lugnt men det aldrig blir så! Han kan se mig i ögonen, säga han älskar mig och han ska ta det lugnt för han vill ha mig och ingen annan! Sedan slutar det med han är fullare än någonsin och ligger med någon annan. Han vet han inte kan hantera sprit, och han ska ta det lugnt.
Han är den "roliga" i hans kompiskretts och det är alltid han som är den som livar upp och gör knäppa saker som folk tycker är jätte kul! Det klart de vill ha med han ut, det är ju han som gör det roliga! De bjuder han på sprit och han säger då "äsch en gör ju inget", men det slutar aldrig med en såklart... Han är van att ha den rollen att alltid vara värst, roligast och fullast, om det inte är så får han alltid höra "men vad tråkig du är då!" Och det är ju klart det inte är så kul! Hans kompisar ät en stor del av hans liv, de flesta är singlar och arbetslösa och leva loppan medans mitt ex då blir en toffel med sambo och fastjobb.
Det jag vill ha råd om är hur man ska göra!! Han säger han vill sluta dricka helt, han säger själv "nej men det funkar inte med att man tar en öl och sedan kan det leda till så mycket mer och liksom riskera ens förhållande genom det" Han försöker, han har inte druckit på länge nu och han vill ha det bra med mig. Hittat på annat och han säger han trivs med det. Sedan kommer det de tillfällen då det är något speciellt, hans kompisar ska bort och hitta på nått och sedan ta några öl. Fattar inte att han bara inte kan låta bli då att dricka de där ölen??? Är det så viktigt?? Skulle vilja ha ett förhållande där han och jag drog ut tillsammans, gick hem tillsammans och då drack ihop och att vi höll det på en normal nivå när det var något speciellt. Vill ju inte hela hans liv och ungdom ska bli förstör så vill gärna han dricker, på en lagom nivå och att vi är tillsammans isåfall. För jag känner mig inte säker när jag har sett hur han kan bli när han är full, han har inte koll på något alls!
Blev väldigt mycket text och säker väldigt rörigt. Vet inte hur man ska förklara allt på ett bra sätt när det är så många tankar och funderingar. Iallfall vill jag mer än allt att det skulle fungera mellan mig och honom. Vill han ska inse vad han håller på med och vad han riskerar! Vet han vill ta det lugnt, men att han liksom inte kan hantera det! Han vill ändå inte inse, "jag är väll inte någon jävla akolholist!" Brukar det ofta bli som svar. Han säger ofta nej men nu ska jag inte dricka något alls, jag orkar inte med hur jag blir och den ångesten jag får av det! Men sedan efter några veckor låter det annorlunda "det går väll bra med en öl?" Mycket tyck hos hans kompisar tror jag och han är rädd den biten ska försvinna och han kommer bara bli en tråkig sur gubbe tillslut, självklart det jag inte vill.
Vill bara få han förstå och vad man ska göra, är orolig för honom när jag vet han vill få det bra på alla sätt men ändå nåt det inte fram :/