av m-m

Ett år senare...
Det har gått nästan ett år sedan jag insåg att jag på allvar måste göra något åt mitt förhållande till alkohol och sökte mig till forumet. Det här året har varit upp och ner. Jag har under vissa perioder klarat att hantera alkoholen enligt min definition måttligt, dvs endast fre-lö och då drygt en halv flaska vin per kväll. Större delen av tiden har det dock inte sett ut så, utan varit vindrickande minst ons-lö kväll och start på em på helgen eller semester.

Nu är jag så evinnerligt trött på detta. Skuldkänslor varje gång jag är på bolaget och handlar, skuldkänslor varje gång jag häller upp ett glas hemma, eller varje gång jag är ute med vänner och inser att jag druckit upp långt före de andra, och är den som fyller på först. Skam när jag inser att jag inte kunnat hålla morgonens löfte om att ikväll ska jag inte… Skam när jag på morgonen känner mig tung i kroppen och huvudet av vinets verkan och framför allt på dess påverkan på min nattsömn. När jag började skriva här för ett år sedan kände jag panik över tanken att inte kunna dricka något mer och jag är nog fortfarande inte beredd på livslånga beslut, men jag känner nu att det kan inte vara mindre jobb och ångest att avstå helt än detta ständiga förhandlande och skuldkänslor. Just nu har jag mest lust att lägga upp en status på Facebook och meddela att jag inte tänker dricka något mer vin på obestämd tid och var snäll och fråga inte varför eller något annat. Jag kan inte hantera det nu och håll det borta från mig!
Jag måste få vila från detta och bara låta det vara. Sova på nätterna utan att vakna vid 3-4-tiden och känna att det bultar i huvudet och att hjärtat slår och inte kunna somna om för att ångesten och skuldkänslorna gnager i mig. Bara det kan vara ett skäl att låta bli. Bara jag kan lyckas komma ihåg det när jag ska hem från jobbet och inte gå in på bolaget på vägen hem...

En kväll och timme i taget just nu. Så känns det och så får det vara… Jag kan bara önska mig själv bättre lycka till den här gången :/

m-m
tors, 2013-11-07 - 20:31

Tack för input. Ja, funderingarna är många.

Tänker inte dricka något imorgon. Vet att om jag gör det (bestämmer mig innan) kommer jag att handla hem något, alternativt öppna något som finns hemma, innan jag går iväg, och ditt scenario 2, Fia skulle vara helt realistiskt. Jag skulle fortsätta fylla på något när jag kommit hem och ha ångest innan jag ens gått och lagt mig. Det är inget alternativ jag vill ha.

Jag pratade faktiskt med en annan kompis (som inte ska med imorgon) och berättade lite av mitt läge, har gett någon hint förra året till henne om att det finns ett problem (så kan man ju kalla det, milt uttryckt, men inte pratat mer om det sen. Nu berättade jag lite mer om hur det ligger till och berättade också att jag har ett uppehåll (på obestämd tid - kanske alltid?). Det är den enda person jag berättat för förutom min man (och här då)och det kändes både bra och jobbigt. Men mest bra faktiskt. Ju fler man kan få stöd och lite yttre press från desto bättre tror jag, och det ger mig ytterligare ett skäl att låta bli vinet imorgon.

Ska inte - vill inte ha något!! Har lovat mig själv att om det känns för jobbigt där imorgon, om suget sätter in, så ska jag gå på toa och surfa in här, eller om ditt scenario 1 Fia, slår in så går jag väl hem.

Nu är det soffan och en bok som hägrar. Och en kopp te.

Ha en bra kväll alla

m-m
lör, 2013-11-09 - 00:31

efter en nykter och både rolig och tråkig och jobbig och stärkande kväll med tjejerna.

1. Nykter. Har inte druckit något. Ingenting! Första gången på evigheters evigheter som jag inte druckit något på en fest där andra druckit ganska friskt.

2. Rolig. Roligt att träffas och mycket skratt trots allt.

3. Tråkig. Tråkigt när man inser att det är svårt att prata ett samtalsämne klart. När kompisarna blir berusade och tappar både intelligens och social förmåga (den där vi gärna tror att vi får med alkoholen).

4. Jobbigt. Påfrestande att vara ensam nykter. Jobbigt att tänka att det kunde varit jag för ett tag sedan, det kommer att vara jag om jag dricker i deras sällskap.

5. Stärkande. Känner mig sååå nöjd em mig själv, även om jag vacklade i eftermiddags, och det enbart var tack vare forumsläsning och stöttning från mannen som jag klarade av att stå fast vid mitt beslut. Känns så skönt att vara nykter nu och veta att inte jag är en av dem som kommer att må rejält illa imorgon och ha ångest.

Den här känslan är nästan lika berusande som den av alkoholen, men har inga negativa bieffekter :)

God natt!
/m

viktoria
lör, 2013-11-09 - 06:21

Tjoho m-m! Vilket underbart inlägg att läsa till morgonkaffet! Härligt jobbat, nu kan du lägga den här kvällen till din lista över utmaningar du lyckats med. Samla dem en efter en. Julfesten m jobbet, julhelgen, nyårsafton, födelsedag osv osv. Känslan du hade i natt när du kom hem och som du har nu på morgonen då du vaknar, är guld att ta fram och använda sig av som vaccin då du vacklar och tänker "kanske bare ett litet glas..." i framtiden. Så glad för din skull, och imponerad. Kraaaam

m-m
lör, 2013-11-09 - 13:05

Känns verkligen jätteskönt, som en seger, att klarat av detta.

Hade verkligen blandade känslor under em och kvällen. Det jobbigaste var innan. När jag väl var på plats och drack sprite till maten så var det inte jobbigt att låta bli. Suget fanns före, och det känns skönt att inse. Fick istället nästan avsmak när jag såg hur de fyllde på glas efter glas. Nu är det så att det är det gänget i mitt umgänge som dricker mest. Andra kompisar/syskon jag/vi (maken och jag)träffar är mera måttliga drinkare. Igår kväll hade nog (ärligt) inte jag legat i täten med drickandet. Det får mig att tänka att det är fler än jag som har problem.
En av tjejerna sa, framåt kvällen, när hon druckit en hel del, samtidigt som hon tömde en cider, att det ofta blir för mycket att dricka, och att nästa gång vi träffas så får det bli mindre... Tror jag på det? Kanske, jag vet att hon reagerade på att jag inte drack något. Fick frågan ett par ggr varför, och några kommentarer om att jag minsann inte brukar vara så ordentlig... Nej, det brukar jag ju heller inte. Samtidigt brukar jag inte balla ur på fester, jag dricker sällan så jag blir uppenbart full, utan håller mig mer på en konstant nivå, där det känns behagligt (för stunden), men tillräckligt för att jag ska stupa i säng och vakna vid 4 med hjärtklappning och ångest och inte kunna somna om.
Min ursäkt, eller förklaring, till att jag avstod var sömnen. Sa att jag har saker jag behöver fixa idag och att jag sover så dåligt om jag dricker och att det inte känns värt det. Nästa gång kanske jag säger att det känns så bra, att jag bestämt mig för att göra ett längre uppehåll. Jag vet inte, jag har just nu inget behov av att ge några mer ingående förklaringar, eller ursäkta mig. Har inte heller lust att säga så mycket att det blir följdfrågor eller ifrågasättanden. Kanske gör det enkelt för mig, men jag vill gärna göra det enkelt för mig nu.

Känslan idag är såklart jätteskön. Har fixat en hel del hemma nu, och ska strax iväg och träna. Bara det...

/m

Gammel tanten
tis, 2013-11-12 - 06:10

Starkt jobbat!
Vilken underbar känsla, att du klarade denna blöta tjejträff torrlagd.

Jag är mycket imponerad!

Kram
Tanten

m-m
fre, 2013-11-15 - 08:14

eller inte! Har varit en trött vecka. Känner mig helt ur form, både fysiskt och själsligt.

Har egentligen inget sug efter alkohol, men har funderat lite över livet, fram och tillbaka, och skulle kunna låna LillPers ämnestråd, "de goda och de svåra tankarna". Jag har svårt att ens för mig själv sätta fingret på vad det är som inte är bra, och borde egentligen kanske nöja mig med att det är november, jag har gjort en livsstilsförändring, och det kanske kan räcka som förklaring till varför det kommer en reaktion. Försöker resonera klokt med mig själv - men vissa dagar hjälper det inte så bra...

En annan orsak är också att vi ska iväg till stugan i helgen, och det är såklart förknippat med alkohol. Det kommer att vara iskallt och fuktigt när vi kommer dit ikväll, och vad passar då bättre än att värma sig med något alkoholhaltigt? Nu vet jag att jag klarar en helg nykter där, har lyckats med det några gånger under året som gått, men det har varit lite på knogarna då. Nu känner jag en annan inre vilja, men tanken kommer ändå över - kommer jag att känna mig eländig ikväll? Fredagskvällarna har ju varit det jobbiga under de här veckorna. (Nu hoppar mitt kloka jag fram och talar om att det är meningslöst att må dåligt nu för att jag oroar mig för att jag ska tycka att det är jobbigt ikväll... Ja ja, ska försöka lyssna på mitt bättre jag...)

Men, det som är positivt är:
1. Jag har inte något särskilt sug (och har jag så försvinner det snabbt), inte ens igår kväll när jag gick förbi restauranger där folk satt med sina vin- och ölglas kände jag mig särskilt sugen. Tänkte mest att vad vet jag om hur de hanterar sin alkohol. Kanske många av dem som lägger sig med ångest. Och vaknar med den.
2. Bra stöttning härifrån. Läser mycket och tar till mig.
3. Tiden går. Idag är halva november avklarat - tjoho! De nya vanorna behöver tid för att sätta sig.
4. Jag sover som en prinsessa (skulle dock kunna sova några timmar till per dygn).
5. Klara tankar på jobbet.

Ja, det var allt för nu. Ha en bra fredag alla därute.
/m

PS.Såg just nu på nyheterna att ny forskning visar att man som alkoholist kan lära sig att dricka måttligt. Sociologen och forskaren menade att dagens rekommendationer från vården om totalt alkoholstopp skrämmer många beroende från att söka hjälp. Ja, det kanske är något att fundera på? För min del är det som sagt vare sig aldrig eller tidsbestämt. En dag och en vecka i taget. Idag ska jag inte dricka något..

m-m
lör, 2013-11-16 - 10:34

Gick bra igår. Fuktigt och kallt när vi kom fram, men det går att bota med varm mat, värmeljus och te.

Vaknade vid 8 pigg och utsövd och viktigast - inte bakis! Gått en promenad i höstblåsten utmed havet med hunden och känt luften och syret fylla lungorna och kroppen. Se hur hunden springer fritt, nosar och undersöker och bara känna in nuet. Så skönt. Utan huvudvärk, tung kropp och torr i munnen... Nykterheten ger kickar som sträcker sig längre än de kickar som alkoholen ger,och vid andra tillfällen på dygnet än kvällar och sena eftermiddagar. Skönt!

Idag ska jag inte göra något måste eller borde. Ska fundera lite på livet och vart jag vill att det ska ta mig (men försöka undvika att falla i för djupt navelskåderi), läsa min deckare, och ut och springa en runda. Eller kanske något helt annat.... Skönt med en blank helg (har imorgon klarat av 5 nyktra veckor - så skönt!).

Ha en bra och nykter lördag alla ni vänner därute.

/m

Pellepennan
tis, 2013-11-19 - 10:58

När jag idag på morgonen läst din tråd verkar det verkligen som att du är på helt rätt spår. Verkar som du verkligen börjar se - och verkligen känner fördelar i nykterheten. Tycker i alla fall när jag läser att det verkar väldigt lovande :-)
Din upplevelse hur det var på tjejkvällen har jag nog tyvärr ännu aldrig fått uppleva, men när jag läser det känns det lite som att vara ett dubbelt UFO. Först när det börjar till middagen, kan eller får man inte vara med i njutningen. När berusningsgraden tilltar och alla blir mer eller mindre påverkade känner man sig utanför för att alla tjattrar som en skock apor, och man förmodligen ser tydligt hur det hänger ihop. Ska bli en intressant upplevelse, om och när jag kommer dit :-)

Men ganska tydligt hur belönad du kände dig morgonen efter...

Grattis till det!

m-m
tis, 2013-11-19 - 16:58

Ja, Pellepennan, det känner jag nog att jag är, även om det finns mkt kvar att jobba på.

Tänker mycket på uttrycket HALT. Där finns mycket att hämta. Igår kväll var jag såå arg (på maken), och när jag coolat ner mig lite, men inte helt - då kommer suget. Suget efter vad som helst, choklad, godis - bara något att stoppa i mig. Hade det varit för en månad sedan hade det varit alkohol. Varför gör man så? Dövar en känsla med mat eller alkohol? Eller när man är trött? Det känns ju till och med destruktivt när man gör det... Och varför kan jag inte stå emot chokladsuget om jag kan stå emot alkoholsuget? Blir så trött på mig själv...

Men med alkoholen går det bra. Känner faktiskt inget sug nu. Känns nästan konstigt att det går så bra utan vin. Tänk om jag fattat det tidigare...

Pellepennan
tis, 2013-11-19 - 17:28

Om suget sätter in, men du kan klara dig utan vin? Jag skulle då ta en bit choklad eller en godisbit, det är ju inte hela världen :-)
Men jag tror jag förstår vad du menar. Man är upptagen med att ifrågasätta alla möjliga spratt som reptilhjärnan ställer till med. Kanske ska man inte, förutom det viktigaste (förmodligen alkoholen), vara så hård mot dig själv. Det kan naturligtvis vara irriterande att ha andra sorters sug, och det finns naturligtvis risker som diabetes med snaskande, men risken är ju liten att snaska bort jobb, relation, nära och kära. Nog skojat. Du verkar lyssna på vad du känner och fokusera och det är ju jättebra! :-)

m-m
tis, 2013-11-19 - 17:40

Du har naturligtvis rätt. Det är viktigt att ha koll på proportionerna på problemen... Kan se samtalet med chefen, hm, vi har lagt märke till att det är mycket chokladpapper i papperskorgen på ditt rum - klarar du att sköta ditt jobb med den konsumtionen? Tur man kan skämta om eländet...

Ibland måste väl saker få ta lite tid... Och en sak i taget, eller hur var det nu?

konstnären
ons, 2013-11-20 - 08:42

Grattis till din nykterhet. För mig är det drygt 2 månader och suget
har försvunnit gradvis, men jag är på min vakt. Lite orolig över julen
men det får bli julmust för mig då är man ju klar i huvudet.
Jag har oxså ett sug sötsug äter bakelser varje dag är väl kanske inte
bra har gått upp 10 kg på två månader men jag väger bara 58 kg, men
jag får nog ta mig i kragen vet inte varför jag ersatt alkohol med söt-
saker. Jag slog riktigt i botten för att begripa att jag inte kan hantera
alkohol sista tiden satt jag t.o.m. på nätterna och drack usch.
Det är en krokig stig och jag tror det tar tid innan man kommer ut på
raksträckan.
Idag inget första glas för mig
Kram
Konstnären

m-m
ons, 2013-11-20 - 19:10

Fick en tanke/känsla idag som skrämde mig - tänkte att hur länge ska jag orka med det här? Vilken kväll ska jag sätta mig i soffan med mitt rödvinsglas och fundera över mina framgångar och ludda in huvudet? Tanken kom lite från ingenstans. Funderat över detta. Har varit lite jobbiga dagar relationsmässigt, både här och där och känner mig hudlös utan vinet som dämpar intryck och tankar. Vet inte om det är någon sorts reaktion, både återhämtning och samtidigt trötthet av alla tankar och intryck. Är ju också mer aktiv nu, både mentalt och fysiskt eftersom ingen tid förloras på vinlullighet och baksmälla. Är mer vaken för vad jag hör på radio och tv, både musik och nyheter, beror väl på att det inte är något filter för ögon och öron.

Jag har använt alkoholen som ett sätt att dra mig tillbaka till mig själv och stänga av tankarna. Är en person som tänker, tänker och tänker lite till. Lever i en familjekonstellation med bonusbarn i tonåren, egna nyvuxna barn och runtomkring finns föräldrar som börjar bli risiga, exfru och exman som påverkar vardagslivet i varierande grad. Precis som för alla andra går ju familjelivet upp och ner, men periodvis kan det verkligen ta all energi istället för att ge någon. I de lägena har vinet (för stunden) hjälpt mig att hitta en stund med en bubbla bara för mig själv. Nu måste jag hitta andra sätt att hitta lugnet i de lägena, utan att pausa med vin.
Men jag blev skrämd av min tanke, den kom helt automatiskt, jag känner ju ändå att det känns så bra att vara nykter, och har egentligen inget sug, men nu känns det som att jag lurar mig själv - väntar jag bara på chansen att dricka igen? Är det någon som känner igen tankarna? Känner mig så virrig i hjärnan...

m-m
tors, 2013-11-21 - 08:45

Känns bättre idag. Tänker att det var en sådan där automatisk tanke, som dyker upp eftersom man tänkt den 100-tals gånger tidigare. Tar väl tid innan de här nya tankarna blir lika självklara för hjärnan...

Ha en bra dag i novembermörkret!

Gammel tanten
tors, 2013-11-21 - 11:12

Jag har också använt alkoholen som ett sätt att dra mig tillbaka i mig själv.
Igår blev jag väldigt upprörd över en sak och min första tanke var ett glas vin. Tur att jag inte hade något hemma.

Skönt att du känner dig bättre idag!

Ha en fin dag, du med!
Tanten

m-m
lör, 2013-11-23 - 18:28

Sitter i bilen på väg hem från x-stad. Hjälpt ett av de utflyttade barnen med flytt idag. Innan, när vinet var en aktiv partner i mitt/vårt liv hade jag varit trött i morse, och känt mig lite besviken igår kväll eftersom jag inte kunnat dricka ngt då. Hade under dagen haft fokus på när det skulle bli dags att åka hem, för att hinna "koppla av" en stund i soffan. Jag skulle haft dåligt samvete känt mig som en dålig mamma. Nu har jag inte haft en tanke på att dricka ikväll och vi har haft en bra dag där även jag varit mentalt närvarande. Skönt!

Läst ifatt i trådarna här och blir både glad (över att man vill ta tag i problemen) och ledsen över att det är så många som har problem. Märkligt att det ska kännas så skamligt och tabubelagt att prata om. Berättade förresten för barnen idag att vi har lagt ner alkoholen sedan sex veckor. Inga särskilda reaktioner, de har nog inte märkt vidden riktigt. Dolt det relativt bra för dem, hade mer en allmän diskussion kring sömn, mat och motion. Kändes bra!
Längtar hem till soffan och en godisskål nu!

Pellepennan
lör, 2013-11-23 - 19:30

Hej m-m!

Kan bara hålla med om hur läskigt det är att drickat har kunnat kidnappa nästan varenda tanke, även de kvällar och dagar man inte kunnat...

Har funderat mycket på hur jag själv ska ta detta med barnen, finns några halvvuxna och några mindre. Funderar ännu mer nu när jag läser din tråd. När jag kommer fram till vilket av mina tankespår jag kommer att besluta mig för, får jag nog ta det i min egen tråd.
Grattis till att du tagit det steget! Och att drömmen om den perfekta godisskålen uppfylls!

m-m
lör, 2013-11-23 - 21:35

Ja, det är väl så man bäst kan beskriva det. Ockupation av hela hjärnan... Och är väl fortfarande, och coming up under en oöverskådlig framtid, för att inte glömma och trilla igen.

När det gäller att berätta för barnen har det varit en sak som jag våndats över. Jag är inte säker på hur mkt de uppfattat, eftersom de flyttat ut, och innan dess var de ju hyfsat upptagna med sina egna liv såsom tonåringar är. Jag ville inte säga att jag avstår pga problem, och ville därför att det skulle gå en tid innan jag sa något. Det känns lättare att säga att nu har jag inte druckit någon alkohol på si och så länge, och kommit igång med träningen igen, vilket de ju vet att jag kommit av mig med. Det är då enklare att spinna vidare på att det känns bra och att uppehållet därför fortsätter. Ibland får man ta enkla vägar, livet är tillräckligt svårt ibland ändå...