ok. Uppmuntrad av många gör jag ett försök. Jag heter Fia på riktigt. Men jag har förvandlats till FylleFia. Mår inte bra uatn vinet och mår inte bra när vinet tagit över mitt liv. Jag är 49 år och lever men min man som också dricker. Ibland gör jag tafatta färsök att sluta. Men då min man inte är inne på att försöka sluta eller trappa ner så blir det så svårt. Var och en svarar för sina egna val. Det har jag tagit till mig här. Men det är svårt att vara duktig när vindunkar bor i hemmet. För två månader misste jag mitt jobb av den anledningen att jag inte kan låta bli. Givetvis försökte jag mörka men alla mina sjukskrivningar blev en sjukskrivning för mycket. Ingen fara säger min man då han har jobb. Jävla fara tänker jag som skönk ännu djupare i boxen efter uppsägningen. Vi har inget liv utan allt kretsar kring när vi får dricka. Nu har jag varit vit sedan nyår men mannen dricker på. Ändå lyckas han sköta sitt arbete. Jag vet varken ut eller in längre. Känner bara att jag måste tillbaka till livet igen, efter tjugo aktiva alkoholistår. Fruktar att det kommer att bli jättesvårt. Skriver mera sen, men nu har jag kastat mig ut! Det får räcka för tillfället.

Fia

Teaterapan

tack FylleFia för dina texter! hur gör jag för att kunna starta en egen tråd? alldeles ny här men behöver skriva av mig....

Pellepennan

ett par rader vore fint. ingen press men
lite, som du skrev någonstans :-)
Hoppas allt är ok!
//PP

FylleFia

Fina vänner! Jag är nog inte helt genomond som har vänner som mt och PP. Och den nytillkomna Teaterapan som jag ser lyckades skapa en egen tråd. Svar; Det är bra med mig. Även om själen stundtals drar mot de mörka kulörerna så är det viktigaste vitt. Läser här nästan varje dag men har inte mycket att tillägga. Känner ju att jag borde stötta andra mer. Framför allt för att "betala tillbaka", för utan stöd här inne så hade jag nog inte lyckats så länge som jag faktiskt gjort. Jag har fått ett värdigt liv igen. Men alla mynt har två sidor. Det "värdiga livet" gör att jag jobbar för mycket. Tränar, dejtar (maken) och läser mina böcker. Allt väl här och på det stora hela hos er med (har jag läst mig till). Kanske inte toppen alltid, men vi var det viktigaste; Nämligen oss själva. Tack för ni bryr er och kram på er.

Fia

FylleFia

Lite egna tankar... Har läst ikapp här i påskhelgen. Åter i min lilla kolonistuga. För maken bunkrade upp ett bra lager för att "fira" påsk. Nuförtiden blir jag inte längre suktad för jag har insett att drickat inte fungerar för mig. Men jag blir störd av att min vackre make blir så infantil i ruset. Så bäst att dra sig undan tänker jag för att undvika elaka sanningar från båda sidor.

Det är även dit mina tankar drar sig när jag tittar runt på forum. Varför är det för många så mycket viktigare att hålla fast i trasig tresamhet (jag, kärleken och alkoholen) än att våga exprimentera lite. Jag tror inte att de flesta män lämnar sin kvinna för att hon visar lite egen vilja.

Har läst så sorgliga påskmysskilldringar här. Allt från egna tillkortakommanden till maktlöshet inför partnerns drickande. Barn som far illa när mamma eller pappa bara en gång till ska testa om partnerns kärlek till en hen själv kan vinna över åtrån till flaskan. Jo tjena! Samma misstag som innan men med förväntat nytt resultat. Jag menar inte att människor inte kan förändras. De kan de. Men bara om de själva vill det. För sin egen skull. Inte för partnerns, barnens eller myndigheteras önskan.

Det tror jag att de flesta missbrukare kan skriva under på
Ta exempelvis den tillnyktrade familjemannen. Inte nyktrade han till för att familjen skulle vilja behålla honom utan för att han ville behålla familjen. Det är stor skillnad.

Själv nyktrade jag nog till för att slippa huka mer. Jag var så less på den FegaFia som smög omkring på stadens trottoarer och hoppades att ingen skulle se henne SAMTIDIGT som alla skulle älska och respektera henne. Galenskap! Älska vad? Någon verklig Fia fanns ju inte. Bara en människospillra som alltid valde den lättaste vägen genom att bedöva hjärnan med alkohol och drömma sig iväg till en alternativ tillvaro. "Tänk om jag kunde bli yngre, vackare, rikare, raketforskare? Då skulle allt lösa sig" En kärleksfull partner kan aldrig tävla med de drömmarna...tyvärr.

Idag är jag varken ung, vacker,rik eller raketforskare men min rygg är spikrak och det jobbet gjorde jag själv för trots att min älskade älskar så kan han inte räta på min ryggrad.

FilosofiFia

Pellepennan

Lite som ett bonus Påskägg att höra av dig och dina funderingar. Ja våren är här och tur är väl det, nu kan ju kolonilotten åter bli ett andningshål :-). Har själv nästan bytt livet i hobbithålan mot mitt mobila "hem" där vågorna kluckar och ger mig chansen till lite inre ro.
Även om det händer mycket konstigt i livet på vägen mot nykterheten är jag helt säker att jag med facit i hand, och när tiden har gjort sitt kommer att bli nöjdare och nöjdare med beslutet. Att man förlorar ett par spelare i matchen mot alkoholen hör kanske till?

Ta vara på dig, och den känsla som du har att inte gå omkring och huka!

//PP

wolf

...."För sin egen skull"...

ja, den insikten är guld värd. Förändringen sker inte för att jag har dåligt samvete, för någon annan, utan för att jag ställer till det för min egen skull.

/wolf

FylleFia

Skriver och läser här. Inser att jag är modig. Först la jag av vinet och vi vet alla att det inte är så lätt som att sluta dricka! Men igår gjorde jag något ännu större. Jag sa upp mig utan att ha ett nytt jobb att falla tillbaka på. Låter ju kanske lite lyxigt...men ändå inte. Jag kände att det inte var bra för mig. Ofta fick jag tokiga tankar om att "belöna"mig själv med ett (haha, jag ett glas) glas vin efter arbetsdagen, för att jag varit så duktig och härdat ut. Är det det livet går ut på? Härda ut? Nu är jag en arbetslös kärring på 50 men en lycklig tant. Alkoholfri. Det får räcka.

FörvirradFriFia

konstnären

Jag blir stark av dina ord. Modigt gjort det där med jobbet, allt löser sig. Jag går själv myckt
på min magkänsla. Tycker inte det låter lyxigt du har gjort rätt för dig själv.
Ja, det där belöningssystemet är inte lätt att handskas med, men det är inte så ofta nu som i början.
Tänkt likadant härda ut, är detta livet. Tänker så i mina svarta stunder. Men vet vad jag får om jag trillar.
Räcker långt Alkoholfri
Ha det bra
Konstnären

m-m

Roligt att höra ifrån dig, och att det går bra med nykterheten. Bra att gå på magkänslan, tror att vi i allmänhet är lite för dåliga på det. Måste dock invända - tycker att sluta med alkoholen är ett större och viktigare och "farligare" - mer självutmanande beslut än att säga upp sig från jobbet! Ett jobb är ett jobb, men du är hela ditt liv och din person, och det är tusan så mycket större och viktigare... Men, bra gjort att ta steget, och lycka till med jobbsökandet,
/m

Pellepennan

Som alltid så fint att få läsa några rader från dig Fia. Promenerade i förrgår genom ett av huvudstadens koloniområden, och kom naturligtvis att tänka på hur du har det. Regnar det in när det är busväder? Hur går det för vår vän Fia? Ja livet går nog inte ut på att härda ut. Något jag bestämt mig för nu med. För egen del gäller det bara att se klart vart jag är på väg, och inte bara se vad jag är på väg ifrån. Året har varit fullt av stora förändringar och beslut, så även för dig, och det kommer säkert gott ut av det nu. Det önskar jag oss alla!

//PP

Så roligt att höra av dej! Jag är sällan in här och har tappat kontakten så kul att få ett livstecken! Och att det går bra för dej, underbart! Det ordnar sej ska du se. Känner du som jag, att när alkoholen är borta så öppnar sej alla möjligteter. Den var hindret till så mycket, för mej. Med alkoholen ute ur mitt liv är allt annorlunda. Jag kan träna när jag vill, tidigt på morronen. Jag har gått ner till normalvikt och kan köpa snygga kläder. Kan köpa vad jag vill, behöver inte välja bara det som går på. Mera pengar har jag också, sparar mycket på att inte köpa flera boxar vin i veckan. Kan unna mej snygga skor och kläder istället. Självförtroendet ökar, dels för att man blir snyggare när man inte är vinplufsig men också för att man klarat av detta. Kan köra bil när jag vill, det är en stor frihet, att inte behöva fundera på hur länge jag måste vänta för att vara säker. Två år nu och det blir bara bättre. Självklart. Jag önskar dej, och er andra, en underbar nykter sommar!

NyMan

Långt mellan inloggningarna för mig med men när jag nu tog en titt såg jag att du varit inne en sväng. Kände givetvis omedelbart att jag ville säga hej och så gör jag följdaktligen nu: HEJ Fia, min vördade vän!
Ett jobb är ett sätt att skaffa sig frihet att göra vad man vill, men ett liv är så oändligt mycket större och viktigare än att härda ut. Livet ska levas och det ska levas fullt ut. Så bra att du kom underfund med vad du egentligen kände, det gör man, enligt mina erfarenheter, inte i en handvändning när allt bara snurrar på. Jag önskar innerligt att du hittar något stimulerande och energigivande att syssla med (innefattar det även en o.k. lön så är det ju en bonus!)
Du är både modig och klok, vilket jag har för mig att jag påpekat med jämna mellanrum. Det är väldigt inspirerande att se hur du växlar mellan gas och broms och låter hjärta och magkänsla hålla i ratten. Njut av sommaren och njut av livet, Fia! Vi hörs längs vägen längre fram.

KRAMAR I MASSOR!!!/NM

FylleFia

NyMan, Samtorini, PellePennan, m-m och Konstnären. Tack för input och stöd. m-m och och NyMan har ju givetvis rätt. Resan med att bli nykter är större än att säga upp sig. Men att säga upp sig kändes större. Att bli nykter var ju inget val lämgre -Nyktra till eller dö liksom. Nej, PP, jag bor numera i katthemmet igen så det regnar inte in. Tack för omtanken.

Eller bor och bor. Om några dagar tar makens systerson över igen då vi ska på semester. Två månader i grekiska övärlden. En utmaning som jag idag kan hantera trots all sipporo som det bjuds på. Jag personligen (nu för tiden) tycker ju att hembränt är ett jävla opassande alternativ att bjuda på. Jag är säkert inte den första eller enda alkoholisten som snubblar in på en grekisk bar

Andra tankar. Har ju haft lite ångest efter min uppsägelse och inte riktigt kunna koncentrera på min favoritunderhållning läsandet. Så jag vände mig till tv:n. Barn som bakar. Inte en unge var normalviktig utan alla hade dubbelhakor och det vill.sluta (bless him) kallade tomtedräkt.

Så varför talar vi aldrig om detta? Ett problem som förvisso inte rör anhöriga i samma grad som ett alkohol/substans missbruk men är jobbigt för de små (små?) barnen med mobbing och allt skit som följer. Kanske ska jag inte uttala mig här. Ickeförälder som jag är.

Men tankar dyker upp. Som Santorini och NyMan påkekade. När man hinner att tänka på mer än nästa glas. Toktankar? Let me know.

Som ett PS vill jag tillägga att jag upskattar er alla. Ja somliga mer än andra. Men framför allt uppskattar jag tonen på detta forum. Vi tycks vilja varandra väl.

Fia i Funderartagen

LillPer

Hej Fia!

Om du nu sagt upp dig så kanske du ska hoppa på raketforskningen i alla fall?
Skämt åsido, hur går det med "allt"??

Dina tankar på tjocka små människor är inte toktankar. Det finns ett sånt väldigt stort märkligt problem med alla ideal idag.
Ätstörningar hos tjejer är väldigt vanligt, träningshetsen har gått från hälsosam till ohälsosam. Jag om någon propagerar för träning och aktivitet. Använd den kropp du har, men ät sen rejält också. Ät vad du vill och skit i vad andra äter eller säger.
Hur skadat är det inte då var och varannan följer okända och kända människor på bloggar, Twitter och Facebook och de visar bilder på sin jävla mat de äter var och varannan sekund?
Sedan en rippad kropp som talar om att det är så här man ska se ut. De små och även vi stora har ju en tendens att vilja vara älskade, men det blir så lätt fel när budskapet är att man inte duger om man inte ser ut på ett visst sätt eller äter som kändisarna gör.
Jag vet ungdomar som spenderar massor av pengar på specialmat som helt enkelt är ren humbug. Det finns ingenting som bevisar att det är bra för dig, bara att det kostar skjortan.
Ät enligt den gamla kostcirkeln.
Kanske vi alkisar ska ta bilder på vår konsumtion av rusdrycker och lägga ut? Hur många gilla får man för 7 Pripps och 1 Explorer till lunch tro?

Hahaha! Sorry Fia men jag har så mycket energi och engagemang nu på min 18:e nyktra dag så jag bara måste kommentera det mesta.

Hoppas höra av dig Fia!
Fortsatt lycka till.
LP

konstnären

Började gapskratta, en liten alkoholkostcirkel den var bra om man tar det rätt. 18 dagar inte illa och full
av energi härligt för dig.
Hade det varit ett för ett år sedan hade jag valt den där trekanten med ölen och exploren. Så såg min diet ut.
Nu äter jag allt och har bara gått upp 5kilo, när det var som värst 48 kilo.
Fått ett ohämmat häftig begär efter bakelse, sjukt, men bättre än A.
Idag inget första glas för mig
Konstnären

Mammy Blue

... har det inte lätt, nej, fråga mej - jag har varit överviktig i hela mitt liv.

Socker... jag tål inte socker över huvud taget. Och socker eller sånt som omvandlas till socker finns i tamejfanken allt vi äter nu förtiden.

Tittade in för att kolla läget lite, kan räkna ihop ett och ett halvt år nykter nu, ett enda återfall på sambons femtioårsfest, känner mej nöjd, glad och är ofantligt stolt över mej själv.

Hoppas du har det helt fantastiskt i den Grekiska övärlden!

Kram!
/MB

FylleFia

Vad glad jag blev av att både LillPer och MB har lämnat spår här. Att ni lever och lever gott. Ja även väninnan konstnären (Som ju mest skrev till LillPer denna gång).

Med mig är allt bra. Dvs. Jag har lyckats hålla mig nykter trots makens ständiga drickande varje kväll och varje eftermiddag när vi återkommer från beachen ska det vara en öl eller två. Nämnde jag luncherna? En öl då med och lite vin till maten. Men jag har lärt mig lite här på forum. Dels av Santorini - Jag kan leva med en man som dricker. Dels av anhörigsidorna - Min man är inte elak. Så jag härdar ut. Sysslar med mitt. Kelar med katter och övar på min grekiska med lokalbefolkningen. Nu har vi en månad kvar i paradiset. Maken talar och drömmer om att köpa hus här. " Är du galen?" Tänker jag. Inom ett år hade han nog supit sig förbi det där "normala svennedrickandet" och druckit sig sjuk. Jag är givetvis orolig och det är därför jag hittat hit igen.

Det är mycket med det jordiska. Önskar alla en bra sommar.

Fia

LillPer

Det är nog en dröm många bär på när väder o vind är skit hemma i Svedala. Grejen är att efter några öl och ett par ouzo till lunch så vill man ju jävligt gärna se allt i ett rosa skimmer. Värmen, maten, det turkosblå vattnet, människorna, de problemfria dagarna utan stress. Till slut går det upp för en att det skulle vara omöjligt utan alkoholens förföriska dimma när man sitter där och spanar ut över det blå havet. Jag själv börjar så sakteliga tro att det går att ha det underbart i solen och vattnet utan alkoholens hjälp. Det är en skön känsla. Behöver dock vara aktiv och sysselsatt relativt mycket. Är själv med familjen på semester i södra Europa och det går kanon. Skänker dig många av mina tankar Fia. Sköt om dig och njut av stunden.
Kram
LP