Min första tråd. Har läst mycket här på forumet sista veckan och fascineras av den öppenhet och värme som finns i forumet. Så många nakna, kloka och stödjande inlägg och kommentarer. Min första vecka med beslutet att lägga av m A. Är det någon annan som börjar nu, så kanske vi kan följas åt.
Vet inte riktigt vad jag kommer att skriva här men vet att jag kommer att behöva stöd på vägen... Och jag börjar så här. Det första steget.
Hoppas på era berättelser, kloka råd och ärliga reflektioner på vår väg till ett nyktert liv!

1 vecka idag //v

konstnären

Varma grattiskramar till dig. 9 veckor, fantastiskt duktigt. Du bara sprudlar av energi känns det som, jag tar emot lite för jag behöver det. Trött och hängig idag, mannen tog ju ett återfall, men håller på att kravla sig tillbaka. Tar hårt på mig. Nu ska det till jag vet inte vad för att jag skulle testa en gång till. Känner närmast avsky. Kan ju inte och vill inte sabba min ettårsdag. Kanske skulle testa yoga eller det andra, jag behöver komma ner i stressnivå. Ät något gott i kväll vickan, det är du värd.
Kram
Konstnären

Vickan69

Tack och varsågod Konstnären.
Här kommer massor av energi<<<<<<<<<<€€€€€€€€€£££££££££££ :-)
Nästa gång är det jag som behöver. Du har tuffa utmaningar hemma och du är fantastisk. Just mental träning minskar stress och hjälper en att styra bort negativa känslor och tankar. Ger mer ro och därmed energi. Det fungerar verkligen. Jag tycker om energin som bildas i grupp, så jag gillar gruppträning för liknande träning. Det är träning och man kan lära sig.
Jag kämpar med stress och oro och neg tankar ofta men jag skjuter bort dem. Låter de inte få ta kontrollen. Ungefär som suget efter A.
Tänker gå på restaurang med maken och yngsta barnet! :-)
Kram

Incognito_66

Grattis till dina nio veckor Vickan! Mycket starkt och det är så härligt att läsa dina senaste inlägg, du verkar sprudla av energi ju.
Det var ditt beslut i somras som fick mig att ta steget, och att börja skriva här. Som du kan se i min tråd har dumhuvudet segrat ett par helger.
Men, nu känner jag mig stark i mitt nya beslut..

Ha en underbar dag!

//Incognito

Vickan69

Vad glad jag blir!
Tack för din hälsning, Incognito. Vad roligt att jag bidrog till ditt steg. Skönt att det känns starkt nu. Tror det är en process inom oss som tar lite tid. Jag höll nog på med min ganska länge utan att sluta med A och så en dag fanns det bara där. steget att gå "all in" och verkligen testa att vara helt fri från A. Saknade snuttefilten i början men allt sitter i huvudet och hur vi kopplar situationer och belöningar till A. Det har verkligen släppt för min del nu. Det är ingen belöning längre. Men jag får passa mig när jag är trött och hungrig och slut efter mycket press på jobb och i livet. Då kan önskan om den sköna flykten komma i huvudet på mig. Men hur skön är den flykten senare och imorgon, tänker jag. Inte något gjort och presterar sämre nästa dag...

Vi ska följas åt här länge, eller hur?! ;-) nu ska jag kolla kantarellerna som var för små sist men många... :-)

Vickan - från klarhet till klarhet! Är så glad för din skull! Stor kram till dig :-)

PS. Klart vi inte jobbar på samma jobb. Då hade vi ju känt varandra och varit kompisar, eller hur?!

Vickan69

.... på jobbet. Vem vet. :-))) vi är så många men är helt övertygad om att vi snabbt skulle bli det om vi fick tillfälle! Visst är det häftigt att man via detta forum kan lära känna så många, liksom se dem med egenheter, humor, flin och skratt. Tom sorgsenhet och uppgivenhet "ser" jag. Troligtvis en överraskning om vi träffas alla. Men, men dig hade jag föreställt mig blond, med skrattgropar, 165 lång, smärt och blå-gröna ögon, gråaktig figursydd dräk/kostym tex. Måste vara så på blind-date....innan man byter bilder med varann. :-)) Har aldrig provat det. Det blir som att se en filmatisering av en bok man läst. Helt andra bilder! :-D
Du är så härligt rak och generös och jag är väldigt glad att jag hittade hit. Mår du bättre nu från den troliga kikhostan?

PS Någon hade plockat kantarellerna men många små och några stora hittade vi i solljus, mossig och underbar blandskog.

Vad härlig du är! Tack detsamma hörru!! <3

Hi hi hi... det där var ju riktigt skojigt! Nu är det min tur och undra om vi faktiskt känner varandra. Jag är dock längre än i din "bild". Smärt? Njea... snart! Och nästan alltid svartklädd ;-)

Ok, min tur. Du har mörkbrunt hår, snygg frisyr, glasögon, ser bra ut och är prydligt klädd.

Ha en fin kväll! :-)

belinda

Härligt att läsa din inlägg. Den livsglädje och energi du utstrålar går rakt in i hjärtat, sprider sig till kropp och själ. Inger hopp. Fortsätter nu min dag fylld av energi.
Tack för pepp i min tråd.

Vickan69

Hi, hi Muränan. Du träffade ganska bra! Glasögon har jag inte än men velat ha i flera år. ;-)
Tack för hälsningen en dag när jag jobbade ca 16 timmar....

Vickan69

Längtar hit
När jag inte hinner med. Saknar er här som berör på så många sött. Det är som en liten familj. forum-familj, ff.. Den här veckan var bara att överleva. Backlog från förra veckan... Det går bra. Cyklat, jobbat som en galning, förtidsröstat, varit social, fått positiv feedback från olika håll, pepoat folk, sovit för lite, tagit initiativ och stått på mig i flera frågor.
Trots trötthet och stress, har jag varit sprudlande glad ofta och lugn. Jag är cool nu. Ser lite sliten ut. Haft rejäla magproblem i tre dagar. Vet inte varför och har inte haft sedan 20-års åldern efter resa i Asien och småbarnsårens enda och nästan dödliga vinteräksjuka.
Lite utanför-livet känsla mitt i livet. Nästan bubbla som öronproppar. Kontakt endast med de som vill ha kontakt och knackar på axeln så jag kan ta ut hörlurarna. :-)
Musik. Har alltid älskat musik och är en dansgalningegentligen. Har inte sjungit på många år. Nu har jag låtar i skallen och kan nästan inte hålla mig från att sjunga vart jag än är. Lite knäpp-varning. Pratar högt för mig själv ibland. Trött på stroppiga jobbkollegor, nykär i andra kollegor. Sugen på kläder igen. De gamla är för stora. Känner mig stolt över vad jag klarat i livet och vem jag är. Halva livet skulle det ta.
Har också stått still på vågen ett tag. Ointressant. Jag äter allt nu, tom lite godis och det är ok. Orken kom tillbaka och jag fick kraft i musklerna igen. Tror på som Muränan att det är allsidigt men mindre som gäller även om dieter kan hjälpa att minska på kort sikt. Allt känns tydligare. Jag känner att jag är trött, öm, hungrig, sugen på något ämne, yr, arg och glad. Lycklig över en vacker sensommarmorgon. lLukter är starkare på gitt och ont. :-) förutom att jag har extrema magkramper är det skönt att helgen nu är här.

Fredagslogg och hälsningar

Hej vännen!

Tack för ditt inlägg i min tråd! Jösses, vilken energi?! Det är ju du som är superwoman! Jämfört med dig liknar jag katten Gustaf!

Nä, men allvarligt, vilket härligt energiknippe du är. Vad roligt att du mår så bra och att du känner dig så sprudlande. Det märks verkligen i det du skriver. Livet går i 120. Glöm bara inte att ta hand om dig och vila lite också. Kanske därför magen lackat ur?

Ha en jättefin helg och sköt om dig vännen! Bamsekram

Vickan69

11 veckor sedan...
..jag bestämde mig för att testa att sluta helt med A. Börjar tappa behovet av att räkna veckor. Det är ett beslut men gud vad jag känt sug efter det där avslappnande belönande glaset, då och då...Det är inget alternativ att åka till bolaget och handla. Det finns inget sug att bryta det jag bestämt men ändå ett situations-baserat beslut om ni förstår? Det börjar bli självklart och inte lika euforiskt att vara nykter som tidigare men så skönt. Reflekterar ofta över insikterna här på forumet om att trilla dit igen och normaldricka. Kommer fram till att nej, jag kommer trilla dit igen och blir så trött och seg och kommer missa så mycket att det jag får nu så det blir fortsatt nej till A fortsättningsvis.

Humor och glädje. Chatt m kollegor och skrattar för mig själv så jag hoppar. Jag skrattar mer nu. Når ända ner i magen. Uppskattar glädjen och humorn som finns runt om mig. Kommer på att jag skrattade så här ofta på gymnasiet tillsammans med andra. Skratt som gör att tårarna rinner och hela kroppen följer med och det går inte att stoppa. Tack för mitt beslut! (Intressant. Depression är någon slags inåtvänd känsloförlamning, tänker jag)

För övrigt lika fullt om inte värre än förra veckan med jobb. Stressen börjar få grepp. Tur jag inte dricker. Tvingas högpresterande nu. Sjuka barn och man i förra veckan och delvis denna. Jag hade vansinnig huvudvärk i flera dagar och kände av lite feber och förkylning. Magen ok igen. Ingen motion förrän i slut av veckan. Mycket Vitaminer och äter allt. Det vände och energin kom tillbaka. Massa kunder som vill ha hjälp. Kul men hinner inte riktigt med allt skoj som händer.

Nu en söndag som känns lugn, utan stress. En vecka med enorma krav framför mig men lycklig att jag har en familj, att de lever och att jag har ett hem i ett land där vi är trygga och har mat. Lycka över att kunna ge mina barn en sådan uppväxt. Vill inte missa att tala om/visa för barnen, mannen och andra runt om mig att jag älskar dem och gör det, ofta och under veckan som gått. (Låter som religiöst men jag är uppriktigt tacksam och i perioder kommer det nära mig som denna vecka)

Förra helgen innebar skärgård, god mat, hav, båt och klippor i sensommarsol, kantareller,, kräftor, fiska och äta abborrar, fästingbett och en hink med blåbär plockad med yngsta sonen medan vi pratade och skojade om björnen som vi skulle ge våra blåbär till om han hälsade på.

Livet går fort men det är bra och det innehåller så mycket för jag är närvarande. Jag blir less och arg på folk på jobbet, kunder och kollegor som är otrevliga och krävande. Trött och pressad emellanåt. Hinner inte riktigt m barnen som jag önskar. Funderar på vad jag ska ta för nästa steg. Får många erbjudanden, men vill också bara vara i detta, inte ändra något, få stabilitet och skörda frukterna av slit. Modigare och starkare. Sticker ut hakan och utmanar, så vi får se när och om det blir käftsmällar och ånger eller segrar...

Behöver definitivt skapa andrum emellanåt och hitta avslappning. Ligger i sängen fortfarande, fast jag vaknade tidigt ;-) Muränan, tack för din omtanke och hälsning! Vet vad du menar... Den där klippningen som skulle skett för några veckor sedan är fortfarande inte bokad...tur man har långt hår ;-).

Pappersgöra, tomt och hus får knappt någon tid och det grämer mig en del. Ja, ja en sak i taget. Ständiga prioriteringar och sedan inte titta bakåt. Beslut är beslut och det räddar nog mig, just nu OCH en j-la massa självdistans och perspektiv pga av nykterhet och klokhet som kommit av riktigt tuffa erfarenheter i livet...

Livet är mycket bättre utan A! Livet finns och kommer närmare med så mycket att vara tacksam över. Jag tänker på er och hoppas ni också hittar vägen ur beroendet till A och annat skit. Vi kan om vi vill, eller hur.

Kram allihop!

steglitsan

Jag blir alldeles varm av att läsa ditt inlägg. Grattis till dina 11 veckor och till livet. Njut och skörda frukterna, det är du värd. Där du är nu, dit vill jag.

Kram

Tjalle

Så roligt att höra att det går bra för dig Vickan. Låter som du är "mitt i livet" med allt vad det innebär. Krävande jobb, familj och så många outtalade krav. Jag är imponerad på det sätt du tacklar dina problem och att du också njuter emellanåt. Visst är arbetet viktigt men glöm aldrig att tänka på dig själv mellan varven.

Kram/Tjalle

LenaNyman

Gav steglitsan beröm som du skulle ha, jue. Så tack, Vickan, för den eminenta "#29"-lösningen!

:)

/brakfylld