För ett år sedan har jag träffat en underbar man . Vi har träffats varannan helg....och inte i veckorna . Kunde inte förstå varför var det så men han hade inte den lusten :) . Till slut har jag förstod - soffan , tv , ölen och nätpoker. Han fick hjälp och han tog det för vi andra ville det . Han tog medicin som dämpar suget antabus ville han inte ha för han tyckte att han har inga sådana problem. Samtidigt drack han folköl för han tyckte att man får göra så. Han skulle klara tre månader utan stark sprit. Nu efter sommaren har jag kontaktat hans arbetsgivare igen och de har erbjudit honom hjälp igen. Vet inte om han tog emot den eller inte för jag bröts kontakt med honom.
Min fråga är - har man problem med alkoholen om man dricker varje kväll mer eller mindre ...om man spelar nätpoker nästan varje kväll...om man börjar dagen på sommaren och helgerna med en folköl.....om man sitter redan kl.04.30 på glasverandan och spelar och dricker wiskey och öl ?.....om man är passiv i ett förhållande men man sköter sitt jobb galant ....om man har förhöjda lever värden , eksem och kan inte somna på kvällarna utan en lite gnutta alkohol i kroppen ? Hittar jag på eller har han ett problem . Han själv tycker att han väljer inte mellan alkoholen och mig , men han måste känna efter om jag är den rätta för honom.Han bröts kontakt med mig med.

Kan någon förklara allt det för mig ?
...Hur kan jag hjälpa honom ?

Ja om man dricker varje kväll har han ett beroende. Jag drack inte varje kväll men varje helg. Inte så lite heller. Klart han inte ville ta antabus, då kan man ju inte dricka. Du kan inte hjälpa honom på traven, en beroendeperson måste komma till insikt själv. Det du kan göra med risk för medberoende är att bry sig men inte utnyttjas. Han verkar ju ha både spelberoende och alkoholberoende och skulle behöva hjälp genast.

Mittendaliv

Det du beskriver låter som en man som har problem både med spel och alkohol. Upplever du det som ett problem så är det ett problem. Du kan inte hjälpa honom. Om du vill/orkar kan du vara rak och konfrontera honom med vad du ser och sen lägga fokus på dig och det livet du vill ha. Han måste själv inse sitt problem och söka hjälp för sin egen skull för att bryta detta mönster.

villveta

...Igår fick jag veta från hans familj , att han tog hjälpen från arbetsgivare....att han får inte dricka alls.
Det falska lugnet omfamnar mig som ett moln . Jag är som bedövat själv , glad , nöjd ? Nöjd ? varför skulle jag vara nöjd....för att jag har gjort nåt som ingen ville göra ? Skrika , be , gråta , anpassa mig eller titta på ? .....
Ska jag vara nöjd , att jag hjälpte honom genom att kontakta för andra gången hans arbetsplats , att blöta mig och ropa efter hjälp för honom ? Just nu är jag arg....ARG att ingen har hjälpt honom förr och alla bara tittade på och pratade bakom ryggen på honom....och ingen har alls försökt att prata till honom.

Han kontaktar mig inte.....jag söker ingen kontakt heller även om jag skulle vilja krama om honom och säga att allt blir bra.
Vet inte hur jag ska göra......vill hjälpa honom att gå genom allt och samtidigt är jag rädd att allt blir som förr. Jag ska sitta här och han där utan nån vilja att komma och sitta bredvid mig.

Du har gjort vad DU kan. Bry dig. Nu börcdu backa tillbaka lite annars kommer du hamna i ett medberoende. En alkoholist måste inse själv att det är problem med a. Vilja sluta själv. Drt kan ingen anna hjälpa till med i beslutsprocessen. När man tagit det beslutet och verkligen kapitulerat så är man mottagöig för yttre påverkan.

Kontakta honom och visa att du bryr dig om du vill. Ställ in dig på att det kanske inte blur som du vill.

villveta

Kontaktat honom......han svarar inte . Har skrivit , att jag finns för honom här men om jag var en viktig person för honom så ska han söka upp mig själv...
Har jag gjort rätt att skriva så ?

villveta

Nu sitter jag och analyserar varför han vill inte höra av sig till mig !!!!
-han tycker inte att jag har varit till nån hjälp för honom redan i våras då jag har opponerat mig att han får inte dricka folköl till tabletterna han fick från en läkare.
-han vill straffa mig och lägga all skuld på mig och bevisa att jag har fel.
-att det är spel för galleri och han vet att om skulle jag vara i närheten av honom så skulle jag komma på honom igen.
-han inser att han är inte bra för mig.
Har jag rätt i nåt i det jag skrev ????
Snälla ......skriv hur han tänker

villveta

ursch......mår inte bra av detta....
tänk om han tänker likadant som jag .....jag har också druckit med honom ...för att anpassa sig till honom ...för jag ville att han skulle tycka om mig....Han kanske är arg på mig för det..................................har klappat på huvudet , lagat mat ,har sagt hur fin och snäll är han ...köpt fina kläder för han skulle tycka att jag är fin...Fyyyyy
Konstigaste är att jag vet allt det ni fina människor skriver till mig , men så svårt är det att förstå det......

villveta

ärligt sagt så har jag gjort allt vad jag kunde.......
Det att jag har kontaktat hans arbetsgivare kanske var inte så bra.......Var det till nån hjälp tycker ni ? Kontaktat alla hans vänner.......
Skulle göra det för varje människa som skriker på hjälp.
Jag ska försöka luta mig tillbaks nu och hitta lugnet i själen

Du har gjort alltvrätt utom en sak. Att dricka med honom. Som medperson blr man inte underlätta missbruk men jag hsde kanske gjort samma sak. Du har visat att du inte tolererar drickandet. Du har varit tydlig med det. Du har skänkt honom medkänsla och kärlek. Du har tvingat honom att ta eget ansvar flr sina gärningar. Du har gjort allt rätt. Det är bara ett problemoch det är HAN. Din kille vill inte sluta dricka och som alla missbrukare ger man sin sambo, tjej, partner skulden. Styrkekramar

villveta

Fick veta , att han har börjat med antabus.......måndag - fredag hos en läkare . Inget på helgerna.
Lättnad ......hoppas , att han fixar det .
Jag tänker vara här och inte där !!!!!!!!
Nu ska jag vara en egoist och låta honom ta ansvaret själv !!!!!!

Det är inte egoistiskt att låta någon annan ta ansvar för sina egna handlingar.

villveta

Den tredje vecka utan att han ringer eller skriver. Känns konstigt och mitt liv är upp och ner. Ibland är jag glad, ibland arg på mig själv och honom....Ibland sitter jag och funderar vad skulle jag göra om han skulle ringa till mig och vilja träffas ? Hur skulle jag svara honom.... Skulle jag vilja ha igen det ständiga kämpandet efter att blir synligt och vara på första plats ?
Tror, att han känner sig kränkt av mig ......för vem egentligen skulle inte känna sig kränkt , av att alla plötsligt vet om problemet .
Tror , att jag har förlorat den jag älskar och har inget hopp om oss två tillsammans , men är glad , att jag kanske har räddat en människans liv.

Hej! Du har hamnat i en besvärlig situation eftersom du har känslor för honom men du vågar eller vill inte kontakta honom. Möjligen hör han av sig när den värsta skulden och skammen lagt sig. Han kanske skäms nu när han är ren eller vet du om han är ren? Är du säker på att han inte dricker? Kan inte ge dig något annat råd än att ligga lågt ett tag till.

villveta

Jag läser och läser och läser !!!!!
Ser, att jag är inte ensam och inte heller unik .
Mina tankar och funderingar är andras tankar och funderingar. Skuldkänslor , dåligt samvete , att sitta och analysera och gräva sig när i allt det kan man inte påverka hos den andre.
Vilja förändra hans liv för att må bra själv.....eller för att tro att det är min uppgift att göra det ?
Jag har upptäckt ,att jag ser på honom som han ser flaskan ........Framåt för att uppnå målet-Jag , för att hjälpa honom , han för att försvara sig mot mig och innerst inuti inte vilja ha nån hjälp alls.
Allt är spel för galleri , utåt......." Titta på mig ! Jag tar antabus !!!! Ser ni ? "
Men i hans tankar lyser solen och han ser sin sommarstuga där han ska hamna snart igen ....med lugnet och ölburken i handen !!!!
Låter jag förvånad ?
Förlåt mig men jag tror mera på er alla här än hans vilja att blir nykter.
Nu tar jag två steg bak och ska börja med att öppna ögonen för min egen fördel.

Det är ett tungt jobb och mycket ödsligt mellan varven att se sin egen övergivenhet utan missbrukaren.Ångesten kan slita i en över att man inte längre får ta del av missbrukaren och hans liv.Jobba på,sakta går man ändå framåt framför allt när man inte bor under samma tak.