av LenaNyman

Jag vrålar. Gud, kan man inte bara få dö någon gång. Jag är less.
Gud säger: "Ja, du ska få dö någon gång."
Men för fan, får jag lov att gå av skiftet nu i eftermiddag?

Jag fattar inte varför jag föddes och jag är trött på att plågas. Och jag super till mig en stunds vila.

LenaNyman
lör, 2014-12-06 - 07:22

Det sköna med att ha en tids nykterhet bakom mig är att jag inte längre automattänker att jag måste dricka på grund av att Lucas är bortrest. Jag tackar Villmåbra för mycket av det lugnet jag pytsat in. Sov med sänglampan släckt i natt.
:)

steglitsan
lör, 2014-12-06 - 12:05

Åh vilket framsteg Nyman! Det är dessa segrar som är värda att räkna istället för dagar/veckor/månader/år. För hur bra kommer man att må om 3 år när man fortfarande är a-fri med vita knogar. Att inte se varje tillfälle som en självklar ursäkt/tillfälle att missbruka är så mycket viktigare. Skönt för dig!

steglitsan
lör, 2014-12-06 - 12:05

Åh vilket framsteg Nyman! Det är dessa segrar som är värda att räkna istället för dagar/veckor/månader/år. För hur bra kommer man att må om 3 år när man fortfarande är a-fri med vita knogar. Att inte se varje tillfälle som en självklar ursäkt/tillfälle att missbruka är så mycket viktigare. Skönt för dig!

steglitsan
lör, 2014-12-06 - 12:06

Slant på tangenterna och rubriken blev konstig Sorry babe

LenaNyman
lör, 2014-12-06 - 13:23

Du skulle passa utmärkt under hela utbildningen. Professor på allmäntillstånd och med egna erfarenheter i ödmjuka backpackern.
:)

Meredith11
sön, 2014-12-07 - 20:29

Imorgon är en ny dag.
Jag är nykter, men tänker en del på att dricka "snart". Rationellt kommer det inte alls bli bra, men kanske hoppar glaset upp i handen, och flaskan skruvar ur sig själv o häller upp.
Tänker på dig, och håller på dig. Det kunde precis lika gärna vara jag.
Kram

steglitsan
sön, 2014-12-07 - 20:37

Jag håller på att sticka en ny halsduk. Den har fin lyster och är så förbannat mjuk att jag inte kan låta bli att föra den mot kinden gång på gång. En perfekt blandning av kashmir, merinoull och lite nylon. Jag döper den till Nyman. Det kommer bli en ny favorit <3.

Stor kram på dig L, som jag sagt tidigare, vi är i det här tillsammans.

Pontus
tis, 2014-12-09 - 10:43

Ett tag sen jag varit in på AH så läsa ikapp lite. Visst är det fruktansvärt när man går mot bilen från bolaget när kroppen skriker nej men man går ändå. Allt är som man vore besatt av djävulen, helt sjukt. Humör som ett litet barn får jag 'å de e sååå synd om mig'.. fick också höra senast ihelg att jag är en jävla egoist. Man blir det tyvärr när alkohol demonerna kommer. Hoppas du samlat ny kraft i kampen o blivit erfarenhet klokare. Kram P

Cleaver
tis, 2014-12-09 - 16:16

Hej Lena och alla andra! Fantastisk tråd! Dramatiskt med skratt och gråt. Intressant och motiverande för en nykomling. Tack alla som skrivit! Har startat en egen tråd. Känns som att man sätter lite press på sig själv om man skriver här. Särskilt för mig som bor ensam och ingen märker om jag smygsuper...

LenaNyman
tis, 2014-12-09 - 19:12

... ja, det var ju knäckfrågan, som sagt. Tack, alla för era uppmuntrande tillrop. SL, skulle bara älska att få en av dig egenhändigt tillverkad halsduk uppkallad efter mig. Sen när du blivit framgångsrik halsduksdesigner så kommer folk att vända sig om efter dina kreationer och förundrat mumla något om Nyman-looken... :)

Det här blev svårare än väntat. Att gå från den mentala föreställningen att bara man håller sig från alkoholen så blir ens liv rosenskimrande till att inse att nä, så jäkla enkelt får det minsann inte vara - ja, jag såg inte den komma, faktiskt. Men nu är den här och det finns väl vissa saker jag kan lära mig om det. Till exempel att hålla ut med uppehållandet men samtidigt ha ett liv och inte dra på sig martyrminen varje helg, som jag gjort. Att inse att har man problem både med alkohol och utan så ska man nog undvika att dricka över huvud taget. Och att detta är en process. Jag har ju roat mig med att känna mig minutiöst misslyckad sen den förra helgen, men är inte det rätt kontraproduktivt?

Nej, kära vänner, ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra med mig själv just nu. Inte heller kan jag sätta fingret på vad som är fel. Men nykter är jag i alla fall, igen, och sämre utgångspunkt kan man ju ha. Stor kram. Det är värdefullt, trösterikt, att faktiskt veta om att man inte är ensam här i världen, om sina himla ... oklarheter.

Och du, Cleaver, välkommen hit.
:)

/L

Cleaver
tis, 2014-12-09 - 19:20

Jag hoppas bli en del av den gemenskap som ni uppenbarligen har här och hjälpa och bli hjälpt...

Akvariet
ons, 2014-12-10 - 19:32

Har sett dig glimta förbi i forumet, men först nu läst hela din tråd. Det är så mycket Lena där: rosévin, ilska, glädje, sorg, fyllor, tårar, kärlek, liv, skratt. Även om du bara är hälften så mycket Lena i riktiga livet som du är här på forumet, så är du fantastisk.

Tror som Stingo att du ska fortsätta. Du är på rätt väg.

LenaNyman
ons, 2014-12-10 - 22:36

Tack. Har i hela mitt liv känt mig diffus, otydlig, svår att greppa. Och just nu känner jag mig också så otroligt torftig själsligt, andligt, mognadsmässigt. I mina svartaste stunder tänker jag mig att jag inte kommit så mycket längre än jag hade när jag var femton, och det i sig skapar en sån frustration inombords att jag snart antingen exploderar eller imploderar. Det finns mycket rädsla i den här soppan också. En rädsla över att inte ha lärt sig nåt worthwhile när jag så småningom drar mitt sista andetag i detta liv. Ja, helt enkelt en existentiell härdsmälta i stället för balansen, harmonin och det saktmodiga...

Och tänk absolut värsta scenariot! Dö som min namne, fortfarande toppriden av sina demoner, sjuklig och ensam och med en ihjälkörd hund. Ja, herregud, Akvariet, ibland gagnar ett obscessivt tänkande en inte så särdeles. Stor kram, hursomhelst, det verkar som livet funkar för dig, i det stora hela?

Akvariet
tors, 2014-12-11 - 03:40

i det stora hela. Absolut. Jag har mina strider och jag är säkert allmänt besvärlig för omgivning både ofta och mycket, men mitt liv funkar. Jag känner att det bär, det finns något som under den här hösten ändrat grundtonen i min tillvaro till något bättre.
Under många är satt jag liksom fast. Jag tänkte alla tankar om att jag behövde förändra mig, läste alla självhjälpsböcker, drog alla slutsatser, kände, visste, förstod, träffade experter (gud vet hur många KBT:are, psykodynamiskt skolade psykologer, psykiatriker och allmänna lycksökare jag träffat). Jag kan tapetsera väggarna med bristfälligt använda gymkort. Pratade, babblade, skrävlade om vad jag själv, men främst andra borde göra med sina liv. Men klarade Akvariet av att genomföra någon egen varaktig förändring. Nej. Nix. Inte.

Ibland önskar jag att det finns en off-knapp på vårt tänkande, obscessivt eller inte. Vi är lika där, du och jag Lena: vi vet allt vi behöver veta, vi har tänkt alla tankar. Om jag lyckats med något under hösten så är det att tänka mindre och handla mer. Och att fortsätta handla även när det inte fungerar eller tar emot.
Kram
/A