av Stingo

Hej igen,

Jag funderade mycket på om jag skulle flytta över hit till vidare livet, eller inte. Det jag kommer att skriva om här handlar i allra högsta grad fortfarande om att förändra mitt drickande. Men det handlar också om hur mitt förhållande till alkoholen skall vara under mitt vidare liv. Så då jag nu mått målet för "min resa"*, bestämde jag mig till slut att börja en ny tråd här.

Det här är en personlig tråd. Den handlar om ifall _jag_ kan ha alkohol i _mitt_ liv, eller inte. Den handlar inte om statistik, den handlar inte om dig, den handlar inte om någon av dina när och kära. Dina erfarenheter är naturligtvis väldigt värdefulla och du är mer än välkommen att kommentera helt fritt, utgående från allmän kunskap, eller dina helt personliga erfarenheter. Kom bara ihåg att dina erfarenheter inte direkt påverkar mig, lika litet som mina erfarenheter direkt påverkar dig. Om jag klarar av alkohol betyder det inte att det är en god idé för just dig att pröva. Om jag stapplar och faller, så betyder det inte att du behöver göra det.

Phui, vilken lång inledning, till saken: Jag har nu infriat det löfte jag gav mig själv i slutet av juli om att vara helnykter resten av år 2014. Nu är jag inte mera bunden av ett löfte och därmed fri att se framåt, in i det vidare livet. Hur tror jag att det kommer att se ut? kommer jag att pröva på alkohol? Kommer det att finnas vin på bordet till nyårsmiddagen?

Jo, jag kommer att pröva på hur jag klarar av alkoholen nu. Nej jag kommer inte att dricka vin idag. Jag har faktiskt ingen aning om när jag kommer att dricka något första gången. Vi har en överenskommelse med Sophie (min fru), om att inte tillsvidare dricka alkohol hemma, även om hemmet inte mera är helt a-fritt, då någon vinflaska dök upp här under julfirandet. Jag har inte ett särskilt aktivt socialt liv och går sällan på fest. Jag har ingen lust att springa iväg till krogen och "pröva". Så då januari är lågperiod för både fester och resor, ser det till och med sannolikt ut att jag förblir helnykter i en månad till, men det får tiden utvisa. Om någon ber ut mig på en öl i morgon, kanske jag tackar ja.

Mitt mål är alltså att kunna övergå till ett måttligt socialt drickande, men jag är fullt beredd på att det kanske inte lyckas. I så fall hoppas jag att jag märker det tillräckligt snabbt, så att jag kan återgå till helnykterhet före några problem hinner uppstå, men jag är nog medveten om att jag tar en risk. Min viktigaste styrka är den gångna hösten och vetskapen om att jag kan klara mig och trivas med ett liv utan alkohol. Den hösten har jag dokumenterad här på forumet och jag vill ännu en gång tacka er alla som var med och gjorde min resa så lyckad.

Stingo

_______
*Dagboken från "min resa", eller hur jag bröt med det dagliga drickandet och höll en helvit höst, hittar du här:
https://alkoholhjalpen.se/node/7582

Stingo
sön, 2015-05-17 - 08:02

Tack för inlägget. Där slog du allt mig i skallen med självaste Dalai Lama :) Hittade en text där, som är speciellt relevant för det jag nyss skrev: https://www.mindandlife.org/research-and-initiatives/craving-cycle/ Ni, som inte orkar läsa mina råddiga texter, läs den. Där finns det jag också försökte säga i en mera välformulerad form.

När jag läser din text mellan raderna så blir jag väldigt nyfiken, eftersom där framstår något jag funderat över själv. Om jag läste dig rätt så har du utövat mindfulness samtidigt som du drack? Hur gjorde du då? På något sätt låter det väldigt svårt att kombinera medveten närvaro med att döva sig med alkohol?

FataMorgana
sön, 2015-05-17 - 09:47

Kan väl mer förklara det som att mitt intresse av mindfulness blev ett slags uppvaknande över mitt eget beteende. Under en längre sjukdomsperiod när jag hade panikångest, smärta och gick på sömntabletter och smärtstillande, började jag använda mindfulnessappar. Jag pluggade in dem både dagtid och nattetid. Allt för att kroppen och hjärnan. skulle slappna av. När jag mådde som sämst drack jag inget. Det gick bara inte. Men sedan när jag så sakteliga blev bättre och mitt rastlösa sinne gjorde sig påmint igen, så började jag dricka vin igen. Själaglad över att äntligen "vara som folk". Och ökade som alltid konsumtionen efter hand. Fortsatte dock med mina appar, yogade och läste och en dag trillade polletten ned kan man säga. Jag har lång väg kvar. Jag blir fortfarande rastlös men nu SER jag det också och förstår varför jag vill dricka vin i det ögonblicket. Jag kan stanna upp i bland då jag plötsligt ser en katastrofsituation som jag bara byggt upp i min skalle med mina katastroftankar. Energi som jag bara slösar bort på fantasier. Enligt buddhismen är det ju våra begär som leder till lidande. Kanske man kan lära sig dricka mindful utan att känna begär efter mer. Där har jag långt kvar och vågar inte försöka.

FataMorgana
sön, 2015-05-17 - 10:00

För den som inte vill/ orkar läsa artikeln som Stingo länkade till så är det här lilla utdraget en bra sammanfattning av vad den/ det handlar om. Begäret efter mer. Oavsett vad.

" We see something attractive outside ourselves—something that promises to fill the inner emptiness—and we crave it. Then we reach for it, grasp it, and despite the pleasure or relief we might achieve temporarily, it’s never enough. We crave more. That’s what keeps the wheel going round."

Stingo
ons, 2015-05-20 - 23:07

Jag är på arbetsresa igen, sedan söndag. I dag missade jag att köpa min vanliga kvällsmacka med mig på väg till hotellet, så jag tänkte gå ner till hotellets restaurang för en lätt bit mat eftersom det regnar, men där var det fullt. Slängde alltså regnrocken över mig och travade iväg till närmaste Italienare, ett ställe jag kollat utifrån tidigare, men inte besökt. Riktigt snyggt och trevligt ställe!

Rätt tom sal, fick kontakt med en servitris och satte mig vid ett bord. Sedan tog det flera minuter före någon bemödade sig att hämta en meny till mig. Tänkte redan stiga upp och traska iväg..., varför har jag alltid så helvetes bråttom någonstans... - vart?....

Lyckades i alla fall hålla mig sittande tills servitrisen kom med menyn. Beställde en sallad med parmaskinka och mozzarella och ett glas chianti med vatten på sidan om. Hann sluka hälften av maten före jag kom på att en av mina mindfulness övningar är att äta medvetet. Att verkligen smaka på varje munfull och känna konsistensen av det jag äter. Här satt jag ensam i en lugn restaurang med en alldeles hygglig sallad (med en verkligen god italiensk mozzarella), ett alldeles perfekt tillfälle att öva mao. Sagt och gjort... stanna upp mitt i tuggan... nästa gaffel försiktigt mot munnen, dofta, tugga,... "oj vad mozzarellan är mjuk..." "Hej, det här måste jag skriva om på alkoholhjälpen, jag kan börja historien med..." "Stopp! vart sprang tankarna nu iväg, kom tillbaka hit till nuet, du sitter på en restaurang och försöker smaka på maten du äter..." "Javisst ja, nästa tugga... parmaskinka har jag aldrig älskat, men den här är helt ok... onödigt salt... och den där speciella smaken av grisfett..." "Hur mycket kan jag egentligen skriva om vinet? Jag vill ju inte börja locka någon att dricka..." "Stopp igen, tanken! Nu springer du igen, kom tillbaka hit till restaurangen och maten"..., ..., ...

Jag satt verkligen halva tiden och "upplevde" via att formulera text för det här forumet, betraktade alltså mig själv utifrån, som en person i en berättelse! - Varför skall det vara så helsikes svårt för mig att vara närvarande i en sådan där situation? Varför ogillar jag så väldigt att äta ensam på restaurang? Nu lyckades jag i alla fall hålla mig närvarande i kortare stunder och hålla mig från att sluka maten. Tänk om jag kunde svänga de där nödvändiga ensamma restaurangbesöken från "ett nödvändigt ont" till "kvalitetstid för mig själv"! Det skulle nog kräva en helsikes massa arbete och mindfulness, men jag har massor att vinna på det. Det är allt mellan mina öron. I kväll fanns alla elementen på plats för en verkligt avslappnad och njutningsfull stund, varför var det ändå till hälften en stressfylld pina? Jo jag skall ändra på det! - med hjälp av självobservation och medkänsla kommer det att gå.

Och chiantin? Mitt första glas riktigt hyggliga rödvin på över 9 månader! Jo, den gjorde definitivt sitt till. Nej, den var inte måltidens huvudsak. Och alkoholens verkan var helt onödig, det var smaken, eller snarare doften, som var god.

Ullabulla
tors, 2015-05-21 - 07:22

om jakten,stressen vidare till nästa punkt.Som är vaddå?
Nästa måltid som också ska stressas över.Nästa kopp kaffe,nästa målstolpe i arbetslivet, helgen eller vad?
Och när man är där så är man redan på nästa mål.
Om och om igen i en allt hetsigare cirkel. Och ibland och till slut kommer man då i mål och kan stanna upp en stund.
Kanske med vinglaset för er som dricker och har ett mål med er berusning.
Eller som i mitt fall, medberoende med en balans, en trygghet en ro i att vara älskad och sedd.

Men tomheten,den gnager och jagar en vidare framåt. Mot nästa ickemål.
Jag kan bara för min del säga att mitt arbete med medberoendet har sakta berett plats för ny ro, mål och mening i mitt liv.
En balans i nuet som gör att jag sällan och aldrig är stressad i dagsläget.
Jag är inte superlycklig heller, men jag är nöjd och för det mesta i balans.
Utom när jag skriver här i olycka och obalans förstås.Men sen ramlar jag tillbaka till ron.
Och det är första gången på många,många år jag lyckas uppleva det.
Så trots att du inte dricker mycket längre Stingo så kanske du också skulle må bra av 12 stegs arbete som jobbar med dig själv inifrån och ut?

Bara en liten tanke från en som vet hur andras liv ska levas ;)

FataMorgana
tors, 2015-05-21 - 23:09

Det är skitsvårt:). Jag jobbar som bäst med att försöka meditera. Du kan ju kolla länken jag lade ut i min tråd.
Det gäller att tämja sitt "monkey mind" som buddhisterna kallar det. Du beskrev det väldigt bra :D.

anonyMu
fre, 2015-05-22 - 11:11

Hallo Stingo!

Härligt att läsa om dina mindfulness-övningar. Hög igenkänning! Jag är sjukligt mycket över allt - utom just här och nu. Som en bikupa i huvudet. För min del handlar det om att våga sätta sig ner och bara vara. Att våga möta allt svårt som kommer upp, vända och vrida på det, se det, acceptera det och sedan försöka släppa taget. Funkar bra ibland, mindre bra typ senaste veckan. Du nämner John Kabatzin (eller hur han nu stavar) och han är bra. Har läst honom flera gånger och som du säger - inga konstigheter eller flummande.

Lycka till med övningarna och ha en fin helg!

Kram

Stingo
fre, 2015-05-22 - 15:19

Och tack till alla andra för igenkännande kommentarer.

Nej Ullabulla, hela grundfilosofin med 12-stegsprogrammen känns helt fel för mig. Jag är inte hjälplös och mitt öde ligger inte hos någon högre makt (bara som en början). Utan att gå längre in på Buddhistisk filosofi (som jag tyvärr inte känner särdeles bra), så kan jag säga att det jag nu hittat inom Mindfulnessen känns betydligt närmare mig.

FataMorgana
fre, 2015-05-22 - 17:35

Kanon att du hittat det som passar dig, Stingo. Man får testa sig fram till det som fungerar. Jag har också svårt för när man blandar in tro i det hela. Mindfulnessen härstammar ju kan man säga ur buddhistisk filosofi och där blandar man inte in nån Gud. Passar en hedning som jag. Lycka till med den medvetna närvaron :)!

Stingo
fre, 2015-05-22 - 18:34

Sitter vid gaten och känner mig smålullig efter att nyss ha druckit en stor öl tillsammans med en bit pizza. Så där behagligt avslappnad, så att vänta på planet inte blir stressigt. Har druckit sammanlagt 4 glas under denna vecka, vilket för den upp på andra plats i mitt alkoholbruk, sedan förra hösten. För mig betyder det att jag i praktiken fortfarande anser mig vara nykter. Känns bra att toleransen sjunkit så lågt att effekten av en enda öl är tydligt märkbar. Det var ett av målen med min långa paus, nu gäller det "bara" att hålla toleransen där den är.

Stingo
lör, 2015-05-23 - 09:07

Tack för länken, Vilja. Jag skall kolla appen närmare vid lämpligt tillfälle, men vill inte blanda in för mycket annat så länge jag går 8-veckors kursen. Visst, Puddicombes brittiska är fin ;)

Själv har jag hittat Palouse mindfulness http://palousemindfulness.com/index.html Där finns bl.a. en full 8 veckors MBSR online-kurs, med massor av material helt gratis! Inget på nätet kan helt ersätta en IRL kurs, men vad jag kan förstå så är den här "about as good as it gets". Jag har t.ex. tagit övningsmaterialen därifrån, eftersom min kurs-cd har en absolut horribel röst.

På http://www.freemindfulness.org/home finns mera gratis material och länkar.

HelenaN
lör, 2015-05-23 - 10:45

Tack för era tips på appar! Gick en kurs för många år sedan, men det satte sig inte som en vana då. Väldigt mycket pga alkoholen tror jag. Därför är jag sugen på ett nytt försök nu när min Mind inte är full av A.

Stingo
mån, 2015-05-25 - 20:45

I

I walk down the street.
There is a deep hole in the sidewalk
I fall in.
I am lost ... I am helpless.
It isn't my fault.
It takes me forever to find a way out.

II

I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I pretend I don't see it.
I fall in again.
I can't believe I am in the same place
but, it isn't my fault.
It still takes a long time to get out.

III

I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I see it is there.
I still fall in ... it's a habit.
my eyes are open
I know where I am.
It is my fault.
I get out immediately.

IV

I walk down the same street.
There is a deep hole in the sidewalk.
I walk around it.

V

I walk down another street.

steglitsan
lör, 2015-06-20 - 21:44

Hej mannen! Hur är läget, såg att du skrivit hos mig. Tänkte kika in här och ser att du är helt inne i mindfulness, härligt!. Well, jag gick en sån där 8-veckors kurs för ett par år sen. Minns att jag somnade nästan varje gång :)

Hur tycker du att det har gått med ditt måttliga drickande? Känner du att du har kontroll över det? Det har varit så otroligt få tillfällen för mig så det är på tok för tidigt för mig att göra någon utvärdering. Funderar till och från om det är ett misslyckande, eller kan det, kanske, vara så att jag faktiskt kommer kunna lära mig att ta en klunk. Jag tror nog ärligt talat att jag aldrig kommer kunna dricka måttligt. Men kanske kommer jag kunna dricka lite?

Tidigare var det lite jobbigt på den privata fronten, hoppas det går åt rätt håll det med.

Kram och ta hand om dig Stingo!

Stingo
lör, 2015-06-20 - 22:19

Det har varit en tung vår, med mycket jobbigt på familjefronten. Där har mindfulnessen blivit ett väldigt stort stöd för mig och delvis med dess hjälp, så verkar det som om en del saker så småningom kanske börjar vända mot det bättre. Går nog att hålla sig vaken, bara man sitter och inte gör det alltför bekvämt för sig, jag har flera gånger varit när att falla av stolen :)

Med det måttliga drickandet, stämmer samma för mig med. Det har blivit väldigt litet tillfällen. Men jag upplever att det går väldigt bra. Jag har inget behov att dricka mera eller oftare och kan fritt välja om jag tar emot eller inte, då det bjuds. Semestern börjar nu och det skall bli intressant att se hurudana dagarna på stugan blir, då de inte är gömda i alkoholdimmor.

Stingo
sön, 2015-06-21 - 09:49

Allt det andra får vi nog, men det finns så mycket att bearbeta, att det där med lugn och ro tillsammans kan bli svårare. Så tack för att du nämnde det, jag skall göra mitt bästa för att inte glömma det behovet.

Här har förresten inte varit en enda riktigt varm dag ännu den här sommaren, så det skall nog bli skönt när värmen kommer.