Alltså.
Jag fyller 34 i år. Kvinna.
Kanske 5 av 7 dagar dricker jag en skumpa och 4-5 öl (starköl, 33cl.)
Jag går dessutom på starka leverpåverkande tabletter dagligen.
Men jag HATAR alkohol. Verkligen! Pinar mig igenom första flaskan vin och njuter i kanske en enda ångestfri timma innan jag tvingar i mig de sista ölen så att jag kan få äta kvällsmat och få gå och lägga mig...
Vad är detta för sjukt betéende?!
Jag är sedan alltid (i mitt liv) medberoende och har haft missbruk väldigt nära hela livet, men jag är inte som dem jag spenderat mitt liv med att hjälpa! De har alltid ljugit och försvarat sitt missbruk. De ÄLSKAR sin drog. Jag HATAR den!
För mig är det närmast ett tvångsmässigt betéende. Som för att straffa mig själv. Varför? Varför, varför, VARFÖR GÖR JAG SÅ HÄR?!
Jag lyssnar inte på min kropp trots att jag mår skit och har typ vatten-dirre dagligen (ursäkta den grafiska ärligheten)
Har sökt hjälp sååå många gånger men alla säger att jag inte är beroende. Men jag vet ju att jag är det!
Förlåt för allt babbel! Var tvungen att skriva av mig! Är sååå tacksam för råd och svar utan självklara pekpinnar.
Jag saknar erfarenhet - inte intelligens... Tack <3