Alltså.
Jag fyller 34 i år. Kvinna.
Kanske 5 av 7 dagar dricker jag en skumpa och 4-5 öl (starköl, 33cl.)
Jag går dessutom på starka leverpåverkande tabletter dagligen.
Men jag HATAR alkohol. Verkligen! Pinar mig igenom första flaskan vin och njuter i kanske en enda ångestfri timma innan jag tvingar i mig de sista ölen så att jag kan få äta kvällsmat och få gå och lägga mig...
Vad är detta för sjukt betéende?!
Jag är sedan alltid (i mitt liv) medberoende och har haft missbruk väldigt nära hela livet, men jag är inte som dem jag spenderat mitt liv med att hjälpa! De har alltid ljugit och försvarat sitt missbruk. De ÄLSKAR sin drog. Jag HATAR den!
För mig är det närmast ett tvångsmässigt betéende. Som för att straffa mig själv. Varför? Varför, varför, VARFÖR GÖR JAG SÅ HÄR?!
Jag lyssnar inte på min kropp trots att jag mår skit och har typ vatten-dirre dagligen (ursäkta den grafiska ärligheten)
Har sökt hjälp sååå många gånger men alla säger att jag inte är beroende. Men jag vet ju att jag är det!
Förlåt för allt babbel! Var tvungen att skriva av mig! Är sååå tacksam för råd och svar utan självklara pekpinnar.
Jag saknar erfarenhet - inte intelligens... Tack <3

Du har utvecklat ett kemiskt beroende och din hjärna kräver a men din kropp inte. Ibland så dricker man för att fly.
1. För det första se till att inte ha något hemma.
2. Försök att ta en dag i taget
De första dagarna är värst med abstinens och ångest.
Jag tycker du ska kontakta vårdcentralen och fråga lite om alkoholmissbruk du kanske kan få samtalsstöd eller annan hjälp.

LenaNyman

Ditt beteende låter onekligen ... intressant. Lite mystiskt också. Jag undrar lite över vad det är du vill uppnå när du dricker. Är det för att slippa ångest, sova bättre eller sympati-/straffdricker du genom ditt medberoende? Dricker du ensam? Hur känner du dig när du sen ska gå och lägga dig? Vem dricker du för? Är det för att du själv ska koppla ner och koppla bort eller försöker du normalisera nån annans dryckesvanor.

Blir nyfiken, berätta gärna mer. Och välkommen hit!

/Lena

MadGal

Alltså det konstiga är att jag alltid får ÖKAD ångest när jag dricker. Det är därför jag måste fortsätta tills jag blir full, annars hatar jag det som sagt.
Jag var i stort sätt nykterist tills jag var typ 23 år. Då började jag dricka från en dag till annan för att jag minsann skulle visa min mamma att hon var alkoholist! Dvs visa henne hur det känns när någon nära missbrukar på det sättet.
Hon var det typiska förnekelsetypen som ville ha det till att hon inte alls var beroende. Så jag började dricka på ren trots!
Dagen efter ringde jag min väninna och sa att nu är jag alkoholist! Hon skrattade så klart, men jag fortsatte från den dagen att dricka mig full var och varannan dag i två år ungefär.
Gick upp 45 kilo på 1,5år och jag "lyckades" tillslut med mamma. Hon erkände att hon hade problem och precis när vi skulle ta tag i det så dog hon. Hon passade på att dö den ENDA jävla gången jag inte var i stan och kunde ta henne till en avvänjning.
Pappa var redan död sedan i tonåren. Alltså min tonår.
Efter mamma dog träffade jag en man som tog precis alla andra droger än A, och skulle rädda honom...
Jag vet verkligen inte vad jag håller på med.
Är lite orolig att berätta för mycket ifall nån skulle känna igen för många detaljer...

Men tack för svar förresten!

Alkohol både dövar men ger också ny ångest. Ofta så får man ångest för att man börjat dricka. Vet att det är fel men kan inte sluta och lyr då in i dimman. Du har barnet val att göra och det är att sluta idag. Visst du kommer må skit i några dagar men du måste nog för att överleva och få ett hyfsat liv.

MadGal

Hur är det förresten med det? Är det så skadligt för levern som man hör? Alltså är det farligt att börja med det utan att konsultera läkare innan? Vill helst inte ha med det i min journal...

Varför är alla så rädda för att det står i en journal som inte en enda människa mer än sjukvården kan se. Du kan ju spärra den tom. Nja jag vet personer som tagit antabus i 15 år utan problem. Att man vill ta en kontroll är ju för att se om du har leverskador eller inte är frisk. Jag har ätit antabus i 1 år nu utan problem.

MadGal

Har man barn så kan de ha anmälningsskyldighet.
Att någon skulle komma in och vilja ta mina barn är det jag är mest rädd för i hela världen.

Och jag vet inte om jag köper det där med kemiskt beroende. Jag tror det är väldigt psykiskt i mitt fall!
Kemiskt beroende har jag sett på nära håll och då får man riktig avtändning. Det har aldrig jag fått. Visst kan jag bli bakfull som alla andra, men dagen efter det mår jag sååå mycket bättre än jag skulle gjort om jag fortsatt dricka.
Däremot förstår jag ju att det är där en hamnar tillslut om jag fortsätter så här, men än så länge känns det väldigt psykiskt och OCD-aktigt nästan...

MadGal

måste jag ju göra ändå då och då pga medsen jag äter, men behöver ju inte säga att jag vill kolla det för att jag vill äta antabus? Och sedan undrar jag vad du menar med att man kan spärra den? För vem?

Ja det är nästan omöjligt att de plockar barnen i Sverige. Jag har själv varit två gånger på utredning för detta pga lob inom ett år. De lade ned utredningen direkt. Så att om man söker hjälp via vc för alkoholproblem ja den risken är minimal. De måste visa att du är direkt olämplig ochdet är svårt. Du kan spärra delar du bestämmer själv om du inte vill visa för vårdgivare. De får nödöppna Om det är fara för ditt liv. Jag förstår din oro hade samma oro men de lugnade mig på Soc och ville hjälpa. När de upptäckte att jag aktivt sökte hjälp så undrade de om de kunde bistå.