Min kille sedan nästan två år tillbaka dricker vin varje helg, oftast en rödvinsflaska med hög procent och en vitvinsflaska. Och när han är ledig under längre perioder dricker han varje dag i princip. I början av vårt förhållande var det kul och spännande att kunna dricka lite vin tillsammans till middagen. Typ som det brukar vara på dejter. Men nu är jag trött. Jag har flera ggr sj varit i riskzonen att utveckla ett beroende pga av att han dricker. Han börjar dricka mitt på dagen på helgen, på lördagen. Förra året drack han även mitt i veckan, varje onsdag. Jag vill inte att han ska tycka att han behöver dricka för att känna sig bekväm i min närhet. För det är så det känns. Jag känner mig inte längre attraherad av honom. Han går mig på nerverna hela tiden när vi ses på helgerna. Det enda han vill göra är att kolla på film, äta onyttig mat, och dricka vin. Han har gått upp massa i vikt sedan vi började träffas. Och jag börjar ifrågasätta om jag vill fortfarande vara tillsammans med honom. Jag har försökt säga till honom snällt att han ska skära ner på drickandet. Men senast jag gjorde det (i helgen) blev han riktigt förbannad och röt till. Jag fick en kraftig panikattack och han förstod nog inte riktigt att det berodde på vårt förhållande och gräl. Han tröstade mig ett tag, han började sluddra och reta mig. Jag sa då: vad gör du?? När han slutade krama mig och istället hällde upp mer vin i sitt glas. Han förstår mig inte. Han förstår inte min oro. Min pappa är alkolist, och min mamma har stått ut med många män som har alko problem. Jag vill inte hamna där...
Vad ska jag göra? Hur ska jag få honom att förstå mig? Jag vill helst inte hota med att lämna honom.