Jag har läst här många gånger eftersom jag inte har en frisk relation med Alkohol. Jag har försökt avsluta den så många gånger men kan inte själv. Är rädd men söker hjälp här, äntligen.

Sommarkatt15

Fy vilken helg. Jag ogillar en del sysslor bl.a. att klippa gräset, men halvlullig funkade det hyfsat i somras och alla tidigare somrar. I går var det väder och lämpligt, vilket fick mitt humör att gå i botten. Fräste ilsket åt allt och alla, svor och gick på. I den stund skulle jag gjort nästan vad som helst för några glas vin. Som tur var hade jag inget och jag kunde inget dricka heller, tack vare Antabus. Jag blev så lättad över detta att klippningen nästan var ok. Idag brottades jag med tankar kring belöning-jag har varit duktig och inte druckit på två veckor, så nästa helg skulle jag ju kunna få dricka lite och bara bli lite berusad.... A kallar. Men jag mår ju bättre och sover gott, har börjat göra något åt min dåliga kondis, är piggare och mer kreativ på jobbet, så varför skulle jag börja dricka igen, frågar jag mig? Det finns ju faktiskt inget bra för mig att hämta i flaskan! Min självkänsla har aldrig varit bra men alkoholen kunde lura mig så länge det "positiva" ruset var i kroppen, men med promillehalten steg också mitt självförakt och bakfylleångesten spädde på det nattsvarta. Nej tack! Jag vill inte - så det blev en tablett till ikväll. Jag vill fortsätta vara nykter - det känns fint och fräscht. Hoppas fler med mig kan och vill säga nej idag och imorgon med!
Sommarkatt15

Sommarkatt15

Efter drygt tre veckor utan alkohol har suget-längtan efter rus nästan försvunnit. "Sorgen" som jag burit, att aldrig "få" dricka gott vin och öl som alla andra kan (hm..) är borta. Jag har brottats med tankar, sedan jag tog "tillsvidare uppehåll", som när jag kan/vill dricka igen, men sedan igår tänker jag att nu mår jag ju bra och kan t.o.m. känna tillfredsställelse över mitt liv och tillvaro (nästan i alla fall!) till den grad, att jag kanske inte behöver bli full-känna ruset. Jag behöver inte hälla i mig alkohol och gotta ner mig i hur misslyckad jag är och hur eländigt mitt liv verkar - för jag verkar vara en ok person nykter. Det är konstigt och ovant att känna så.

Alkoholen hjälpte mig att trycka ner mig själv och fick mig att bli ett vinstinkande vrak som inte vårdade varken mig själv eller min familj på det sätt jag egentligen var kapabel till. Jag kunde inte prioritera vad som var viktigt så att jag kunde fungera på bästa sätt. Så vill jag inte ha det igen!! Idag är jag nykter och imorgon också!

Ni som stöttar varandra och mig här på forumet har hjälpt mig till denna punkt. Hade jag inte hittat hit, hade jag fortfarande vilset famlat runt utan mål i mina vinångor. Som jag sagt, så tänker jag vara nykter tillsvidare. Min man behöver mig och mina barn, men framför allt jag.

Rallan

Låter som en bra förändring. Visst är det så att man faktiskt är helt ok nykter och då finns det ju inte lika mycket elände att vältra sig i.
Heja dej du verkar vara på helt rätt väg.
Trevlig helg!

Sommarkatt15

Ett av eländena jag i alla fall vältrade mig i,var ju att jag söp så mycket att jag mådde dåligt, blev pluffsig, osade dålig fylla, sov kasst, var rädd att få hjärtattack för mitt hjärta mådde dåligt av alkoholen m.m. m.m. Ja en hel hög har försvunnit att vältra runt i!!
Ha en bra helg med dig och de dina, Rallarn
Heja oss!

Det är så det börjar. Mindre Plufs, mindre ångest, bättre sömn och regelbundna hjärtslag. Håll i nu och det blir ännu bättre snart. Gäller bara att inte tro att man kan börja dricka kontrollerat nu.

Sommarkatt15

Att jag ska börja konstra - jag har rasat förr och vet ju att jag inte kan dricka återhållsamt. Inte än, om någonsin! Det finns ett uttryck här som säger kidnappad hjärna - det är precis så det fungerar. Men nu har jag ett vapen som verkar hjälpa mig och det är detta forum och alla fina medmänniskor här som liksom jag kämpar för sina liv och människovärden - vi vill ta tillbaka kontrollen! Jag är inte ensam om att vara svag och vilsen.
En stor nykter helgkram till er!

Sommarkatt15

Igår kväll började hjärnan trava på som en vildsint hingst - jag blev ensam några timmar och vin fanns hemma. Så mysigt det hade varit med lite avkopplande vin i soffan - jag har ju fixat och donat hela dagen! Jag valde en Antabus istället, så var det hjärnspöket avlivat! Snart fyra veckor. För mig är detta stort! Jag har varit helt nykter i snart fyra veckor. Många saker i mitt liv och händelser ser jag på lite annorlunda, ur ett annat perspektiv, liksom. Jag är inte felfri och livet går lite i kringelikrokar och jag kan inte hantera allt perfekt i min vardag. Men jag är nykter och det påverkar allt. Liksom då jag var slav under alkoholen, så påverkade ju det allt som skedde. Jag ska inte ner igen.

etanoldrift

Med alkohol är det som med en upptrampad stig.. Om ingen går på den, så växer den så småningom igen.. Men börjar man ta genvägen så behövs det inte många gånger, innan den börjar framträda igen.. Och ganska snabbt har man en upptrampad stig under fötterna..
Ser man sen stigen framträda, så är det väldigt lätt att man per automatik styr fötterna åt just det hållet.. Ett par dagar med andra vägar, kan få en del löv att lägga sig.. men den finns där..
Jag är själv medberoende och var på väg att bli alkoholist.. Jag brukar tänka på alla nätter, när jag vaknade med småångest och krypningar i kroppen, när jag druckit.. Det får mig att låta bli. Med mig blev det så att "biverkningarna" var otrevligare, än den trevliga stunden med vinglaset (som tur var) Min man(som jag separerat från) är alkoholist, fast han förnekar det fortfarande.
I samband med en rattfylla höll han sig nykter i 3 månader. Kanske trodde han att han kunde dricka måttligt efter det? För det började med en liten flaska vin ett par dar i veckan till maten..
Sedan blev det en stor flaska (minst) och på slutet 1 - 11/2 flaska 6 dagar i veckan.. eller motsvarande mängd i starköl (7,2:or)
Han tycker själv inte att han dricker speciellt mycket..
Så mitt råd är.. fortsätt att må bra utan alkohol! Önskar dig all lycka med det och skickar en stor styrkekram att använda dom dagar du fortsätter att brottas..

var ditt uttalande på min tråd om ansvarslösa arbetsgivare. Problemet är att jag tillhör en högt aktad yrkeskår som inte förväntas ha problem med A utan tvärtom behöver en push för att släppa loss. Det känns outhärdligt att inte leva upp till dessa krav. Tack för att du finns för mig.

Sommarkatt15

över att jag inte heller förväntades ha alkoholproblem, vilket jagade mig att dricka mer för att glömma för stunden, suck. Jag följer dig Valeria och kanske du kan finna din lösning. Jag tror att jag vände, då jag insåg att jag faktiskt inte ville vara alkoholist längre-jag ville äntligen vara något annat för att kunna möta min egen blick i spegeln och se att jag är en människa som valt att vara nykter och som vågar ta ansvar för mitt liv, mina handlingar även om jag ibland misslyckas. Men det är mänskligt! Precis som mitt misslyckande att inte kunna hantera alkohol. Det är mänskligt. Du är stark som ser din svaghet, nu bestämmer du vad du ska göra med den insikten.

30 dagar utan alkohol och en med. Jag hade bestämt att jag ville dela en vinflaska med min man för att smaka om det var så gott som jag tyckt. Det var starkt och surt. Drygt två små glas och sedan inget mer trots att mannen gått och lagt sig och jag hade all möjlighet att hälla i mig som i gamla tider. Men jag ska inte tillbaka till vraknivå. Vaknade med huvudvärk som satt i flera timmar-varsågod. Risken för att jag skulle "mysa på" med vin ikväll med var stor, så direkt i morse tog jag Antabus. Flera gånger idag har jag känt glädje över att jag kommer att vara alkoholfri igen. Men utan medicinen och er här på forumet, hade jag haft det problematiskt.

Nyckelpigan

Vad starkt gjort av dig att ta antabusen för att undanröja alla förhandlingar! Jag håller med dig om att man vill kunna se dig själv i spegeln och se en person som gör val som är bra för en själv och de som finns runt en. Vi är mänskliga, ibland glömmer vi bara det... Stor kram

Sommarkatt15

22/10-8/11 (17 dgr): 3 nyktra dagar inkl idag, semester 4 dgr med 1-2 glas öl/vin per dag, 3 dgr med för stort intag, men inga bib -dock huvudvärk. Resterande 7 kvällar lite slentrianmässigt intag, men jag har kunnat stoppa. För mig är resultatet väldigt mycket bättre än före 18 september. Men inte helt tillfredsställande, så nu tar vi rond två, jag och min värsta fiende!

i lördags insåg jag att jag hade druckit 9 dagar i sträck och varit mer eller mindre berusad. Hade svårt att stoppa efter weekendresan. Men, två positiva saker: 1. Har inte gjort bort mig. 2. Tog antabus på söndagmorgon. Vi kämpar på, katten!

Rallan

Bra att det är bättre än tidigare katten! Då gör du ju en förändring. kul att se dej tillbaka här. Jag har saknat dej

Sommarkatt15

Vi blir bättre och bättre! Bra med Antabus och för mig också söndag morgon, så nu är början på veckan lite stadigare. Jag vill inte försköna eller ljuga om mina tillkortakommanden här på forumet och känner att jag inte behöver göra det heller. Men jag kan vara stolt att jag är ärlig och glad att vara bland goda medkämpar.
Jag mår urdåligt med hjärtklappning och obehagskänsla om jag dricker med Antabus i kroppen och det avskräcker mig. Vad ska vi sikta på - veckan ut?! Kram till er båda!

Sommarkatt15

Vad stressen just nu på mitt jobb gör mig alkoholgalen! Förhandling har pågått från och till idag, men jag har stått emot - är trött, nykter och nöjd.

när man är stressad är Antabus helt suveränt, tycker jag, man kan helt enkelt inte dricka och behöver inte förhandla med sig själv. Är också nöjd efter en tvådagars jobbresa som hade inneburit A utan Antabus. Vi hänger i katten !