av Besviken

Jag kvinna bor tillsammans med en alkoholist, sedan snart 6 år - sedan. Jag behöver komma eller prata med någon. Här är det kaous i mitt huvud. Jag bara gråter hela tiden. Snälla ta kontakt med mig här. Jag vet inte hur jag tar kontakt. . Jag behöver prata. Tack/ besviken

Skrållan
fre, 2015-12-04 - 20:51

Jag undrade just hur det gick för dig Jessie. Förstår att det måste vara kämpigt.
Hör är det som vanligt. Mannen sover. Full. Ja vad ska man säga. Väntar på något under.

Jessie
fre, 2015-12-04 - 22:19

I allt och veta att du tänker på mig. När jag läser era inlägg så som mina inlägg oxå var innan så känner jag att detta var rätt för bådas skull och framfört allt barnens.
Men det gör inte mindre smärtsamt.
Besviken , jag tycker inte att du ska hämta honom!
Sen vet jag att man gör det för lugnets skull men försök sätt ner foten. Du har grejat och gjort fint hela dagen sen ska du behöva krusa för att be om pengar till kaffe!!
Du måste börja visa att du ska behandlas med respekt och kärlek inte som någon hushållerska .
Trollis, hur många ggr har man ibte suttit sj i tv soffan och gubben snarkar bredvid el på golvet el i sängen ...
Nu kanske jag låter lite för kaxig men det är jag verkligen inte.
Jag tycker detta är jobbigt men jag måste låta det gå en tid för att känna efter , trodde bara det skulle gå lättare.
Vi kämpar på så gott det går!
Tänd ett ljus och mys framför en film el nåt annat som ger just dig lite avkoppling och även om det känns ensamt så har vi ialf varandra här...

Besviken
fre, 2015-12-04 - 22:36

Tack Jessie du är guld värd. Nej jag hämtar inte han. Sitter fortfarande i soffan. Svårt.. Men jag ger mig inte nu. Jag är för trött. Kraam

Skrållan
lör, 2015-12-05 - 00:12

Har läst det du berättat om dig och din situation. Du verkar ha det väldigt kämpigt.
Tycker inte du ska hämta honom, när han inte ens kan ge dig pengar till kaffe så tycker jag att du kan strunta i att hämta honom. Han kan ta sig hem själv.
Ja det ät inte lätt

Besviken
lör, 2015-12-05 - 01:37

Tack skrållan!! Jag har det rätt kämpigt ja. Vet ej hur jag ska bära mig åt. Har inte alla det så här? Som sitter i samma situation som jag. Jag hämtade inte honom. Han kom hem själv. Nästan Nykter. Det kändes väldigt skönt att strunta i han. Hemskt det låter, men så är det.

Besviken
lör, 2015-12-05 - 22:56

Usch? vad jag är trött på detta helvete. Igår var det väl lugnet före stormen. Han Blev väldigt full på all öl 8 st (7.2) ikväll. Tar sedan sin förbannade sömntablett, så han sitter och somnar med huvudet i tallriken full med mat. Försöker lyfta på han,men faan, fanskapet ramlar ju åter igen. Så jag fick dra in han på golvet i sovrummet ifrån vardagsrummet. Givetvis är han ful i mun. Jag låter han ligga där i skiten av chips. Hur länge ska jag orka? Är helt slut i kropp och själ. Snart jul och vet fortfarande inte vad man ska göra. Det är såå tråkigt. Jag sa till han idag att jag var så röksugen. Jag vet inte om jag klarar att vara utan ciggen. Då sa han att men gå och köp dig ett paket då. Då var ju det onördigt att lösa ut dom dyra röktabletterna. Nee sa jag, jag har ju varit rökfri i snart 9 veckor så NEJ det var inte i onödan. Jag sa då att jag går ju upp i vikt igen och det är inte kul när jag har gått ner än massa. Då sa han att tror du inte jag ser att du har gått upp i vikt. Vad säger man? Är så trött på detta?

Ebba
sön, 2015-12-06 - 16:20

Jag har läst allt du har skrivit här och vet du vad?

Om han inte ens tycker att du är värd en god kopp kaffe då tycker jag absolut inte att han är värd dig.

Du är värd någon som vill att du ska må bra.
Du är värd någon som frågar dig om du är sugen på kaffe och sedan med glädje gör en kopp åt dig och serverar dig den.

Speciellt en dag då du plågas av värk.

Det är inte konstigt att du gråter.
Du lever med en människa som trycker ner dig och tar ut sitt eget dåliga mående på dig.

Jag önskar dig kraft att förstå att det är fel och att det inte är dig det är fel på.

Jag önskar dig kraft att sätta ned foten och säga stopp.

Jag förstår att det är svårt.

Om jag har förstått rätt så är ni särbos och lägenheten är din?
Det är du som står på kontraktet och tapeterna i din lägenhet som blir förstörda när han äter ostbågar i sängen samtidigt som han har druckit och tagit sömntablett?

Kram Ebba

Ebba
sön, 2015-12-06 - 16:21

Det är helt fantastiskt bra gjort att du har slutat att röka!
Otroligt bra.
Det ska du va stolt över.
Snälla börja inte igen :)
Var snäll mot dig själv och din kropp.

Leverjag
sön, 2015-12-06 - 16:51

Besviken, snälla, snälla du...

Du lever med en alkis. En missbrukare som lverkar ha släppt alla gränser och gett upp sitt eget liv. Du lever i misär. Hans misär. Du har släppt makten att styra ditt liv och välmående till honom. Varför, frågar jag mig. Varför låter du detta pågå?

Håller med Ebba. Du är värd bättre och du ska fortsätta vara rökfri för din egna hälsas skull.
Vad kan få dig att ändra på situationen? Kan du få samtals-stöd så att du får hjälp att hitta rätt i dina känslor och tankar?

Var slutar detta tror du? Jag hoppas verkligen att du blir fri detta och börjar bygga ett bättre liv för dig. Gå med i grupp för anhöriga till missbrukare kan vara det första steget, tänker jag. Träffa andra som har liknande problem, reflektera över din situation och hitta ut ur isoleringen i den situation du nu har. Börja bygga upp dig själv och förbered dig på nästa viktiga steg. Kan det vara något, tror du?

Kram

Besviken
sön, 2015-12-06 - 19:53

Hej Ebba Tack så mycket för ditt Medelande. Som du förstår så är jag inte såå stark att jag inte orkar att sätta ner foten. Jag vet inte och kan inte förstå heller vad det är som händer med mig. Jag är orkeslös maktlös känner mig lat, och har sådan värk i min kropp. Jag är annars en glad, positiv, sprallig, kvinna som har ett smittsamt skratt. Nu känner jag bara som om det är stopp framför mig. Jag kan inte tänka klart märker jag, jag orkar inte heller att avända min pedanta sida. Det är kaous i mitt huvud. Jag kan inte ta till mig vad som är rätt el fel i mitt leverne. Heller inte om det är rätt el fel att leva med han. Gör jag fel, gör jag rätt el vad ska el kan jag göra för att leva ett bra liv. Har så svårt att förklara mig. Hoppas du förstår. Ja ja är särbo, men det är här han är hela tiden.

Besviken
sön, 2015-12-06 - 20:05

Hejj Lever jag. Ja han lever i missär, jag lever i missär. Är det mitt fel? jag skulle gå på ett sådant möte, men han gick där 2ggr. Jag vet inte om jag klarar att gå dit. Inte för att han gick dit, utan jag skäms vill inte visa el berätta för någon om hur jag har det. Eftersom jag har levt så här 3ggr innan. Är arg och besviken på mig själv. Ifrågasätter mig själv hur jag kunde gå in i ett sådant förhållande åter igen. Jag går väl skylla mig själv. Jag vet ärligt inte hur jag ska göra. Hade nästan velat ha hjälp utav någon som kommer och hämtar mig. Hoppas du förstår vad jag menar. Kram

Leverjag
sön, 2015-12-06 - 22:11

Förstår, tror jag Besviken

Det du behöver är att släppa det som varit. Bara tänka framåt. Vad kan du göra åt resten av ditt liv? Du kan göra väldigt mycket. Skam och skuld hjälper ingen! Vad hjälper det dig att tänka så?

En sak jag tänker på är just det att det är dessa mönster och återupprepningar du behöver hjälp att se och bryta. Det är inget fel. Massor av människor tar hjälp för olika saker i livet när de inser att livet gått i en riktning som man inte mår bra av längre och har svårt att hantera själva. Vi alla har saker vi skäms över eller kan skämmas för, om vi väljer det. Att vara helt ärlig och öppen är ett viktigt steg och en lättnad/befrielse också, tror jag.

Förstår inte vad han har med sådana möten att göra? Det är ju du som ska gå på dem. Du kan gå dit och bara lyssna första gångerna. Har du sökt dig till stöd för medberoende, som du är? Har du läst om det? Finns massor av nformation på nätet. Men jag tror du behöver träffa och prata med någon också. Du behöver bestämma dig för hur du vill behandla dig själv och i och med det låta andra behandla dig.

Hoppas verkligen du tar ett steg i rätt riktning snart för din egen skull. Honom kan du inte ändra på.

Besviken
sön, 2015-12-06 - 22:29

Hej igen lever jag
Jag har kollat nätet, stöd för medberoende då hamnade jag här. Han sa till mig att han skulle hå på dessa möten. Det var för alkholister AA. Men han ville jag skulle gå med. Jag åkte med. Men jag fick inte följa med in. Jag mår så dåligt just nu att jag vill skrika rätt ut. Ja jag hoppas också att jag tar ett steg i rätt riktning. Kram

Leverjag
mån, 2015-12-07 - 08:13

Besviken, kan du ringa dem och fråga?

Om de inte finns i din kommun än, kanske de kan ge dig tips på andra grupper eller stöd som du kan gå på. Ring/maila och fråga. (Om det inte är så långt till närliggande kommun kan du kanske ta dig till en grupp i närliggande?)

Ta hand om dig nu. Älta inte. Försök se ljuset och möjligheter. Låt dig själv vila i huvudet. Rör du på dig? Får du ljus? Har ni någon bra kulturförening som du kan besöka? De brukar ha trevliga verksamheter och olika kurser. Tror det är bra att bryta med den tunga vardagen och fylla på med nya upplevelser och intryck. Vad som helst egentligen.

Har du provat medicinsk yoga? Den gör underverk för många människor. Slå på mediyoga. Finns en hel del information, övningar och kurser på nätet.

Berätta hur det går för dig. Kram

Hedda
mån, 2015-12-07 - 10:58

Du har många tankar och funderingar kring vad du just nu vill och behöver, vad stark du är som skriver här och berättar.
Det finns flera här i tråden som skriver många kloka tankar och följer dig. Ytterligare en tanke från oss är att om du inte finner stöd i din hemkommun så kan du alltid ringa Alkohollinjen tel 020 844448. Det är kostnadsfritt och där får du vara anonym.

Med varma hälsningar
Hedda/Alkoholhjälpen

Besviken
mån, 2015-12-07 - 13:19

Tack Stina68, Leverjag, & Hedda & alla andra. Ni är guld värda❤ jag känner att jag har svårt att formulera mig i all kaos i mitt huvud. Det känns som om jag inte kan sluta att skriva. Det är för mycket att berätta varje dag & hela tiden. Men absolut kan jag ringa dom och fråga vart dom finns närmast mig. Det känns i all panik att jag behöver träffa någon i samma situation och bara få en kram. Risken är väl då att jag faller ihop. Kram till alla. Jag saknar er hela tiden.❤❤❤❤