Det vidare livet

Har varit nykter lite över en månad och jag är stolt över mig själv. Självklart har jag haft grymt alkoholsug även fast det går en tid. Jag har försökt att boka upp mig på så mycket som möjligt på kvällarna för att tiden ska gå.

Känner mig gladare. Fått mer livsnenergi, och livslusten tillbaka. Sover bättre och är inte lika arg på omvärlden längre.

Det funkar.

Hej

Undrar ifall det är fler här inne som bytt ätandet mot alkohol efter en gbp-operation?

Hej,
Har en lång kamp bakom mig med alkoholberoende, men nu lyckats vara nykter i lite mer än fyra år. I lördags tog jag dock ett återfall och känner mig så fruktansvärt värdelös. Vet inte hur jag ska orka gå vidare. Har lämnat mitt jobb för att studera på universitetet, vilket är en stor förändring i mitt liv. Ett par utav mina familjemedlemmar säger att återfallet kan bero på denna omställning. Kanske de har rätt, men som sagt så känns allt skit. Är livrädd att detta är början på fler återfall. Någon som kan peppa mig att gå vidare?

Min partner har skaffat en alkoholmätare som hen vill att jag blåser i när hen känner sig orolig att jag har druckit. Jag vet inte vad jag ska tycka om det riktigt. Visst kan jag göra det liksom, men å andra sidan får det mig att känna övervakad. Som en brottsling. Ständigt misstänkt.

Vad tycker ni, rätt eller fel?

var finns jag sj i allt,min sorg,mitt levende,jobb,mamma,mormor mm som är 40år och många år kvar kankse eller äter livet upp denna svensson med?behöver råd stöd mm,men skäms deluxe