Livet som det är utan alkohol. För inläggen som kan handla om annat än de omedelbara alkoholrelaterade problemen. Forumet startades efter initiativ från användare som vill fortsätta skriva med varandra efter att de hade ändrat sina alkoholvanor.

Hur ska jag orka?

Nykter i 11 dagar...En sambo som dricker varje dag, som bara jobbar, sitter vid datorn eller vid TVN, med en öl. En dotter, jobb, djur, hus o hem. Har gjort slut men bor kvar i väntan på ett alternativt boende. Jag har dragit detta lasset själv i 8 år. Och druckit. I stort sett dagligen. Flytt den tragiska tråkiga meningslösa jävla vardagen, livet. Känner en sån enorm sorg, hopplöshet, besvikelse o ilska över det som varit och är. Hans sätt att hela tiden förminska mej, trycka till mej. Aldrig ett vänligt ord, en komplimang, se vad jag gjort.

Inga om, Inga men, Inga kanske eller sen.

Och där slog jag i botten..
Ser att jag läst och skrivit på förändra sitt drickande från o till snart 4 o halvt år.
Jag är 34år gammal, jag har en fru jag älskar mer än något annat i hela världen. Men som jag håller på att slita isär. Kämpar nu frenetiskt att försöka lappa ihop alla spillror. Svälja all ångest och hat, oro och längtan. Nå väl nu är jag här nedbruten men så extremt beslutsam, Jag hatar alkohol så in i helvetes mycket och den så egoistisk nonchalerade person som vill dricka mer.

Mitt liv i förnekelse

Jag är en tjej på 26 år, som har två barn, varav den yngsta är 3 och ett halvt år gammal. Hon bor växelvis hos mig och sin pappa, så varannan vecka är jag utan henne.
Lever tillsammans med min sambo sen två år tillbaka ungefär.
Och har ett alkoholberoende.
Det är inte så att jag dricker när jag har henne. Absolut inte.
Det är snarare de veckor jag inte har henne som det blir alkohol. Kanske två gånger.
Har aldrig sett mig själv som en alkoholist riktigt, trots att jag gått en behandling och på AA möten, så kunde jag inte se mig själv som alkoholist.

Femte dagen

Hej allihop.
Jag är ny här på forumet och jag tänker återkomma och berätta hur det går och lyssna på hur ni andra gör och tänker. Att skriva regelbundet blir ett sätt för mig att styra upp det här, inte tappa greppet igen. Jag vet att det funkar, det har funkat förr.

Livet utan a

Hej
Över en månad har det gått sedan jag har erkänt för mig att jag har tendens till att bli beroende. Jag har slutat helt. I juli och under min semester jag drack oavbrutet.
Jag har en beroende far och en medberoende mor. Och många såna i hela min tjockasläckt.
Visst känns det tråkigt en lördag att sitta själv och därmed kommer suget. Jag går och lägger mig direkt. Dagen därpå jag är stolt och lycklig för det.
Ibland drömmer jag att jag har drukit och vaknar och känner ångers över det men glad efter en stund att det var bara en dröm.

Min pappa dricker varje helg

Min mamma och pappa är skilda, och jag bor hos dom varannan vecka vilket jg gillar, men varje helg jag är hos pappa berättar han om sin utekväll på krogen förra helgen så jag vet att han dricker när jag och mitt syskon inte är där, men det är det att han ALLTID ska dricka även när vi är hos honom, min mamma har sagt till honom att om han dricker igen så får vi inte bo hos honom på helger men han säger bara att det inte ska hända igen.

Prenumerera på Det vidare livet