Livet som det är utan alkohol. För inläggen som kan handla om annat än de omedelbara alkoholrelaterade problemen. Forumet startades efter initiativ från användare som vill fortsätta skriva med varandra efter att de hade ändrat sina alkoholvanor.
Tio procent av ett år nykter i sträck och dags för utvärdering. Huvudinsikten av dessa 36 dagar är att mina känslor kring "måttligt drickande" förändrats så brutalt. Från att vara det som låg i horisonten som en belöning efter den vita perioden, känns de mer som ett hot.
Har nu bestämt mig för att försöka sluta dricka, det kommer gå segt, ni får gärna komma med tips och funderingar!
Tänk att redan som barn fick jag lära mig att ignorera många upplevelser, känslor, behov, revidera dem till vad jag borde tycka, vilja, känna.
Sedan hade jag personlig kris under blomstrande New Age tider. Då ville personer jag sökt mig till lära mig att "lyssna till mig själv". Va fan! Jag hade ägnat mitt liv åt att låta bli! Trodde det var nödvändigt, att det var så man "tog sig fram".
Hej på er alla!
Hoppas det går bra för er som varit med i forumet under en längre tid. Och hoppas att även ni nyanlända hit försöker ta tag i saken; saken att bli nykter, eller för medberoende saken att gå er egna väg.
Nu har det gått 3,5 år sedan min allra sista fylla, och jag har inte tagit en droppe alkohol sedan dess. Jag har inte ångrat en sak med mitt beslut, och för varje dag som går mår jag bättre.
Jag har väl missbrukat i kanske 10 år men nu under sommarhalvåret har det eskalerat bortom kontroll. Det gick så långt att jag kunde ta med mig små vodkaflaskor som jag hällde över i 1/2 liters petflaskor som jag kunde sitta och smutta på i kollektivtrafiken efter jobbet.
Hej allihopa här på forumet!
Jag ville bara berätta för er att jag för en månad sen varit nykter ett år.
I början när jag väl bestämde mig för att bli nykter så läste jag väldigt ofta på det hör forumet. Och det hjälpte mig verkligen - Så tack till er alla som håller forumet vid liv.
Jag försöker även in när jag får tid över.
Till er som kämpar där ute;
När jag blickar tillbaka på det gångna året så känner jag att jag haft det bästa året i mitt liv. Det här vill jag fortsätta med. Ett nyktert liv är verkligen att rekommendera.
Tacksam
Hej! Min man är vit sedan tre månader. Vi har en tvåårig son. Jag har varit i stånd att separera från mannen, men är kvar och han tar ansvaret för sin nykterhet och blir mer harmonisk, mindre lynnig! Har lite dåligt samvete för att mitt hjärta varit ganska slutet och jag fortfarande i tvivel om oss.
Jag vet att det inte finns några universallösningar, men har någon tips om hur man kan få lyckan och kärleken att komma upp blommande och vacker igen?
Hej! Jag träffade min nuvarande sambo för snart 2 år sedan och för lite mer än 7 månader sedan så insåg jag med hjälp av andra att jag är alkoholist. Har nu varit nykter i lite mer än 7 månader och det är upp och ner hela tiden. Min sambo vet inte om han orkar mer nu eller om han vill stanna med mig. Jag vet inte heller. Han har två barn, alltså jag är bonusmamma. Vi har barnen varannan vecka.
Någon som har erfarenhet av den behandlingen?
Jag är 29 år och jag trodde ärligt att jag skulle lära mig hantera alkohol så som alla andra gör.
Dricker inte ofta och så länge jag är hemma går det bra! Men så fort det blir krogen kommer min elaka tvillingsyster fram. Gör och säger saker jag aldrig i mitt liv skulle säga och göra annars. Lördags...krogen. söndags vaknade upp och grät för jag mindes inte hur jag kom hem eller vad jah kan ha gjort på efterfesten. Varför kan jah inte vara som alla andra och dricka normalt?
