Förändra sitt drickande

Hej!

Helt ny på det forum sen typ 2 minuter sen. Jag vet att jag dricker alldeles för mycket, typ 3-5 dar i veckan ca 25-35 cl whisky per gång, men eftersom det är det enda som får mig att må "bra" så vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till.

Bakgrunden är att jag har en neurologisk sjukdom, är sjukpensionär och är extremt trött hela tiden, speciellt de sista åren. Hade jobb, liv osv tidigare men nu är det bara alkohol som får mig att ens duscha, laga mat och städa, annars är det ligga i sängen som gäller.

Då är den här. Dagen med stort D. Inte Halloween men dock dagen då jag har varit vit sedan 2/10. Så trots att jag "fuskade" lite i början av månaden, så har jag faktist hållt mig vit sedan jag läste om uppmaningen här inne. Känns faktist jäkligt bra och är riktigt stolt över mig själv. Har som många andra här, lite andra problem med både fysiska och psykiska smärtor i kroppen som vanligtvis är enkelt att dämpa med alkohol. Men har tjurat mig igenom dem också. Har under denna månaden stött på både ångest attacker och abstinens, men även fantastiskt fina dagar med familjen och på jobbet.

Ångesten är total. Jag har gjort det igen. Druckit så mycket att hela kvällen är svart. Hemma på soffan. Min partner väckte mig tydligen tre i natt och bad mig lägga mig i sängen. Det kommer jag inte ihåg. Skäms så fruktansvärt mycket. Jag dricker kanske en eller två gånger i veckan men i princip alltid alldeles för mycket. Jag vill inte sluta, jag vill kunna njuta av gott vin och hantera det. Inte hälla i mig tre flaskor. Hur gör man? Måste finna styrka att ta mig ur detta för jag vet inte hur länge min partner orkar med detta och utan hen är mitt liv inget värt.

Blir så vansinnig.
En sköterska från psykiatrin ringde mig och ville boka provtagning för mig.
Blodprov då jag tar mediciner.
Sa till henne att jag inte använt dessa mediciner på över ett år, har precis börjat med dom och nu slutat igen.

Men hon envisades och sa "jo men det kan vara väldigt bra att titta på dina värden, det var ändå ett år sedan"

Sa då att det inte behövdes, sen sa hon "ja, men det är lika bra att du kommer in så får vi titta annars blir det inte något bra av detta".

Hej!

För två månader sedan så bestämde jag mig för att jag måste sluta dricka, men det går inte så bra... Alkoholen orsakar alldeles för stora problem för mig. Jag har somnat i duschen och orsakat omfattande vattenskador flera gånger, jag kissar på mig och nu ligger jag här med ångest som äter upp mig efter att ha kissat ner kompisens soffa i natt. Vågar inte prata med henne och hoppas på att hon inte ska märka något som genom något slags mirakel.

Lång historia kort. Blandmissbruk i över 15 år.
Nu 33 år gammal.
Vet ej om det passar sig att skriva här då det varit mer än alkohol. Det får kanske admin avgöra.

Började med droger omkring 15 års ålder. Cannabis, amfetamin och alkohol.
Körde rätt hårt på det fram till 25 års ålder.
Då flyttade jag och lämnade narkotikan bakom mig.
Men alkoholen fanns alltid kvar.
Sedan dess har det bara varit sporadiska perioder av tabletter, benzo och subutex.
Kanske samanlagt 1 vecka per år.

Hej
Började en frivillig antabus behandling för en månad sen eftersom jag drack för mycket och naturligtvis pga alkoholism.

Senaste veckan har jag druckit ett glas vin vid 10 tiden på kvällen och det har gjort att jag somnar lättare. Jag har inte sagt detta till läkaren då antabus gör att jag dricker mindre och säger jag detta så får jag förmodligen ingen antabus.

Några synpunkter på detta vore kul för det är så svart att inte dricka när man är alkoholist.

Hej allesammans.

Egentligen skriver jag nog detta meddelande till mig själv men ibland kan det kännas skönt med en input ifrån någon annan som har liknande beteenden.

Mitt drickande är uppdelat i två, nr 1: kan jag kontrollera, socialt där jag är med andra människor. Har väl hänt att man har fått i sig liiite väl mycket mem inte ofta. Och nr 1 händer väldigt sällan.

Har länge läst på forumet. Kännt igen mig, i många trådar. Är inte unik, på något sätt. Båda föräldrarna är alkoholister. Själv, har jag lovat mig själv, att aldrig bli som dem. Haha, och så sitter jag här, 30 år och redan börjat likna dem, mer än vad jag vill erkänna.
Dricker inte speciellt ofta, men när det händer så är det som en demon tar över mig! Halsar allt jag kan komma åt, det är inte ens frågan om normal alkohol, handsprit har slunkit ner både en och två gånger. Det är så pinsamt att berätta det. Men jag måste börja vara ärlig nu. Beter mig som en riktig idiot!