Förändra sitt drickande

.

Hej,
Jag har varit storkonsument av alkohol under säkert 6 år nu. Dricker runt 4-7 kvällar i veckan och då vanligtvis vin eller rom/whiskey.
Jag har insett att jag har ett rejält problem och ett rejält beroende som blivit större senaste halvåret. Jag har väldigt svårt att bara ta ett par glas i lagom takt utan jag bälgar i mig en halv box vin eller en halv flaska sprit i rask takt när jag kommer hem från jobbet och lagar middag.
Ingen, inte ens min sambo sedan 9 år har koll på hur mycket och ofta jag dricker.

Efter att ha varit nykter i tre veckor ( vilket var underbart och jag mådde bara bättre och bättre) så tog jag ett återfall. Det kom som en blixt från en klar himmel plötsligt fick jag bara en ide att det vore kul å gå ut på krogen å tänkte göra det nykter. Men väl där så tog sambon en öl och då bara slank det ur mig att jag tar oxå en öl och sen drack jag okontrollerat igen. Det var som jag inte kunde styra mig själv. Helatiden sa jag till mig själv. Det här slutar inte bra. Sluta. Gå hem. Vänd om. Gå inte till puben. Fortsätt inte dricka. Men min kropp lydde inte mig.

Hej,

Jag skilde mig i somras och uppskattar att jag varit full 6 av 7 kvällar i veckan sen dess. Jag har barn varannan vecka, jobb, bostad, bil, vänner och familj. Utifrån sett är jag en rätt lyckad person. På sistone har jag börjat dricka lite väl mycket. Trivs bra med en bag-in-box och mig själv som sällskap på kvällarna.

Jag vet att jag har problem. Jag vet vad jag behöver göra. Men jag orkar inte. Det är så lätt att intala sig själv att det kanske inte är så farligt.

Nu är jag tillbaka här igen...
Och startar en ny tråd här.

Jag har slutat festa men börjat dricka vin igen... till maten, för att koppla av efter en stressig dag, för att fira ...osv.

Jag var nykter i 100 dagar, mådde bra, flyttade över till "Det vidare livet"

Sen vet jag inte riktigt vad som hände... eller jo, jag trodde att jag var "botad" och kunde hantera lite vin då och då...
Men NEJ det gick såklart inte.

Hej!
Varit inne och kollat inlägg här. Mina vanor och oro och behov av kontroll är som era andras.

Jag är övertygad om att det skulle hjälpa mig att hitta en eller flera likasinnade att umgås och hjälpas åt och mötas med. Utan en överste AA-chef. Eller för all del sjukvården.

Så: alla ni män och kvinnor som dricker en flaska eller mer per dag men ändå lever ett karriärfyllt liv ( med lögner) hör av er, låt oss hitta andra kickar! Och låt oss hjälpa varandra!
P
Kram

Att jag skriver här och nu är ett stort steg för mig, ingen annan än jag vet om att jag är alkolist. Tror jag? Jag kommer skriva mer, jag kommer dela med mig av min mörka sida. Har mål, men klarar inte leva upp till ngt. Mitt förbannande beroende sätter käppar i hjulen hela tiden. Jag har ingen att prata med. Vågar inte. Vill inte bli dömd:(

Varje morgon vare sig jag druckit kvällen innan eller inte, så är jag helt övertygad om att jag inte ska drick mer alkohol. Men redan efter lunch ändras mina tankar att det nog skulle vara gott med ett glas vin till maten eller varför inte en eller två starköl. Jag börjar bra på måndag helt övertygad om att i veckan ska jag vara nykter. Tisdag går bra. Onsdag då börjar oron i kroppen. Kanske slinker jag in på bolaget, kanske inte. På torsdag går det inte längre, då går jag och handlar vin,baginbox, så klart. 10-12 starköl så att jag kan ta till torsdagsstädet och middagen.

Druckit i kanske 4-5 månader i stortsätt varje dag nu , erkände inatt för min flickvän som haft sina misstankat , jobbar inom resturang så brukade ljuga om att jag bara tagit nån öl efter jobbet ? Men igentligen super jag från.morgon till kväll , på jobbet och hemma , jag är 25 år , både min pappa och morfar är nykterister, har försökt att sluta men jag klarar det inte , tar mej inte genom vardagen, känns inte som jag kommer komma ur det här , tror det började med för mycket stress på jobb osv, men var det slutar vet jag inte , känner inte för att leva för det mästa.

Druckit i kanske 4-5 månader i stortsätt varje dag nu , erkände inatt för min flickvän som haft sina misstankat , jobbar inom resturang så brukade ljuga om att jag bara tagit nån öl efter jobbet ? Men igentligen super jag från.morgon till kväll , på jobbet och hemma , jag är 25 år , både min pappa och morfar är nykterister, har försökt att sluta men jag klarar det inte , tar mej inte genom vardagen, känns inte som jag kommer komma ur det här , tror det började med för mycket stress på jobb osv, men var det slutar vet jag inte , känner inte för att leva för det mästa.