Förändra sitt drickande

Jag undrar när man egentligen är alkoholist /alkoholberoende. Jag dricker 3-4 ggr per månad. Har inget stopp. Blir kanonfull. Dricker tills jag somnar. Gör tokiga saker. Får stora minnesluckor och fruktansvärd ångest. Spyr skakar å ligger till sängs i två tre dagar efteråt. Jobbet har jag nu förlorat pga mina sjukskrivningar som delvis har varit alkoholorsakade. Och mina relationer blir lidande. Lovar varje gång att sluta men trillar dit nästa helg igen utan å kunna kontrollera det. Har snott öl å gått in på toa å druckit på fester å smugglat med öl i handväskan.

Är ny här och har väl i flera år egentligen insett att jag har druckit för mycket. Kanske för att lindra PTSD:n som har med min uppväxt att göra. Jag känner inte att jag tänker på min uppväxt alls och efter flera möten med en psykolog så kände jag att jag hade vänt blad. Kan ju vara det undermedvetna, trots allt.

Blev stoppad igår och blåste positivt körkortet drogs direkt
Hade 0,4 promille blev erbjuden hjälp av beroende center, har tid på tisdag.
Vad händer nu,är inte tidigare straffad, tar det lång tid innan besked om böter och när jag får tbx kortet
Har sån ångest att jag vill dö

Så gör jag det igen. Dricker varje kväll.

Vill inte börja igen på beroendemottagning. Eftersom jag äntligen fått hjälp på vanliga psyk för... bipolär/depression etc. Tror de backar om de får veta hur mycket jag dricker nu.

Funderar på om jag har någon medicin hemma för att minska suget.

Önskar så att jag kände någon som är som jag.

Jag vet att jag dricker för ofta och en aning för mycket. Någon gång för några år sedan blev det nog så att semestervanorna följde med in i vardagen. Ett glas vin till maten vardag som helg blev inget konstigt. Ett sätt att koppla av efter en arbetsdag. Toleransen har ökat med tiden. Nu kan det lätt bli två glas. Under helgen blir det ett tredje och kanske även en drink. Den här ovanan har aldrig påverkat arbetet eller andra rutiner, men jag har börjat må dåligt över den. Vin finns alltid hemma. Det är mer troligt att mjölken skulle vara slut.

Hej,

Hej, jag är 26 år och har väll druckit sen 14 års ålder perioder kanska mycket festande och sista 3 åren med minnesluckor.. kommer aldrig ihåg nått längre, går väldigt fort från att sitta och ha trevligt till blackout. Minnes luckan varar i 3-4 timmar varje gång ca.

Nu sista åren har min baksmälla blivit nästan 3 dygn?! Första dygnet spyr jag och är helt sängliggande andra dygnet har jag ont i hela kroppen,trött och muntorrhet. 3 dygnet är väll något bättre men fortfarande trött,ångest fylld och torr i munnen.. nån som känner igen sig?

Snart två år sedan jag var här sist. På akuten med skyhöga levervärden och en sviktade hälsa. Jag blev så rädd så rädd och höll mig nykter i några månader. Sen kom de där steget som jag TRODDE jag skulle fixa, att ta ett glas då och då och dricka med måtta. Jamen ELLER HUR??
Den här hösten har det eskalerat nått å de grövsta av olika anledningar. Återställare har blivit vardag. Alkohol nästan varje dag. Helgerna rejält.

Jag har en tid insett att jag är riskkonsument. Dricker vanligtvis 3 (möjligen 4) ggr/v.
För ett par veckors sedan sökte jag kontakt med öppenvården men de tvingades skjuta upp det inplanerade mötet så nu drar det nog ut till efter helgerna innan första mötet.
I helgen gjorde jag något ovanligt och ganska extremt. Jag var ensam hemma (inte ovanligt) och drack ganska mycket. Det som skiljde sig åt denna gång var att jag gick o la mig full, vaknade efter nån timme för att jag var kissnödig. Gick upp- MEN kissade inte på toaletten!

Hej alla fina människor. Jag sitter just och funderar ska jag vara nykter på jul möta mina demoner klarsynt. Och må skit? Eller ska jag dricka mota bort demonerna och sen må skit? Min barndoms jular var otrygga med en alkoholiserad aggressiv pappa. Som både slog och pratade nedlåtande till mig. Så jul för mig är den värsta högtiden på året. Ångest sorg rädsla. Tips från någon som känner igen sig?