Förändra sitt drickande

Är just i en känsla att vara rasande på mig själv som lät det gå så långt...Gjorde det oförlåtliga att sätta mig bakom ratten, medveten om att jag inte var "grön" blev stoppad och blåste 0.33 och där rök körkortet! Kan ha det och är bara oändligt glad att jag inte hann skada någon....fysiskt

Är just i en känsla att vara rasande på mig själv som lät det gå så långt...Gjorde det oförlåtliga att sätta mig bakom ratten, medveten om att jag inte var "grön" blev stoppad och blåste 0.33 och där rök körkortet! Kan ha det och är bara oändligt glad att jag inte hann skada någon....fysiskt

Hej. Här sitter jag 30+ och med grova alkoholproblem. Inget jag inte vet om, så första stadiet är gjort. Var på en kompis bröllop och höll på att paja hela skiten, alkishjärnan försöker få mig att tro att "alla är emot mig" "alla som pratar om mitt drickande vill mig illa" "ingen vill hjälpa mig dom vill bara skälpa mig" osv osv osv. Har gått på rehabsamtal i 1,5 år men inte funkat. Har antabus utskrivet men tar det aldrig i princip. Nu ska jag åka på semester i nästa vecka med min bästa vän , hon ringde just och sa "jag är orolig för dig.

Gundas's och MM's utmaning består av att under 4 veckor
vara utan A för Gundas del och socker/carbs för MM's del.

Fr.o.m 28/6 - 28/7.

ATTACK! Och framåt!

Jag är missbrukande riskbrukande som återfaller hela tiden. Nu snart har min man semester och han vill inte vara utan alkohol då. Jag vill vara nykter tillsammans med honom. Han vill ej vara utan därför han inte har problem som jag. Jag önskar att han är solidarisk med mig under ett halvår, då den värsta abstinensen pågår (läs postakut abstinens). Vad gör jag? Jag mår väldigt dåligt av mitt drickande och är rädd för sjukdomar som kan följa med missbruket.

Kram Dajna

Hej! Har typ aldrig kunnat dricka normalt när ja väl dricker men har inga problem att inte dricka alls i längre perioder. Eftersom att de är förjobbigt med all jävla ångest och märkliga grejer jag gör när ja dricker så har ja längre uppehåll då och då. Ibland tar jag någon öl eller lite vin & under den perioden när ja minst anar de slår de slint och ja kan inte hejda mig & börjar dricka obegränsat. Senaste gången var midsommar & ångesten är såklart total trots att de var två dagar sedan.

Så min historia börjar här… Många inlägg börjar med en strof som antyder att “jag har läst länge men ännu inte vågat skriva”. Det får mig att känna mig så feg och ryggradslös. Jag har läst här dagligen i 3-4 år utan att våga ta steget att dela med mig. Det uppriktiga och sanningsenliga svaret är att jag inte vågat lämna några löften eller målsättningar, den lite mer subtilt naiva är att jag inte har några problem. Det senare är jag beredd att överge nu och därav valet av forum.

Jag verkligen hatar mig själv.

Jag dricker alldeles för ofta enligt mig själv, 2-3 gånger i veckan och det handlar alltid om öl och det blir många. Har pågått så i över två år nu och jag känner att jag måste ta en vit månad, eller ja en vit vecka till att börja med. Måste komma ur mönstret, men det är så svårt att hålla igen fredagskänslan och den blir ju ännu bättre när man åker till systembolaget efter jobbet och köper 30 öl.

Det här blir min tredje tråd , skrivet i forumet. Förstår om mina tidigare inlägg skrämt den som läst då det hamnat kanske lite mer i psykisk ohälsa,mer en bara ett alkoholproblem..

Men.. jag bollar vidare, med det faktum att jag ÄR alkoholist.. och jag har , tillsammans med det likväl psykiska problem , utöver alkoholen... fortsätter försöka hålla huvudet över ytan. O det, är svårt....