Förändra sitt drickande

Jag är ny här, Jag har druckit regelbundet i ca 7år,, vet att det ända rätta är att sluta helt men vet inte hur ja ska bära mig åt,, hittar alldid ngn anledning att köpa ngra öl..trött på mig själv o mitt beteende,, har fin fru o fina barn vill bara bli kvitt alkoholen men det har mig som i ett järngrepp....ngn som känner igen sig.??mvh

Alltså jag måste VERKLIGEN sluta dricka, de går i te längre. Jag har nu börjat betett mig illa som fan när jag dricker, hamnar i bråk osv. Inte ok! Men det är ju så jävla svårt. Jag klarar mig super bra under veckorna. Men då fort de blir fredag så kommer suget. Oftas dricker jag "bara" 1 dag/veckan. Men ibland kan det bli 2 dag/veckan. Hur fan ska jag göra för att bryta denna sjukligt dåliga vana? Snälla kom med förslag till en som inte vill ta denna alkohol konsumtion till RN högre nivå !

Hej! Här är min historia. Jag har ett ansvarsfullt arbete och vuxna barn men efter skilsmässan lever jag som om jag fortfarande var tonåring på helgerna. Jag dricker ofta och går ut och roar mig (läs blir full) Jag är så trött på mig själv och mitt beteende men nästan varje helg blir det samma sak. Jag är ofta bakfull och seg dagen efter och sover länge, då får jag inte gjort det jag hade tänkt mig.

Att svika sej själv och sin innersta önskan det är ett lågvattenmärke.
Sitter här och inser att vinboxen blev tömd .... igen. Fattar att detta inte håller. Vad blir min nästa steg ? Fortsätta låtsas att jag mår bra ? Att det där Första glaset är precis vad jag behöver just nu. Sitta på verandan och njuta med ett glas vitt...? Klarar jag av att bryta detta självdestruktiva mönster utan hjälp ?

Nu är alla beslut äntligen tagna. Jag är beviljad inneliggande behandling i 2 månader till att börja med. Tågbiljetter är beställda till tisdag förmiddag. På onsdag åker jag med ännu okända vänner till Gotland på AA-konvent, vilken rivstart på behandlingstiden. Jag skulle önska att jag kunde säga att jag känner mig glad och förväntansfull och delvis gör jag det, men jag har kämpat med näbbar och klor i en månad för att få hjälp till behandling. Nu är jag så trött, uppgiven och tömd på kraft.

Ni som gått, berätta gärna lite.

Jag har varit inlagt på psyket 2 ggr på 1 månad. Deprimerad och alkoholproblem. Har för första gången kört med helt öppna kort då jag verkligen vill bryta mitt problem och få hjälp. Det jag kände av nästan all personal var att ingen trodde mig, när jag berättade så sa de typ 'ja ja". De förminskade mig så jäkla mycket och det svider som f-n. Dock krävde jag hjälp ändå och fick det till slut men självkänslan fick en törn. Nu äter jag antidepp. Campral och stämningsstabiliserande. Krävde att komma med i 12-steg trots att gruppen är 'full' men då börjar nästa problem.

Hej,

Jag är en kille på 34 år som har haft stora problem med spriten under ganska många år nu. Det går i perioder för mig, men kämpar vidare.

Min senaste fylla varade i runt en vecka, drack dygnet runt, vodka är min dryck. Började som vanligt med att jag fortfarande åt mat och så men sen blev det mindre och mindre mat och mer sprit. Brukar bli så för mig.

har haft missbruk i cirka 5 år, det senaste året har jag varit nykter ett par dagar sen börjar jag dricka på kvällarna och sen accelererar detta, det kan röra sig 10 dagarsperioder, sen går jag till mig på helgen, men är helt radiostyrd gällande hitta den gröna skylten veckan därpå.

idag har jag ingen alkohol kvar i kroppen men en helvets abstinens, skakar svettas etc, men det bör väl vara över efter helgen.