Förändra sitt drickande

Hej har läst mycket i forumet men aldrig skrivit nått .

Har fest druckit sen jag var 15. ( "är numera 30. Plussare ) Spårade redan ur då med minnesluckor och bråk etc.

För ett par år sen hände saker i mitt liv som gjorde mig mer deprimerad och jag började dricka varje dag . Har princip druckit 2 år i sträck med 3 månaders uppehåll .

Dricker väl 1 liter vin om dan i snitt och fyllor på helgen .

Tycker mig få otrolig abstinens när jag slutar . Har lyckats trappa ner förut och slutat . Men varit svårt nu då man är så nedgången.

När jag dricker vågar jag släppa fram alla känslor. Min man gick i pension för 5 år sedan, pigg och vältränad. Jag gick för 3 år sedan. Nu skulle vi göra det, resa, ha kul, umgås med barn och barnbarn.
För 1 år sedan fick han stroke, sitter i rullstol och har afasi (talsvårigheter).
Inga resor, inget kul. Nu är jag deltids vårdare. Måste sköta allt, 80 % av min tid går åt att administrera och sköta hans liv.

Börjar en ny tråd. Vill släppa taget om vissa saker i det gamla för att fokusera framåt och nyktert gå vidare. Tycker om ordet att tillfriskna och detta är mitt fortsatta mål. Nynykter och tillfrisknande. Lämnar dock inte denna sida av forumet, är ju ändå inte över på "andra sidan än"...
Har fått ultimatum ställda av min familj och jag har bett om stöd och hjälp tillbaka. Så den här resan, detta tillfrisknande gör vi tillsammans, familjen och jag.

Har under över ett års tid funderat och läst på den här sidan och har äntligen kommit till insikt att nuvarande relation till alkohol, som den sett ut sen min debut i 14 års ålder inte är hållbar.
Jag är så jävla trött på att ha en ständig ångest efter lördagarnas händelser, vad som har hänt och vad som min fantasi fyller i där minnesluckorna är ett faktum.
Jag är trött på den människa jag kan bli då jag super, våldsam, romantisk, fjantig och härjig.

Hej! Nyligen medlem här på alkoholhjälpen. Jag kommer nog att skriva ett rätt långt inlägg här..

Jag och min sambo har alltid haft en rätt slapp inställning till alkohol. Innan vi fick barn var det nästan varje helg man träffades med kompisar och hittade på saker och alltid var det alkohol inblandat. Alla drack.

Fick barn, hade en normal graviditet. Drack självklart ingenting under och inte heller efter med en niomånaders lång amningsperiod.

Nu är de på tiden att jag börjar på en egen tråd. Har varit här inne och läst och ibland kommenterat andras trådar i snart ett år.

Hej
Känner för att skriva av mig lite. Vill höra vad ni tycker om denna förändring. Tror ni att den redan kan ha impact på min kropp?
Jag är man, 46 år.
Såhär såg mina vanor ut innan 26/2 :
1 bag-in-box uppdelad på fredag och söndag plus 6 stycken 7.2% starköl (vardagar). Utan undantag, såhär har jag druckit i säkert 20 år varje vecka.
Sedan den 26/2 har jag druckit följande

Hej!

Jag undrar om någon har varit i kontakt med beroende centrum på riddargatan 1?
Har ni lyckats sluta dricka?
Hur är kontakten?

Vet inte varför jag aldrig lyckas å vad jag ska göra för att lyckas. Det har varit såhär i flera år nu. Klarar ett tag å sen faller jag tillbaka. Vissa gånger går det bra att dricka å jag kan sitta hemma och bara dricka två öl å sen känna att det är nog men går jag ut å festar så spårar det ut rejält. Kommer hem 7 på morgonen och har minnesluckor och bara några små glimtar av vad som hänt som kommer tillbaka. Detta ger mig fruktansvärd ångest i flera dagar. Och jag skäms och känner mig som en värdelös människa.