Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.

Trött och nedstämd

Imorgon har jag tre nyktra veckor. Borde väl vara glad... men känner mig mest trött och låg just nu. Men det är nog för att jag somnar betydligt senare än jag brukade. Använde ju A som sömnmedicin. Att det är årets värsta vecka rent ekonomiskt blir man ju inte gladare av heller! Men det hade varit ännu värre om jag hade druckit som vanligt de här veckorna förstås.
Själva suget är faktiskt inte så farligt. Det är mer att jag ibland känner mig ledsen, trött och energilös. Uttråkad. Är det vanligt att känna så?

Kapad hjärna

Nu har jag surfat runt här på forumet i en vecka, lika länge som jag avstått från alkohol. Igenkänningsfaktorn är enorm även om det verkar finnas grader i helvetet. Utan att ha hittat forumet tror jag inte att jag klarat 7 dagars nykterhet, vilket säger något om hur illa det är. Faktiskt första gången på flera år som jag klarat så lång (?!) period, även om jag förra våren hade en längre tid av lägre konsumtion. Sedan i somras har drickandet åter eskalerat och har nu hunnit ikapp mig. Mitt dåliga förhållande till alkohol har smugit sig på under en lång tid, nog mer än tio år.

Idag är det tungt .....

Idag känns det tungt. Känner mig nedstämd, trött och känner mig som jag vill gömma mig under filten i ett hörn.
Blä känns det helt enkelt. Det bara kom över mig i morse när jag vaknade. Igårkväll när jag la mig mådde jag helt okej.
Har 12 dagar nykter idag, så det är väl "normalt" att det känns såhär gissar jag. Men inte mindre jobbigt för det.
Borde väl ringa nån och prata, men när jag mår såhär så är det liksom som det inte GÅR att ringa och prata med någon som kan peppa upp mig lite (tänkte närmast på någon i AA nu).
Nån som känner igen sig?

Nedstämd

Hej. Är less på att bli trött och bakis efter helgerna. Nu har jag bestämt att ta en nykter period i alla fall. Vet inte hur länge. Men känner mig nedstämd. Hur ska jag bli glad igen? Hur lång tid tar det innan man vänjer sig? Och hur klarar man om mannen vill dricka på helgerna? Jag klarar inte längre att hantera alkoholen när jag går utanför dörren. Skäms för mig själv.

Ångest, troligtvis beroende av alkohol

Hej.

Symtom:
-Dricker i det närmaste varje dag (3,5%)
- Svårt att sluta dricka när man väl börjat.

Lite drygt 30år gammal. För, säg 3-4-5 år sen fick man känslan "dagen efter" att man aldrig ville dricka igen. Inte nu längre.

Har alltid känt, socialt, att man inte räcker till. Samtidigt som jag varit väl medveten om att jag druckit för mycket i min strävan av att vara social. Någon enstaka gång har jag träffat en sweetspot, oftast inte.

Dricker för myckef tror jag.

Nån som känner igen sig och någon som vet någon lösning?

/RN

Vill sluta, ska sluta, en dag i taget.

Känns som jag har gjort detta tusen gånger nu. Men nu får det vara bra. Blir 30 år i år och med det vill jag lägga sprit och droger bakom mig. Ska försöka ta en dag i taget. Ska försöka komma på möten. Har skickat sms till några av mina vänner jag umgås mest med och berättat att jag är alkoholist och att jag slutar dricka alkohol pga att det drar ner mig och ger mig ångest och jag inte kan hantera det. De verka förstå. Detta är den största utmaning jag kan tänka mig, allt mitt umgänge är relaterat till alkohol/droger, jag vet inte hur jag ska träffa kvinnor utan alkohol.

Läkemedels hjälp

Efter att helt klart förstå att jag inte fixar att sluta själv har jag sökt hjälp.
JAg har druckit som en fisk senaste veckorna, mest i smyg, helst själv och precis vad som helst.
Denna vecka är min sambo borta så jag bestämde mig för att verkligen försöka att hålla mig nykter , äta nyttigt ,träna, bl.a.,bl.a. Bl.a.
Det gick EN ENDA JÄVLA DAG!!!!!
Troligtvis bara för jag var bakfull dessutom.
Idag har jag inte druckit för jag har värsta ångesten ,poppat Antarax och hoppas att dagen tar slut snart...tycker jag är värdelös och allt det vanliga.

Vardagens kamp för en 32 årig småbarnsfar.

Idag är tredje dagen utan alkohol. Vardagens prövningar kan driva mig till vansinne. Jag ska jobba 100% vara 100% delaktig i vad som händer min son. Så ska jag hanskas 100% men min fru som varje dag är orolig för våran sons hälsa. (Han är frisk) men min frus oro kväver mig. I dessa stunder har jag tidigare flytt in i alkoholens avtrubbade värld. Hur ska jag hanskas med det idag?? Jag vill bara fly. någon som har tips.