Förändra sitt drickande

Hej alla, första gången jag skriver här förutom ett svar jag skrev som kanske inte var helt korrekt vad tiderna gäller. Har läst många trådar här och känner igen mej hos många. Skulle vilja slå ett slag för antabus som jag provar för första gången. Kanske är det till nytta för någon men alla är vi ju olika .

Det enda som är riktigt bra med mig är att jag åtminstone inte slutar försöka. Jag har hoppat in och ut på detta forum och i min nykterhet under lång tid. Har läst bakåt i gamla trådar och kan konstatera att det finns en positiv sak med alla mina försök - de blir längre och längre. Det är dessutom så att jag blivit snabbare på att bryta mina återfallsperioder. I somras hade jag min längsta nyktra period på över 20 år. Jag var bortsett från ett enda återfall nykter i över tre månader. Under de senaste månaderna har det gått knaggligare. Jag behöver således ett nytt och ordentligt beslut.

Det här är det första steget jag har vågat göra i riktning mot att dricka mindre - fast egentligen vet jag att dricka mindre inte funkar för mig. Jag har provat det förut, och finns det mer att tillgå så vill jag ha mer när jag väl har börjat. Så det jag behöver är att sluta, fast det känns tragiskt nog jäkligt trist och tråkigt att måsta göra det. Vin och öl har varit nåt att se fram emot, nåt att ha kul med, nåt att varva ner med, nåt att längta till.

Nu ramlade myntet ner. Skrev ett inlägg på muminpappas tråd. Ursäkta!

Har läst så mycket här inne under lång tid och själv observerat när någon ny "hoppat in i någon annans tråd. Trodde själv jag var rätt på det, men ack...
Orkar inte ta om det hela utan får fortsätta sätta mina vidare funderingar på pränt här.

Idag börjar mitt nya liv! Den här gången måste jag vara stark och inte ge upp. Hela min vardag kretsar kring alkohol, planerar på morgonen när jag kan ta mitt första glas, blir på väldigt dåligt humör om det är något som kommer emellan t.ex hämta barn m.m på eftermiddagen. Bag-in-boxen har jag alltid med mig i väskan plus en tom liten petflaska och påsen har jag tagit ur förpackningen så det inte syns att jag har vin med mig. Och då kan jag ta min första mun vin innan jag går ur bilen när jag kommit hem efter jobbet ifall någon råkar ha kommit hem innan mig.

Hej!
Ny här, registrerade mig idag. Nu kommer jag försöka skynda mig och skriva ner allt jag kommer på, utan att ljuga. För ljuga har blivit något av en vidrig ovana. Både för mig själv och mina nära och kära. Men jag orkar inget mer.

Jag drack en del i mina tidiga tonår. Men insåg snabbt att jag inte gillade att vara bakfull. Ganska oskyldigt och "normalt". Jag har under hela min uppväxt fått höra att jag och min syster måste passa oss för alkohol, då vi har många alkolister i släkten. Min mormor dog av sjukdomen.

Jag är en av alla dem. Visst har det blivit alldeles för mycket alkohol i perioder och visst har jag blivit på tok för full och skämt ut rejält någon gång per år och just då lovat "aldrig igen". Men inte så att det har påverkat jobbet, relationerna (annat än just den där gången per år) eller så. Visst har jag ibland tänkt att jag ska ha en vit månad och inte aldrig hållit det. Men 95% av gångerna har det ändå blivit några glas någon gång i veckan och sen har det varit bra med det.

Hej,
jag har en längtan av att komma hem och ge hunden lite mat, gå ut och gå en långpromenad och sen kanske lägga mig och läsa en god bok. Och varje morgon svär jag på att jag ska göra det i morgon. Sen kommer jobbet med massor med möten, medarbetare som jag ska lyfta och trista minnen av svek och lögner i en fd relation. Och när jag ger hunden mat, dricker jag nästan alltid ett glas vin och så blir det ett till och ett till.

Skulle så gärna vilja respektera mig själv och skita i vinet.

Jag är ny här och har läst igenom en del trådar och är imponerad av vilket stöd alla ger! Förstår att detta forum är mycket viktigt.

Själv har jag i princip alltid druckit men endast fredag lördag. På semestern blir det oftare och är jag på utomlandssemester är det all-inclusive som gäller med alkohol varje dag. Har inte direkt gjort bort mig och brukar inte ha minnesluckor men jag har börjat märka att jag dricker allt större mängder.

Jag har aldrig haft ett sug av Alkohol. Det är fester och tillställningar där övriga dricker stora mängder som det går utför för mig väldigt ofta. Jag har alltid sedan jag började dricka när jag var 16 år druckit för stora mängder när jag druckit. Det finns ingen spärr när jag kommer över den gränsen. Det bara händer. Jag blir redlös och minns endast fragment från kvällen. Ångesten blir värre ju äldre jag blir. Jag har en fantastisk fru som aldrig dricker sig redlös.