Förändra sitt drickande

Hej. Jag är en kille 30 år som vill in i den varma gemenskapen som ni verkar ha här.Jag har läst en hel del och är mållös hur snälla och icke-dömande alla verkar vara. Vart ska jag börja?
Har val i ca 7 år haft känningar att det gått mot en av mina största mardrömmar. Jag Alk... Nej inte jag. Jag dricker ju inte så ofta. Tränar Mån till fredag kör lite extra knäböj lördag så är man väl värd en öl? Men en öl blir flera, typ 10. Vill jag leva livet såhär. Bakis trött och jävlig. Svaret är nej, ändå gör jag det gång på gång på gång.

Bjuden på glöggfest hos god vän började kvällen så mysigt och fint, men valde ju glöggen med A och drack 3 små muggar...tänkte gå hem efter ett par timmar men då plockade värden fram sprit och började bjuda runt. Och jag satte mej igen och tog ett glas... och sen kopplade hjärnan ur!!?? slutade med att jag druckit flera glas, varit otroligt tramsig, skämt ut mej, stannade till sist och kom hem rejält full. Mådde illa och spydde, yr i en timme...

Har inte varit här på väldigt lång tid. Mitt drickande har inte blivit ett dugg bättre sen sist. Fick i tisdags ledas hem för jag var totalt packad och hade förmodligen hamnat i nåt dike eller så. Skulle upp och jobba dagen därpå. Däckade med kläderna på och hade inte ställt nåt larm men mirakulöst vaknade jag i tid och genomled arbetsdagen under helvetes alla kval... Naturligtvis tänker jag -aldrig mer! Som så många gånger förr. Min ambition var att bara ta ett eller två glas och sen gå hem vid 21 men så blev det ju inte. Blev mer aspackad än någonsin med en total blackout efter ca. 22.

Som tråden heter, är det bra som substitut till riktigt vin med alkoholfritt vin? Jag gillar ju vin, som mitt namn säger, och även då att dricka i soffan i hemma. Vad säger ni?

Hej, nu är det min tur, en kvinna på 28 år som längtar efter att få bli av med mitt beroende till alkohol. Att få känna mig stolt över vem jag är igen.

Det här första gången när skriver. 2 dag som nykter. Jag skäms, är deprimerad, orolig och ledsen. Så här var det inte meningen, mitt liv. Men generna är mot mig, min pappa och bror är alkoholister och jag är bipolär.

Denna tråd är till för mig och mina tankar om mitt drickande och livet i allmänhet. Mitt drickande har eskalerat enda sedan jag någon gav mig min första drink (jag var 17) jag blev genast kär. Jag vill inte bli alkoholist och känner att det är dags att ta tag i det här innan det blir för sent, jag växte upp med en missbrukande förälder så jag vet att det finns i generna, jag känner av det. Började dricka när jag var 18, ungefär varannan helg, sen eskalerade det för varje år, till varje helg sen till flera gånger i veckan och nu är det väl ungefär varannan/tredje dag.

Nu knackar jag på dörren till forumet och frågar om jag får komma in igen. Jag har varit här förut och vet att det är ett fint stöd i kampen mot alkoholen. Att dricka vin för att trösta sig har eskalerat sista tiden. Men nu måste jag få stopp på detta. Alkohol löser inga problem. De blir bara värre av det. Nu måste jag ta hand om mig själv och vara stark. Jag är oändligt tacksam om jag får lite support. I dag blir det inget vin. En dag i taget ska jag ta. Det måste gå!

Hälsningar lilla Anna

Stress, smärta och utmattningssyndrom har tagit över till100% sedan mer än ett år. Tröttheten har jag behandlat med alkohol! Jag blir piggare, men ångestfylld därefter. Uppenbarligen ingen bra metod. Jag har druckit nästan dagligen, 2-3glas vin på vardagarna, 1-2 flaskor vin/kväll på helger. Toleransen tycks vara skyhög.
Måttlighetsdrickande fungerar inte, kan jag konstatera efter flera försök. Just nu vill jag bara slippa dricka, i första hand i dag, helst hela veckan,