Förändra sitt drickande

Heej jag undrar hur man kan hjälpa om man har någon förälder som dricker..... hur ska man göra för att kunna hjälpa dom?

År av bortslösande, ljugande, nätter och dagar fyllda av ångest tar slut idag. Att avsluta själva livet är för enkelt. Har jag kunnat dupera människor om mitt supande så måste jag ju kunna av att hålla mig nykter. Jag har inga förhoppningar av att det kommer vara lätt, och att jag kommer att behöva hjälp. Men det tar slut IDAG!

Har ända sen jag började dricka alkohol i tonåren haft ett problematiskt förhållande till alkohol, är nu i övre 20 års åldern. Kan gå veckor mellan att jag dricker, men när jag väl dricker så finns det inget stopp.

Jag dricker mig sakta men säkert mot en säker död. Jag har ett "fint" arbete, ett eget hem här i Stockholm i ett bra område. Efter att min man var otrogen mot mig för något år sedan var det spiken i kistan. "Det går inte att lita på någon". (Vi är nu skilda)
Jag hade intills dess druckit väldigt måttligt om nästan intet alls. 2 flaskor vin totalt på ett år räcker mer än väl på det jag drack då.
Nu har det bara exploderat på nåt sätt. Jag har alltid varit en omhändertagande och vänlig människa mer tänkt på andra än mig själv. Så har det varit hela mitt liv.

För en månad sedan insåg jag att det inte håller längre. Snittade lätt en flaska vin varje dag. Ibland mer. Har ändå lyckats hålla ihop jobb och familj hyffsat bra. Lyckades utan ett fel prestera sju bokslut i början av detta år. Hur allvarligt kan det då vara tänkte jag. Tiden tar dock ut sin rätt och ibland fick jag helt sonika sova ett långpass för att samla kraft.

Klockan är 5 på morgonen och jag slutade dricka igår. Kan inte sova. Jag har läst i forumet några veckor och känner mig uppriktigt stärkt av att ta del av era historier/erfarenheter. Tänk om jag också kan hjälpa någon genom att berätta om mig själv och den resa jag nu har bestämt mig för att göra. Jag har de senaste åren - jag vet inte hur många eftersom jag gärna förtränger det - druckit varje dag!

Jag tog steget. Jag ringde beroendecentrum och bokade tid. Jag måste lära mig hantera alkohol nu alt sluta helt. Orkar inte längre. Jag har missbrukar en längre tid då jag varit sjukskriven och bra varit hemma. Detta försatte mig i en deppression där jag sökte tröst i alkoholen. Och de hjälpte ju! Men nu är jag livrädd mot vad jag gör mot min kropp. Läst om dille vilket gett mig stor skräck att råka ut för de. Fast de kanske är bra att ha en rädsla, kanske gör de lättare att sluta? Iofs drack jag nästan två flaskor vin igår ändå. Mår inte bra idag.

Varför måste alkohol finnas så lättillgängligt ?! Det är ju en drog! Den förstör. Den har förstört min faster, min pappa och nu mig.

Förra veckan drack jag mitt i veckan! Det har aldrig hänt förut. Igår hände det igen! Hemma från jobbet för att jag är bakfull. Det började med ett 6-pack 3,5or. Det sluta med att jag satt och drack ren sprit! .... Vad har hänt med mig?! Vart är jag påväg?! Hjälp!

Min sambo vet ingenting. Vi är särbos just nu.

Suck har I flera år trott att jag inte har problem med alkohol, men nu är botten nådd!!
Det känns som att jag förnekat allt, eftersom jag aldrig dricker FÖR mycket så att omgivnibgen påverkas allt för mycket!! Jag dricker oftast 2-3 glas vin under många timmar och börjar dricka alkoholfritt efter det.... Vet inte varför jag har den spärren... Jag hittat tillfällen att dricka alkohol, ibland för att jag är ledsen eller för att fira nåt! Min mamma är alkoholist, så blir så arg på mig själv att jag håller på så