Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.

Har jag blivit beroende/tagit skada? Och hur f*n slutar jag?

Hej!

Jag har insett jag måste sluta dricka nu då jag börjar få för mycket komplikationer utav det. Ska försöka förklara lite kortfattat om mitt drickande!
Alkohol har jag alltid druckit mycket utav. Dock mest bara fredagar-lördagar tills för nåt år sen då jag började dricka mer på daglig basis. Dock nästan alltid med 1-3 dagars uppehåll/v. Inga jättemängder utan mestadels ett par öl om dagen. Detta slutade med att läkarna informerade mig om att min lever började bli ganska kass och att jag inte fick dricka en droppe till. Jag började dricka ännu mer!

Jobbigt alkoholsug

Var nykter alkoholist i 3 år, återfall i höstas o nu nykter sedan 1.5 månader.
Går på Beroende o får Antabus, slutat med Campral då jag tycker den inte hjälper.
Har gått 12-stegsbehandling, men är inte 100% att jag vill gå den nu.
Så präktigt detta låter! Duktiga jag! Näe, jag kämpar enormt med mitt alkoholsug av vin.
Jag tycker vin är väldigt gott att dricka till maten, men stannar inte vid 2-3 glas, utan fler.
Jag vill inte vara alkoholist. Men jag är det.
Går på AA möten, som ger mig mckt.
Men ändå vill jag dricka mitt vin!

Solvinet...

Jaha, då har man gjort det igen, att man inte kan låta bli!
Fint väder, passar på att sitta ute mot husväggen i solen och tar två trevlig glas vin. ... sen går jag in och fortsätter! Två flaskor rödvin på en torsdag, varför kan jag inte sluta efter de två trevliga glasen i solen.

Efter 2 flaskor, lite minneslucka och ett gräl med frugan somnar jag till sist och vaknar idag på morgonen med tungt huvud och ångest. Frugan, min bästa vän, henne ska jag inte bråka med :(

Jag gör ett nytt försök att låta bli att dricka, nästa gång blir det te i solen.

Vad fan ska jag ta mig till

Jag är 35 år gammal, och har problem som heter duga. Jag är beroende av benzo och alkohol. Har alltid varit svag för dricka, givet mig mod, lugn och välmående. Men med åren så har dagen efter bara blivit värre, suget efter dricka igen blivit starkare och medvetandet blivit svagare. Jag ljuger för mig flickvän varje vecka om drickat (dricker 2-5 gånger i veckan, mindre ibland o mer). Har varit sjukskriven mycket i mitt liv pga depression och ångest. Har inte sköt något jobb och har haft en väldigt "upp & ner vardag".

Det har gått 14 år nu.

Jag började dricka redan när jag var 12. Hade sett min pappa dricka under alla mina barndomsår och antar att jag tyckte att det var naturligt. Flera idiotiska steg och trauma senare, så kan jag nu fortfarande..Trots hjälp under många år av psykologer..dricka mig full, alla dagar i veckan om det passar sig. Det börjar alltid med ett glas "som ska vara gott till maten" eller "för att varva ner". Sen blir det 2-flaskor efter det. Bråk, ångest och dessa förbannade minnesluckor. Njurarna gör ont och magen har gått sönder.

Lägga av trappa ner eller köra på

Jag har idag varit nykter i 15 dagar så länge har jag aldrig varit utan alkohol sedan jag fyllde 18 är idag 29. Mitt drickande har eskalerat ett tag inbillar jag mig men igentligen är det nog att det varit lika jävligt hela tiden. Dock har jag den senaste tiden fått kraftiga minnesluckor räcker med 4 öl för att minnet ska bli suddigt. Minnes luckorna resulterar i att jag inte kommer ihåg alla dumheter jag gjort eller gör på fyllan, vilket i sin tur resulterar i ångest.