Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.
Med risk att låta tjatig: men jag känner mig verkligen utanför samhället som nykterist!
På onsdag nästa vecka firar jag 5 månader nykter och jag känner mig så utanför och såååå tråkig!!!!
4:e nyktra dagen idag. Druckit i snitt 1/2 låda rött dagligen i sex år drygt...
Sömnproblem från helvetet med svettningar och frossa.... När jag väl somnar vill säga...
Nedstämd och rastlös
Vill lära mig dricka måttligt, inte börja dagen med ett glas bara för att det är helg t ex...
Suck
Hej!
Att inte ta ett glas(flaska) vin en vardagskväll hemma i soffan är väl en sak om än svår nog, men allt umgänge jag har är i samband med alkohol.
Vi tar en bira på stan en eftermiddag spontant eller planerat.
Jag har en stammiskrog som jag hänt i tio år där jag känner i princip alla. Det är ingen såndär förortsalksibar utan mer som en engelsk där folk talar med varandra. Det är riktiga vänner som jag kan tala om allt med - men vi gör det alltid över några öl.
Varje dag jag inte haft något planerat efter jobbet har jag tidigare svängt vänster in mot centrum för att köpa nåt på systemet att " mysa till det med". Senaste tiden har jag bråkat med mig själv och tillslut svängt högre och hemåt istället. Men häromdagen upptäckte jag halvvägs hem att jag aldrig tvekade i korsningen, impulsen att köra vänster och till centrum hade inte funnits!! En pyttesak men stor för mig!
Inatt har jag sovit gott. Idag skall jag träffa barn och barnbarn. Solen skiner. Och jag kan cykla.
Så här vill jag må.
kan konstatera att mitt drickande har ställt till ett h-e för under en längre tid och att det ballade ur helt nu under maj. Efter att ha varit instängd i mitt sovrum i fem dygn pga Ågren efter att återigen blivit för full i fel sammanhang (fest på jobbet) och haft en fruktansvärd abstinens under tre dagar är det nu fredag morgon. Står nu inför en helg som normalt innebär en rejäl AW eller oftast två-tre fl vin på fred kväll, däckning i soffan med måttligt nöjd särbo och grinig dotter. Har sedan svårt att ta mig upp på lö morgon, dottern får tjata. Vi åker till hennes ridning.
Legat vaken o vridit o vänt mig hela natten. Kunde omöjligt sova. Min man kom med kaffe på sängen och jag talade om att nu får det vara nog drucket för mig. Såg att han blev glad. Sa också åt honom att ta vindunken o gömma den eller hälla ur. Så det inte finns nåt nära till hands när suget kommer. Suget efter att fly in i ett annat tillstånd. Jag har druckit för att komma över mina sociala spärrar. Självmedicinerande. Det finns också med en känsla av ensamhet. Att jag är bortvald som grundar sig i att mamma i perioder var frånvarande under min uppväxt.
Har druckit mycket sista tiden. Inte bara lite vin eller några öl på kvällen utan massor. Har haft rejäla minnesluckor och skickat meddelanden till folk jag inte känner på fb.
Lagt till nya vänner och skickat sms. Har fått berättat för mig vad jag gjort, men ville inte lyssna. För det orkade jag inte. Idag dämpade jag ångesten med att fly in i dimman och låtsas som ingenting. Men efter att ha somnat mitt på dan o sen vakna med total ångest, självmordstankar och en upplevelse av att allt är nattsvart blev jag rädd. Bad min man komma och kramas. Jag bara grät och grät.
Nu har jag gråtit och haft ångest i flera dagar. Inser att jag inte kan fortsätta dricka alkohol.
Halkat in på den här sidan till och från de senaste åren. Nu tänkte jag skriva här om min resa
att vara nykter. Alkoholen har på något sätt blivit svaret och lösningen av allt för mig. Det
är som ett ekorrhjul och jag håller på att tappa kontrollen totalt!
