Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.

Galet supande

Jag vaknade i morse och sade glatt "godmorgon älskling" till min sambo. Hon stirrade stint på mig och gick ut utan att säga ett ord. När hon kom tillbaka sent på eftermiddagen så berättade hon att jag blev helt personlighetsförändrad i går kväll när vi var i sommarstugan. Jag hade vrålat och skrikit att jag skulle döda någon, jag hade kastat sönder mobilen mot golvet, jag hade kastat möbler och krossat min laptop och min nyinköpta keyboard. Sen hade jag slocknat på golvet och som hon uppfattade det, slutat att andas.

alkoholen förstör mig psykiskt.

Hej.
Har ett problem som jag tror flera har.
Har problem att behärska med när det kommer till att dricka i större sälskap.
Kan sitta hemma men min sambo å ta nått glas rött eller några öl.
Men direkt när det blir tex firmafest eller nått Annan tillställning så blir det oftast för mycket, minnesluckor, snedvriden uppfattning, samt enorm ångest dagen efter.

Mediciner

Jag skriver för att få höra era erfarenheter av Campral då jag insett att jag inte klarar av det själv. Att bli av med mitt beroende förstås. Jag vill inte sluta dricka, det är en alltför stor del av mitt liv, mina intressen och så. Men jag vill bestämma när! Inte för att jag kan och har möjlighet att dricka utan för att jag vill! Men som sagt, frågan är om läkemedel!
Någon som vill delge?

Vill ha era tankar och synpunkter på det som händer nu

Hejsan, min situation ser ut så här:

Har varit nykter i cirka 1 månad. Senaste fyllan resulterade i gråt och skrik mellan mig och min partner. Bestämde mig dagen efter att det fick vara nog ett tag - och beslutade därför att ta en vit månad för att stabilisera läget.

Jag har ett högkvalificerat arbete med mycket egenansvar som kräver min fulla uppmärksamhet. Detta var en av anledningarna till att jag bestämde mig för att sluta ett tag.

Nu Räcker det,

Vet inte hur många gånger jag sagt till mig själv att nu räcker det, "Aldrig mer". Att vakna upp och inte ha en jävla aning om vad som har hänt kvällen innan är den värsta känslan jag vet. För jag vet att jag har sårat någon, men jag vet inte hur. Vad har jag sagt? Vad har jag gjort? Ångesten kommer som ett brev på posten och den äter upp mig inifrån. Jag tycker inte synd om mig, jag hatar mig.

Alkohol och ångest

Jag har insett att jag dricker för mycket. Detta för att jag i många år levt med ångest/panikångest/hypokondri. Vad jag har gjort är att jag självmedicinerat med alkohol. Inte jättemycket, men ett par öl, var och varannan kväll.När jag är på jobbet och har fullt upp är det inga problem men kvällar och helger är det värre och jag har smygdruckit en hel del. Och ångesten blir bara värre och värre. Har nu bestämt mig för att sluta dricka helt men behöver lite peppning och motivation.

Midsommarnattsdröm.....

Cyklade ut till havet i morse...bara jag...och havet...

Om det fanns en hjälpande hand då...en ängel...

Har nog aldrig bett till Gud..men då var det nära...

Så fint...och så sorgligt på en gång...

Hade allt...nu har jag inget...

Om det är synd om mig?

Jag vet inte..upp till er...

Hursomhelst....ibland behöver man va själv..och tänka...

Bara havet och jag....

Himlen runt hörnet,,,

Och ändå så långt borta...

Mår ju inte så bra just nu...

Fan.Fan.Fan

Alkoholdjävlen tog mig...