Förändra sitt drickande

Jag är så trött på vad alkohol gör med mitt liv. Orkar inte ens sammanfatta min historia, men den liknar många andras.
Jag måste inse att jag inte kan vara bakfull EN GÅNG TILL i mitt liv. Mitt lilla problem är att jag "kan" dricka socialt, tex 3 glas vin på middag. Men var 15de gång blir det tokfylla, förnedring och spya. Besvikna barn och familj. Ångest.

Jag orkar inte med bakfylla och självförakt längre.
Finns nån därute som kan stötta mig?

Nu vill jag ändra mina vanor och har läst mycket här och är tacksam för alla som skriver. Det gör mig glad att läsa allt och hjälper mig själv inser jag. Vill ändra mina vanor och börjar nu idag och det känns bra. Känner att det har blivit för mycket och nu är det dags att ta tag i det. Vet ju hur bra jag mår av det att inte dricka för mycket. Kanske jag efter detta forum slutar helt.

Hej.

Jag har ett oerhört självdestruktivt beteende när jag dricker och önskar inget hellre än att få bukt med problemen. Jag har försökt att köra på "dricka måttligt"-varianten men det spårar ur förr eller senare igen och jag gör dumma saker som skadar mig och personer jag bryr mig om. Nu har jag bestämt mig för att sluta helt, men skulle gärna vilja ha tips från er här i forumet gällande vart jag kan vända mig för att få stöd och prata om det? Någon form av psykologmottagning för folk med alkoholproblem i Stockholmsområdet, t.ex.

Har varit inne här många gånger de senaste åren, läst, våndats, suttit med klump i magen, tagit del av alla kloka människors erfarenheter och råd. Jag vaknade, som vanligt, i svinottan idag. Jättetrött, försökte hålla kvar drömmen.....men, som vanligt, tog ångesttankarna och skulden över och jag gick upp. Gråt i halsen, klump i magen. På köksbordet låg (som av en händelse.....) senaste numret av KP-tidningen, ni vet den som tidigare hette Kamratposten. Äldsta (14 år) barnet hade varit uppe nån gång i natt och druckit mjölk, och lagt tidningen strategiskt nära min plats.

Hej detta blir mitt första inlägg här, men jag har läst forumet till och från de senaste fyra åren.

Hjälp

Har min första dag utan två-tre flaskor vin på 5 veckor. Svettas som en gris och mår urkasst. Kan någon berätta för mig hur lång tid man mår dåligt?

Jag dricker helst minst varannan dag, jag dricker helst mellan 8-15 starköl , jag mår skit över detta såklart, jag har slutat massor av gånger, men varit nykter som längst i 14 dagar nån enstaka gång.
Jag har sumpat 2 heltidsjobb pga. Detta. Inte mitt nuvarande som jag fortfarande har, men med en skarp varning från chefen då jag försov mig en hel dag. Hade jag inte varit duktig på jobbet de flesta andra dagar och chefen gillat mig så hade jag fått gå direkt tror jag.

Min första tråd. Har läst mycket här på forumet sista veckan och fascineras av den öppenhet och värme som finns i forumet. Så många nakna, kloka och stödjande inlägg och kommentarer. Min första vecka med beslutet att lägga av m A. Är det någon annan som börjar nu, så kanske vi kan följas åt.
Vet inte riktigt vad jag kommer att skriva här men vet att jag kommer att behöva stöd på vägen... Och jag börjar så här. Det första steget.
Hoppas på era berättelser, kloka råd och ärliga reflektioner på vår väg till ett nyktert liv!

1 vecka idag //v

Igår var min första nyktra dag på 23 dagar. Började med antabus igår för första gången.
Var bortrest för 3 v sedan då jag drack en hel del o trodde att jag skulle kunna återgå till hur det var innan resan...men neeej, som de senaste somrarna.
Trevliga middagar under semestern m vin, för mkt vin... Vaknar på natten med ångest över att jag inte kunde stoppa efter ett par glas. Vaknar på morgonen med ångest o en dåsighet i huvudet, lätt darrig o tänker att f----n inte ikväll. Men när eftermiddagen kommer, jag mår bättre o ångesten lagt sig så nog är jag på't igen....

Jag har precis kommit hem efter att ha spenderat en kväll hos en kär kollega ....som slutade med att jag däckade på hennes soffa efter att ha druckit lite mer än en flaska vin själv....innan dess hade jag också raglat runt berusad framför hennes barn som älskar mig men blev lite skrämda (4 och 5 år)...