Förändra sitt drickande

Efter drygt ett år som smygläsande turist här på forumet har jag beslutat mig för att våga starta en egen tråd.

I fyra månader i morgon har jag varit helt ölfri.. Min resa började för ett år sedan då min dåvarande pojkvän sa till mig.. - du är fan bara glad när du dricker.. Jag blev tokarg och flippade ut fullständigt, han hade ju rätt såklart.. Mina 4-5 öl om dagen började bli 7-8 och jag började väl någonstans inse att min seghet och mitt dunkande huvud var baksmälla, att jag sen gått upp 40 kg på 4 år, för att ölen triggade mitt matmissbruk, gjorde ju inte saken bättre, så jag unnade mig lyxen av en kall öl.

och är glad att jag hittat hit! Är på min fjärde nyktra dag. Känns skönt med andra som är/har varit där jag är nu, på väg mot ett nyktert liv. Utan att behöva smyga inför barnen, göra bort mig offentligt, vakna med världens bakisångest osv. Nu har jag nått min botten och som "Santorini" skrev - man måste dit för att bli nykter. Så sant! Att jag bara inte har förstått det tidigare. Som det känns nu vill jag aldrig någonsin dricka igen, men jag vet att den dagen kommer när jag smidigt har glömt bort hur hemsk jag blir och hur dåligt jag mår.

Hittade inte min gamla tråd så jag fick skapa mig en ny. Rubriken blev TÄNK OM! Har själv kämpat i många år med att förändra mitt förhållande till A men misslyckats gång på gång. I slutet av 2012 så började jag att bearbeta min hjärna till att tänka på ett annat sätt. Fick för mig att allting som gör att en människa blir beroende o missbrukare sitter i vårt sätt att tänka. Allt sitter i hjärnan, det finns ingen som är född till alkis. En som tänker att det är farligt att dricka A för då blir man dum i huvet, den personen blir aldrig alkis.

Hej! Det här går ju inte längre... Måste ändra inriktningen på mitt liv. Jag är så trött på att hela tiden tänka på alkohol - när jag ska få nästa glas, hur mycket jag kan hälla i mig extra (jämfört med alla andra), längta efter ruset så man slipper känna, alltid ha sprit hemma.

Hej alla!

Jag är väl inte den enda som är ängslig över att det är så tyst och stillsamt på forumet?
Min teori är att det dryga halvåret då forumet var stängt för nyregistrering har lämnat ett glapp som vi nu har ont av, de som i normala fall slulle ha reggat sej det senaste halvåret skulle varit de mest aktiva nu, de flesta är aktiva runt 6- 12 månadet verkar det som.

Någon som har andra ideer?
/MB

Blir så trött på mig själv som ställer alla dessa krav. Är det verkligen meningen att jag ska vara supermamman som finns 24 timmar om dygnet för mitt barn å samtidigt dra in storkovan till familjen? Är det meningen att jag ska jobba heltid å samtidigt ha ett hem som är kliniskt rent, stylat och dessutom serverar tre rätters middag varje dag?

Hej

Hemma efter ytterligare en dag på cykel.Har bestämt mig för tredje gången att sluta.

Har i dag efter många år äntligen varit utan alkohol i fem dygn, sex i morgon bitti.

Första tre dagarna var riktigt pyton, vaknade på nätterna med tokigt ont i bröstet, svettats liter med 120 i puls.

I dag var lite ok tills nu när det är dags att sova...

När ska skiten ta slut? när börjar man må bra?

/Ben

Har suttit och läst runt lite här och det är intressant.
Jag är glad för alla som vill dela med sig.

Det jag inte förstår är HUR jag gör det? Hur kan jag sluta dricka och ändå känna avslappning och glädje?
Jag lever själv med min son på snart 3 år och känner att tiden inte finns för att exempelvis träna, meditera, läsa böcker eller annat som kan få mig att gå ner i varv.
Jag har sett att det bl.a. finns andra mammor här som verkar ha det likadant?

Blir galen av denna rastlöshet som kommer krypande och av vad jag förstått här inne verkar det vara ngt ganska gemensamt. Rastlöshet eller sug eller bådadera, vad säger ni??
Är ny här inne men inte ny "i svängen". Sökte hjälp ganska snabbt, för ca 2 år sedan när det började bli för mkt och det har generellt gått bra men jag har mina stunder. Ska tillägga att jag fortfarande dricker alkohol o för det mesta fungerar det bra om än med en himla massa uppsatta regler.