@Pilla Jag har också helt andra ”glasögon” numer. Kan se på jobbet vilka som har rejäla problem med alkoholen och har identifierat åtminstone tre stycken. Den där uppklädda sorten har jag inte stött på än, men jag skulle nog identifiera hen direkt när jag får chansen.

Ja, det är sorgligt. Men vi tog ansvar för vårt liv och gjorde något åt det. *klapp på axeln*

Kram 🐘

Pilla,
Vilken bra iakttagelse. Verkligen som en kraschad tårta det där att dricka för mycket och samtidigt vara uppklädd. En olycka på något vis, som man måste titta på fast det är på gränsen...
Jag känner mig som du, mer rejäl.
Något stadigt över denna människa och varsågod att titta rakt igenom mig, här finns inget att dölja. Den tryggheten i livet önskar jag alla.
Ha en fortsatt fin dag kära Pilla. Kram till dig! 🌱

Att hushålla med min energi,ha min energi till mig själv.
Det vill jag verkligen.Lätt att säga svårt att göra.I allafall för mig.
Just nu.
Jag kan vara helt slut när jag brytt mig om någon som aldrig ger något till baka.Varför gör du så ,Pilla?
Ibland känner jag ett ansvar,alla ska vara med,prata med alla.Vara rättvis.Alla ska må bra.Ingen ska känna sig utanför.
Men det är väl inte mitt ansvar?
Känner ni igen er?
Är detta något som hör till beroende?
Att inte känna sig tillräcklig.
Bra nog!Att prestera.
Det är stressande för mig.Jag själv vill inte heller känna mig utanför.
Jag tror jag lägger av med det nu.Jaaa
Jag gör det!🐌
Kollar vad som händer om jag taggar ner lite.
Pilla

God morgon Pilla! Jag känner igen det, inte hos mig själv men hos väldigt många andra här på forumet. Jag känner igen det hos min fru också. Det verkar vara vanligare hos kvinnor än hos män av någon anledning. Jag tror inte det har med beroende att göra, men det är säkert en stor anledning till att många blir beroende av alkohol. Så gör det, tagga ner och tänk mer på dig själv. Gör det som DU mår bra av i första hand.

Kram 🤗

@Pilla Jag tror som Torn att det är en vanlig egenskap hos kvinnor, att hålla ihop flocken och se till att ingen kommer på efterkälken. Men det ÄR tröttsamt. Och ens ansträngningar uppskattas inte ens alltid. Vissa vill liksom sitta i en hörna och muttra, hur mycket man än bjuder in.

Jag är likadan och jag har dessutom personalansvar i min yrkesroll. Som gjort för att curla hela gänget. Enda sättet är att vara tydlig. ”Det här gör jag, det här förväntar jag mig av dig, det här gäller och det ska mycket till för att det förändras”. Sen är jag givetvis öppen för att folk slirar och strular, till en viss gräns, men det är inget jag deklarerar öppet. Jag lägger ansvaret bokstavligt talat i knät på den det hör hemma hos. Vad det gäller vuxna människor är varje människa ansvarig för sitt eget liv.

Men, och det här är ett viktigt men, när jag känner mig svajig har jag svårt att vara tydlig utan blir mindre distinkt i mina ”förhållningsregler”. Då märker jag att min omgivning blir osäker, och jag blir osäker och ingenting blir riktigt bra. Då behöver jag dra mig tillbaka, bokstavligt talat. Förra veckan sjukskrev jag mig två dagar och tillsammans med påskhelgen fick jag pausa rejält från jobbet.

Och är det privatlivet man behöver pausa från kan man låtsas vara uppbokad på en massa saker och istället bara ligga i sängen och fånglo. Nu har du inte alkohol som startgas längre, du måste skapa förutsättningar för att ladda dina batterier på annat sätt.

Oavsett är det en varningsklocka. Var rädd om dig ❤️

Kram 🐘

Tycker det låter som medberoende. Man tror att man har ansvar för att andra ska må bra..Att det är ens eget fel om andra inte lyckas med att sluta göra dåliga val..Finns ofta kontrollbehov inblandat..Många börjar redan som barn, för att man har förälder/föräldrar som inte är stabila..Kan vara missbruk, psykisk ohälsa, eller en psykisk svaghet hos föräldrarna. Känner till personer som redan som barn försökte kontrollera föräldrarnas drickande. Vilket kan göra att man som vuxen alltid vill att folk ska må bra i ens närhet. Och att man blir ostabil om någon mår dåligt..Ofta blir man duktig på att känna av folks sinnesstämningar..Vilket också gör att man själv blir obalanserad när man träffar ostabila personer..Det finns böcker som handlar om medberoende..Sanna Lundell har skrivit mycket om det också..🍃💫🍃

Hello🌼
Ja du, typiskt mig med. Men har faktiskt blivit bättre på att tänka på mig själv. Öva på det! Just det där att alltid komma i andra hand, att de som håller sig framme får allt är ingen bra känsla.
Framför allt har jag satt i foten med folk som alltid vill ha min tid, min hjälp och aldrig ger något tillbaks. Inte ok. Ta och ge skall det vara ju.
Hoppas du har en fin dag. Massa kramar till fina dig🤗🤗🤗🌷🌱🌷🌱🌷

Ja Pilla, jag känner så väl igen mig. Tror den där egenskapen om att alla ska må bra och att det är ”mitt” ansvar mer hör till medberoende. Att inte känna sig tillräcklig är i min värld mer förknippat med beroende och ibland en ren följd av alkoholen. Men det kommer ibland nu också.
Jag har börjat avskärma mig lite. Ju mer jag tänker på det, desto sämre tror jag egentligen att det är att bli så känslomässigt berörd och ha som fokus att nån annan ska må bra. Det blir indirekt ett krav även på andra och kan också bli svårt att leva upp till.
Jag har börjat tänka på det som små boxar. En för sambon, varsin för barnen. Och en för mig. Å så en per st till resten. Ansvaret för att må bra ligger hos var och en av oss. Jag stöttar, men ansvaret ligger hos respektive. Jag försöker också låta bli att ta ansvaret och vara motorn hela tiden.
Det är jättesvårt ibland för det är så lätt att halka tillbaka och ta den där rollen. Sen tycker jag att det är viktigt att alla känner sig välkomna och inbjudna, men efter det så tänker jag mer nu att man får som vuxen ta lite ansvar själv för sitt eget välbefinnande. Men som sagt, lätt att halka tillbaka. Det blev lättare med boxen hur fånigt det än låter så blev det lättare att hålla isär mig själv från andra om jag såg det i bild.

Jag fortsätter jobba här med mig själv.
Förstår att jag aldrig blir fri helt utan det finns där djupt inne i mig och kommer upp till ytan mera i perioder.
Pratar mycket om och tänker på mina föräldrar nu också och det kan vara så att jag är inne i en "medberoende"period.Tänker att medberoende ger sig uttryck på olika sätt.Hur mycket ryms inuti mig undrar jag?
Så börjar detta snurra igen....
Det jag fått hjälp med för 10 år sedan och ger sig uttryck på det här viset.....också.
Nu ska jag förstå mina behov idag till att börja med ,eller just nu ska jag det.
Känner mig stark ,redo, och villig att förstå att var och en har ansvar över sitt.Och jag ska ta hand om mina behov.Ibland tappar jag det som jag gjort nu.
Tack för påminnelse fina forumvänner.Glad att ni finns!🧡
Kram Pilla

Det finns tydligen något som kallas vuxet-barn-terapi. Sker ofta i grupp tydligen. Den syftar till att man ska komma tillrätta med problematik som har grundlagts i barndomen pga föräldrars missbruk och medberoende. Man härmar ju sina föräldrar. Jag är lite intresserad av det själv faktiskt. Det är svårt att veta vad i ens beteende som är ”normalt” och vad man egentligen behöver jobba med.

Vi jobbar på jättebra!

Kram 🐘

Morgonstunden
Finns det något mysigare än att sitta ensam med första koppen kaffe och nu hör jag regnet.
Det var länge sedan och det hörs mysigt när jag sitter här och filosoferar.
Håller med andra halvlek:Svårt att hålla isär vissa delar.Är det en beroende eller bara vanligt?😊
Vi verkar vara fler som känner lika kring ämnet här i allafall.
Känner fortfarande tacksamhet🙏🧡
Kram Pilla

Håller med om att regnet kan vara mysigt..😅..Men just nu behöver jag sol..Vädret är en sådan sak som man absolut inte kan göra något åt, bara önska..💫🙏🏻💫..Medans livsval, missbruk och dåliga relationer, är sådant man kan ändra på..Kram..🍃🌼🍃

Stort grattis till tid🍃🌺🍃..Så skönt att du är nöjd med dina val och livet..Kom att tänka på ordspråket ”Du kan leda en kamel till vattnet, men inte tvinga honom att dricka” 💫🍃..Något att tänka på när man vill hjälpa folk..Det går inte att hjälpa personer med någonting, som inte vill förändra sig på riktigt..Hoppas din 500 dag nykter blir härlig..💕 Kram..🍃🌺🍃

Jag kan inte förstå att jag hade så svårt att acceptera att jag inte kunde dricka alkohol.
Och inte heller att jag orkade dricka.
Tack för Grattis alla fina trogna forumvänner🧡
Pilla