Nykter livet ut

Profile picture for user Se klart

Det var ett bra ord för fylle-problem @jullan, som att gå ut från en offentlig toalett med en toapappersrulle i skämmigt släptåg...
Saffransbullar och bröd- check.
God middag och en miniflaska Nosecco. Ytterst ovanligt nu för tiden. Tycker att det finns nån mikro- liten förnimmelse av sug eller ”mer”, gammal vana, så jag är mycket restriktiv. Annars har december aldrig varit så mkt fest för mig (många småbarnsår och lucia-morgnar alt tonåringar ute på stan) och just julafton har varit återhållsam förutom de senaste åren. Något år ”klarade” jag mig genom att gå och lägga mig tidigt. I efterhand tänker jag att jag betraktade mig som personal, kunde inte umgås.
Jag ser oväntat fram emot årets helger trots pandemi-tid. Och jag upplever egentligen ingen saknad efter alkohol längre. Jag känner starkt att jag har så mycket mer liv- eget liv- bortanför de strandade fartygen av halvfylla.
Nu straxt sova, godnatt ?

Profile picture for user Se klart

Idag har jag julbakat som om det inte fanns en morgondag. Märker hur mkt lättare jag har att bli engagerad i nya saker, och har mycket energi. Dock är det kaos i hemmet som inte går att åtgärda pga väntan på en eller annan hantverkare så jag har verkligen haft en dag att bearbeta min fobi för röra. Vilket i sig är parodiskt, att jag haft sån ”ordning” på utsidan men så rörigt på insidan, under många år. Återkommer ofta i tankarna till hur jag har orkat. Mer tid över nu, och när jag inte håller på med diverse projekt så tar jag det rätt lugnt. Försöker hitta lust till att göra det jag gör, och komma bort från måsten.
Jag brukar aldrig baka speciellt mycket till jul, är egentligen ingen storkonsument av söta saker, har alltid sagt att jag hellre tar en bit ost men det vet ju alla här vad det betyder.
Dechiffrerar mig själv dag för dag, nykter utan några umbäranden kring det. Nu en sen middag. I röran. ?

Profile picture for user Charlie70

Ett kaosigt hem är verkligen det värsta som finns. Jag är ingen pedant men älskar att ha lite ordning och reda, hyffsat rent och framförallt veta var grejerna finns! Det där med en bit ost känns igen. För ganska många år sedan fick jag en remiss till en stressklinik. Efter utredningen där (de kom fram till att jag inte platsade) så skrattade psykologen gott åt att jag var den första han stött på som hanterade stress med excesser av brie och camembert. Sedan många år köper jag inte hem den typen av ost längre. Ser dock alltid till att ha en juste parmesan i kylen. Den kan jag karva på när ostsuget kickar in.

Kram!

Profile picture for user Se klart

@charlie det är ju nästan inte en ost utan livet. Särskilt som jag nu mest bor på landet långt från saluhallar så funkar parmesan som guldkant till allt.
Annars blir det inte så mkt ost, förlorade lite mina cravings i takt med nykterheten. Idag jobbar jag med köttbullar och revbensspjäll... och ska kanske kanske få lite ordning här hemma också. Njut av lucia!

Profile picture for user Se klart

Röjde hela söndagen, mannen spikade i renoveringen.
Snart klara, tålamod, som jag får öva.
Försöker vara här och nu.
Tycker att mörkret är helt okej.
Jag har haft det mörkare.
Längtar mycket efter barn och småbarn som jag träffat så lite denna höst och vinter. Har inte vågat då pappa varit så sjuk att jag varit rädd för minsta snuva. Även om jag inte får hälsa på, så tänker jag att jag behöver vara frisk och stark.
Mitt minsta barnbarn är ju en riktig bebis nu, inget spädbarn. Det känns sorgligt att vi setts så lite, men jag är knappast ensam om såna umbäranden, mest att livets första månader är så fint att få vara med om på nära håll.
Dagarna forsar förbi nu.
Försöker tänka tillbaka till för ett år sedan men minns inte just de här dagarna. Jag vet att jag var trött som alltid när julfester och sista jobbstressen avlöst varandra.
Men en tanke har funnits i mitt huvud de senaste åren.
Och den är ungefär: jag är inte klar än.
Kanske har det rört jobb och karriär mer än livet men helt klart hade jag rätt- jobbet känns mindre viktigt i sammanhanget. Men livet.
Jag var inte klar. Jag är inte klar.
Jag är i en ganska liten båt i en ganska strid ström, men jag styr och ror och har fart. Det är väl själva essensen av alltihop, om det nu finns någon. Kram på er. ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Du ligger ju några år före mig men jag känner också väldigt tydligt att en ny fas i mitt liv står i farstun och stampar. Tiden efter barnen. Yngsta dottern flyttar ju april - om allt blir som vi vill. Jag hade tänkt dela tiden efter barnen med en man. Resa, gå på teater och konserter, äta och dricka gott och bo på hotell ofta. Det var vad jag hade tänkt mig ? Jävligt ytligt kanske, men jag ligger liksom väldigt mycket på minus när det gäller sådant, och jag älskar wow-känslan ?

Sen kom min nykterhet som en oväntad skänk från ovan, och med den slutade jag fiska i dejtingträsket helt. Gjorde mig av med två beroende på en gång. Två beroenden som jag inte saknat en minut sen dess faktiskt.

Sen kom Corona och resande, teater och konserter blev en ouppnåelig dröm blott. Jag tror att det tar evigheter innan sådant blir sig likt igen. Kulturarbetare skolar om sig till vårdpersonal istället kanske. Och flyga utomlands kändes redan innan Corona tveksamt för min del av klimathänsyn.

Så nu vet jag inte riktigt vad som ska ske när tiden efter barnen tar vid. Det enda jag vet är att det generellt inte brukar bli sämre. Jag har aldrig ångrat ett beslut. Vägen till beslut är allra svårast, sen är det bara att köra. Det får ta sin tid helt enkelt. Livet är ett megastort pussel att lägga. De bitar som till synes passade ihop, passade visst inte alls. Jag får tänka om, tänka nytt. Men jag har ingen brådska, det får ta den tid det tar. Tålamod.

Kram ?

Profile picture for user Se klart

Ja @andrahalvlek det är verkligen en ny fas när barnen flyttar, för mig var det smärtsamt trots att både restauranger och resor stod till buds. Var inte någon enkel övergång. Det har tagit tid att landa och nykterheten är väl det där när flygplanet står helt still och man får knäppa upp säkerhetsbältet...
Jag ångrar inte heller något men jag var inte beredd på vad det skulle innebära när barnen flyttade. Nu har jag på så många sätt fått ett bra liv, (hade kunnat sluta i katastrof) men det gjorde inte det.
Jag vill ju inte ”varna” men mer att reaktioner- både positiva och negativa- kan vara oväntade.
Jag trodde inte jag skulle känna så mycket mening med livet som jag gör trots att inga barn behöver mig för sin överlevnad... men apropå pussel så hr jag pusslat ihop en ny mening, den ligger mer i nuet än sen. Jag upplever också en stark vilja att leva och att finnas, även de dagar som inte är så roliga. Make each day count, jag jobbar på det! Kram ?

Profile picture for user Torn

Jag ligger ju ytterligare några snäpp efter er när det gäller utflugna barn. Men kan tänka mig att det känns ovanligt och säkert vemodigt när de flyttar. Men man lever ju vidare i sina barn liksom, och barnbarn osv, hur långt de än flyttar. Livets mening enligt mig, och det känns tryggt.

Kram ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag led alla helvetes kval när äldsta dottern flyttade för fem år sedan. Jag grät halva hösten. Men nu finner jag en enorm glädje i den vuxenrelation som vi har byggt upp, så det känns mer än okej nu ? Till våren är det andra gången - och jag tänker att allt man övar på blir man bättre på.

Den här gången måste jag dessutom vara hundra procent positiv till flytten. Yngsta dotterns tillvänjning blir svår nog ändå. Men vi reder det, precis som allt annat vi gått igenom tillsammans.

Fick telefonsamtal idag och blev erbjuden en lägenhet till dottern i LSS-boendet som vi hoppats på. Inflyttning 17/4. Tackade ja på stående fot, vi skriver kontrakt efter nyår! Tjoho! ?????

Kram ?

Profile picture for user miss lyckad

Så ser det ut för mig när ”minstingen” 17 år har flyttat till egen lägenhet, men vill komma till mamsen ibland på loven..Först började jag vänja mig, började gilla att rå mig själv..Så dyker han upp igen..Tar ett tag att vänja sig..Jag har nämnligen tagit över hans stora rum..Då flyttar jag in i gästrummet, och han tar ”sitt” rum..Det brukar vara blandade känslor när han åker till sitt igen..Av någon anledning så har dagens ungdom med sig skärmar, sladdar, lådor, boxar och annat som ska läggas ut i huset..Jag är lite ”allergisk” mot sladdhärvor..Hade varit skönt om allt var trådlöst..?..Men är så glad och stolt över min ”lille”som har 44 i skor!! Tiden går fort..??..Fint med små barn-barn Se Klart..Jag har inte träffat vårt nyförvärv än..En liten Norsk gutt på 7 veckor..Det känns lite trist..Tur att det finns Face-Time..??

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag har bestämt mig för att bo kvar här minst ett år efter att dottern flyttat. Hennes rum får stå orört. Hon behöver den tryggheten att falla tillbaka på. Kanske. Hon är ju väldigt inrutad i sitt tänk, så det är svårt att veta hur hon kommer att reagera. Bo varannan vecka hos mig och sin pappa har hon fixat galant sen hon var 15 år, nu är hon 21 år.

Hon var från början stenhårt fokuserad - nu är det mammavecka! Eller pappavecka. Jag tror att hon gillade variationen, och att vi orkade vara lite extra uppmärksamma på hennes behov varannan vecka. Äldsta dottern for mer illa av att jämnt känna sig ”på väg” mellan det ena hemmet och det andra. Hon älskar att bo i egen lägenhet, även om hon har sitt rum kvar hos sin pappa. Det finns nog inga knivskarpa gränser de första åren. Det blir som det blir. Det är en rätt chill inställning att ha till det mesta.

Kram ?

Profile picture for user Se klart

... jag har nog ofta tänkt precis som du skriver @torn att barnen är meningen (men inte all mening) med livet, och rent biologiskt är det väl så, men känner tillräckligt många barnfria som lever fina och bra liv, så jag är inte tvärsäker på något längre. Åldesgrej- man blir bara allt mindre tvärsäker ?
Däremot är jag helt säker på att vi också finns som avstamp för deras liv ut i världen, hur det än ter sig. Att de ska klara sig utifrån sina förutsättningar tänker jag- för någon kan det vara professor på Harvard och för någon annan.. ja kanske ett arbete som mer är motorn för att göra annat i livet.
Även om jag inte har det som du @andrahalvlek så vet jag hur det är med olika förutsättningar för att leva livet. Kakformerna för det är ju många. Bara att vi ofta är fyrkantiga i våra tankar.
Förstår din glädje för din dotter, och förväntan. Ett mega-mammajobb har du gjort.
Idag skulle vi inviga vårt delvis nya kök. Har sett fram emot det, läääänge. Hade velat ha det där glaset där och då men inte för att bli berusad utan för att jag inser att det ofta har varit alkoholen som givit mig paus i hektisk vardag. Jag dricker ju inte längre etc. Men att ta ett glas cola hade jag inte tid med.
Ja, man får mer gjort.
Men har varit hemskt dålig på pauser senaste veckorna. Det behöver jag komma till rätta med.
Avslutade med ett medel-gräl med min man. Han snarkar nu, för att göra allt extra glamouröst... nykter är jag i vilket fall, tvekar aldrig.
Kram ?

Profile picture for user Pilla

Vaknade tidigt och är här och kikar lite..
Jag gillar dina inlägg ,de är verkligen ärliga.
Ja du....det där "glaset" som svävar förbi i skallen på en.Det får väl gå sönder snart? detta vin pausande tog ju jätte mycket tid.Ofta fick jag inget gjort när jag startade en sån paus.
Ha en fin Torsdag och njut i ditt kök.
Kram Pilla

Profile picture for user Se klart

Oj, så mycket jobb mm det blev att ordna med för att alldeles snart kunna vara ledig. Som jag tidigare skrivit om är just julen ingen alkohol-stinn högtid (eller det var väl bara en tidsfråga...)
I helgen har jag då och då resonerat med mig själv då det uppstått några tillfällen av ”pusta ut” eller ”nu skulle det passat med...”
Jag jobbar då enligt två strategier.
1: medvetet tvinga tankarna att växla spår. Om tanke A är; vad det hade passat med ett glas framför brasan ikväll. Formulerar jag istället tanke 2, samt en bild för detta i hjärnan.
Tanken är en kopp te och en lussebulle, bilden är bricka och rykande kopp och förnimmelsen (blev förbannelse på autocorr) av att dricka det där teet, hur det smakar. Vad skönt det kommer att kännas.
Strategi 2 handlar om att alla tankar inte behöver ha ”lyckliga slut”. Jag behöver inte älska varje sekund av mitt nyktra liv. Men jag behöver förstå innebörden av det, och att det är ett beslut som ligger fast oavsett hur det känns. Det är ett beslut som ligger till grund för ett fungerande liv. Ibland tänker jag att det är som att acceptera en funktions-variation. Jag är en sån person som inte kan dricka, därför att jag alltför ofta dricker förbi punkten då jag har kontroll.
Jag ser oändligt mycket fram emot att få träffa mina barn i jul. Jag ska med glädje- ta tidiga morgnar och nog gå och lägga mig i hyfsad tid. Stressa lagom.
Är så trött efter den här hösten men jag springer mot mållinjen för första året med en massa stolthet i kroppen.
Solen skiner här, hade glömt att den fanns, hoppas även på er ?❤️

Profile picture for user Andrahalvlek

Hörde Annie Grace prata om just det. När man förbereder sig mentalt på en fest ska man se framför sig hur man kommer dit, avstår välkomstdrinken, ber om alkoholfritt vin, fokuserar på närvaro i samtalen, hur kul man har och hur hjärtligt man skrattar. Då är sannolikheten stor att det blir precis så.

Det misstaget många gör är att tänka på allt man INTE ska göra, ”jag ska INTE dricka välkomstdrinken eller stor stark till maten” osv. Men hjärnan förstår inte ordet INTE i de sammanhangen - hjärnan förstår bara ”bilderna” som man skickar till den.

För mig är det grundläggande barnuppfostran. Säg hellre till ett barn vad det får göra istället för vad det INTE får göra. Det är treåringen i skallen vi ska uppfostra ? Min yngsta men vuxna dotter har dessutom svårt med negationer, så jag har verbalt i alla sammanhang vant mig av med ovanan att använda negationer.

Att tänka på det som en funktionsvariation är också klokt. Att inte tåla alkohol är ärligt talat ett mycket litet funktionshinder i det stora hela.

Önskar dig en strålande fin och lugn jul tillsammans med dina nära och kära ❤️

Kram ?

Profile picture for user Torn

Jag önskar dig en God jul och lite lugn och ro efter en hektisk höst! ? Snart har vi varit nyktra i 1 år, jäkligt bra jobbat av oss tycker jag!

Kram

Profile picture for user Se klart

@andrahalvlek @jullan @torn och @charlie tack för fina påhälsningar här ?
Ja vi närmar oss ett år, några av oss. Önskar jag kunde säga att jag var utvilad efter några lediga dagar men inte riktigt, däremot nykter.
De senaste dagarna har varit både jobbiga och bra. Till det jobbiga hör att jag inte riktigt hittar några bra sätt att varva ner, nu när jag inte har vin att ta till. Därifrån till att tänka tanken att ta ett glas är tanken - mer än oändligt lång. Det är inte ett alternativ. Jag dricker inte. Men det är kämpigt att hantera allt som ska hinnas (även om jag ju hinner mer nu) men jag tänker att det positiva är att jag känner stressen. Kan öva mig på att agera på den och undvika. Istället för att köra över med att vara ständigt lite pågående halvt berusad.
Lite kantigare, lite klarare.
Så som livet är.
Här finns ett hus fullt av mat och barn. Som jag älskar. Men ska dra mig tillbaka och vila lite nu, eftersom jag inte har nån bensin förutom min egen ork och lust och vilja.
Hoppas att ni alla njuter av helgen, nyktra säger jag, jag tror i grunden att även om våra vägar och mål må vara olika. Så finns för mig inget alternativ. Det känns skönt.
Läste en filosof som gav ett enda råd för att motverka stress i livet:
Ta beslut, stå fast vid dem.
God Jul till er alla kära forumvänner, vilken tur att ni finns! ❤️?❤️?❤️?❤️

Profile picture for user Se klart

Åh det har varit såna... känslosamma dagar.
Glädje över barn som kommit och småbarn att få vara nära. Massor av matlagning (gemensam) men också mycket planerande och projektledare (jag). Så många behov att se till att jag helt glömmer av, eller slarvar bort, mina egna. Grät en skvätt efter en liten irritation på juldagen, sen blev två av barnen ovänner (har inte hänt sedan de var små/tonåringar) och det drabbade mig hårt. Varit som ett läckande durkslag idag. Gråtit, tvättat, varit på bsrnvagnspromenad. Vinkat hejdå, lagat mer mat, och nu en lång lugn stund. Kan inte säga att jag reflekterar så mycket men andas, eldar en brasa. Skentittar på en serie som verkar sådär.
Nykter, är jag och har varit varje dag. Stundtals har det varit kämpigt, alla ni som känner mig vet att dessa tillfällen, många människor och ansvar för mycket, tar mycket kraft och där har jag skarvat med vin. För att orka. Lite känner jag att i år har jag gråtit istället.
Förstår inte riktigt vad som drabbar mig så hårt, är inga stora eller dramatiska saker egentligen. Men något är det med nyktra livet eller bara livet, som just nu gör mig skör. Tänker att nog ingen av de här konflikterna kanske kommit upp till ytan eller iaf påverkat mig så mkt, så nu är det som det är.
Jag har hällt upp ett glas Prade som jag tar till vid behov av, ja jag vet inte. Har iaf Inger sug efter alkohol just nu, och det är viktigast.
Kram alla som behöver. ??❤️

Profile picture for user Andrahalvlek

Just nu verkar du vara i behov av en massa kramar ❤️

Jag säger som jag brukar - för mycket och för lite skämmer allt. Det är en gåva att du kan ha närvarande barn och barnbarn i ditt liv, men det är inte konstigt att det sliter på dig. Du behöver sitta på en stol och fånglo in i väggen ett tag tror jag.

Du kommer igen, när du sett till att få vila och frisk luft, dagsljus och några tusen steg i benen. Du måste ladda dina batterier. Handarbete? Mycket bra återhämtning för hjärnan. Gråta är bra också, släppa på trycket. Om jag minns rätt har det varit glest mellan tårarna tidigare väl? Då har du ett uppdämt behov!

Kram ?

Profile picture for user Torn

Kära Se Klart.❤️ Jag har ju kunnat läsa mellan raderna att det är något som skavt eller vad man ska säga, den senaste tiden. En saknad av ” något” för att kunna koppla av på riktigt. Jag tror inte det är alkoholen som du saknar, utan en viss känsla av välbefinnande. Det har nog varit för mycket av jobbiga saker för dig den här hösten. Din pappa, ditt jobb, renovering av köket och för lite egentid. Mörk årstid och Corona på det. Sådant sliter på en.

Om jag inte kan koppla av här hemma så tar jag en tur med bilen ut till något ödsligt ställe vid en sjö eller en gammal skog. Promenerar, rensar tankarna och tar in lugnet i ett par timmar. Det funkar alltid.

Kanske kan vara värt att prova.

Kram ?

Profile picture for user Blenda

Jag behöver verkligen en kram, så jag tog en :)
Gråta är också något som jag skulle behöva.
Att bryta ihop ordentligt och sedan få sova, det är det enda jag önskar mig just nu, lever i ett limbo.
Visserligen ett nyktert limbo, men ändå.
Dina inlägg ger mig mycket, igenkänning i många delar och tröst.
Kram

Profile picture for user Charlie70

Det har ju varit jättemycket för dig under lång tid ni Se klart! Inte konstigt tårarna kommer. Jag hoppas verkligen att du får vila de närmsta dagarna och inte behöver vara matmor på nyårsafton igen? Ta du din Prade och slappna av. Fyll på med te och kaffe däremellan.

Kram!

Profile picture for user Se klart

Tack @andra halvlek, för kramar. ? Precis som du minns har det varit svårgråtet de senaste åren så mitt i allt känns det bra, är inte heller någon ”farlig” gråt, mer som när barn gråter- och ibland känns det så. Har varit många lager att skala av men precis som du skriver kommer jag såklart igen.
@torn och @charlie, tack för omsorg ? ni har helt rätt i att det har varit (för) mycket, svårt att parera dessa saker, men känner starkt behov av skog, stillsamhet (heter det så?) och att mina egna tankar får plats, inte ha så trångt där inne.
@blenda vi kämpar på med att öva på att bli bättre gråterskor ? i helgen har jag som sagt tagit priset. Men jag tror som du att det är viktigt. Något lättar. Inte så trångt i bröstet.
Nu har alla i hela katalogen åkt hem. Jag och mannen kvar, lyssnar på diskmaskinen som också haft mycket att göra. Ska småglädjas i lugn och ro över renoveringen som varit kämpig men nu så fint!
Och @charlie, på nyår har vi besöksförbud ? Det ligger två humrar i frysen, och en liten rådjurssadel. Nåt ska det bli!
Är ändå- så mycket piggare och klarare i huvudet än efter tidigare jular. Som att det inte sätter sig i kroppen, utan känner lite glädje över en dag eller två som jag äger. Ingen kommer att vilja ha något från mig, det är vila för en mamma, svärmor, chef, dotter, mormor och farmor.
Att vara behövd är fundamentalt för vår överlevnad, att få finnas för andra, biologi i ett nötskal. Men Gud eller vem det nu var som hittade på oss införde också siesta och jag tänker att kommande 2-3 kanske 4-5 dagar får vara just en sån.
Ha en fin fortsatt dag alla kämpar och tack för att ni stöttar mig så generöst när jag behöver det. ?

Profile picture for user Pilla

Tack för kloka inlägg i min tråd detta år.Vill önska dig allt gott kommande år.Så skönt att det nya äntligen står för dörren.
Positivt och starkt år för oss och spännande...det känner jag på mig.?
Kram Pilla

Profile picture for user Se klart

En enorm utandning som varit välbehövlig. Har sovit, druckit kaffe i sängen, köpt en ny tv, ätit rester (goda!) lyssnat på Patricia Tudor Sandahls Vinter i P1. Gått i mjukiskläder, pratat med de grälande barnen, gråtit lite mer (heja) främst över att närma mig den litenhet jag ser i dem, bortom det vuxna, och på något vis känna igen mig och känna sån ömhet för dem, och kanske, kanske för mig själv. En sällsynt känsla, men just därför.
Nånstans bak i huvudet eller bortom hjärt-trakten finns en tanke; eller känsla. Om att mitt drickande/ och därmed nån sorts stort lock över känslor som behöver komma fram, i ljuset. Också påverkat familjen TROTS att jag inte kräkts eller raglat omkring.
Ett osynligt nät av vad mamma ”orkar” men nu orkar jag.
Jag orkar prata med ledsna barn, och arga. Jag orkar resonera och fundera ihop, jag orkar att inte knyta ihop alla snören till en trasslig boll och öppna en flaska till.
Det är kämpigt faktiskt. Och jag känner mig ganska livs-modig. Och lite stolt.
Idag ska jag och min man laga mat bara till oss. Med recept vi aldrig har testat. Jag ska ta fram sommarens vinbär, kantareller, sockerärter och smultron.
Jag minns när jag så nitiskt plockade och frös in, att det blir fint till vintern. Nu är vi här. Snö, eld i kaminen, några lugna dagar kvar innan allt drar igång.
Att vara i det lite pågående livet istället för att hasta till ett bedrägligt lugn.
Jag skriver lite mer sen, nyårshälsningen är den viktigaste på året. Kram ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Det ordet bär jag med mig in i år 2021. Otroligt fint inlägg om känslor. Som grundar sig i att barn inte gör som man säger, utan som man gör. Pratar mamma och pappa om känslor så pratar barnen om känslor. Väldigt fint att du nu orkar prata och resonera med dem. Du kan inte lösa detta, och det vet du, men du kan agera bollplank och hjälpa dem att lösa det.

Det finns ett begrepp som heter EQ, emotionell IQ. Har man hög sådan kvot har man lättare att ta sig fram i livet än om man bara har hög IQ. Och man kan träna sina barn i detta genom att inte lösa problem åt dem, inte curla dem. Utan istället agera bollplank och ställa öppna frågor av typen ”Vad hände?” och ”Kunde du ha gjort på något annat sätt?” Man kan börja tidigt, redan i förskoleålder, och sen avancera efterhand. Jag har försökt att praktisera det på mina barn, men de har en pappa som aldrig pratar känslor så de har fått ta del av båda sidor av myntet.

Han kan inte ens säga ”jag älskar dig” till barnen. Jo, nu gör han det eftersom hans yngsta dotter säger det till honom nästan varje dag ? Mammas tjej. Han kan inte säga ”förlåt” heller, eller be om hjälp. Men vi som känner honom förstår ju direkt ändå. Förstås. Det ska inte behöva vara så, även om jag vet att det i grunden beror på hans uppfostran. Att bli medveten om problemet är nummer ett, sen är det tomtesteg framåt som gäller. Han är inte medveten om problemet, och när han får höra det av oss slår han det ifrån sig med ”jag är sådan”.

Men som min äldsta dotter brukar säga, hennes pappa visar sin kärlek på annat sätt. Genom handling oftast. Kommer att tänka på Vjlo:s pappa som tvättar bilen åt honom för att visa sin kärlek. Alla sätt är bra sätt ?

Gottnyttårkram ?

Profile picture for user Se klart

Jag har också en sån pappa, uppfostrad efter kriget, att säga något gott om sina barn var tabu.
Min mamma är tvärtom. Har visar massor av kärlek. Men på något vis känner jag numera att deras olika sätt att visa kärlek varit precis lika viktiga, nödvändiga. När vi kommit såhär långt i både ålder (jag!) och nykterhet (vi!) så vet vi ju att det inte går att beställa något från livet, eller människor för den delen. Livet händer och pågår det och dem som kommer vår väg får en lov att känna ödmjukhet inför.
Livsmodet ska jag försöka hålla i! Tack för fin hälsning och den bästa av alla nyår önskar jag dig! Kram ?

Profile picture for user Se klart

Nyår brukar inte ha nån jättestor innebörd för mig, däremot har jag de senaste åren presentat mig själv med en vit månad i januari, och i samband med det letat efter forum, bloggar, hälsoartiklar etc. Inte blivit så mkt klokare men hit hittade jag för några år sedan, kanske fyra-fem, och blev nästan besatt av allas berättelser men även av den gemenskap jag kunde se fanns här.
Nästan efter varje vit januari kände jag att ”jag borde testa längre” för att jag mådde bra, samtidigt var ett skäl till att jag klarade det relativt enkelt- att jag visste att jag kunde dricka igen.
Jag drack mindre under våren, mer på sommaren. Drink varje kväll, vin till lagad middag lika så, ibland mycket, men det märktes allt mindre på mig. Inser i efterhand att detta var ett tydligt varningstecken. Eftersom jag ofta själv ”fyllde på” ur box sommartid (har enbart druckits flaskvin här) så hade jag också dålig koll på hur mycket. Mer än att när jag hade börjat så var det svårt att sluta. Min man har alltid varit tvärtom. Middag- ett glas eller två- sen STÄLLER MAN UNDAN... men inte jag då...
Förra sommaren tycker jag att jag drack mycket. Till hösten var jag något som aldrig hänt innan/ alkoholmätt. Jag hade knappt något sug och september/oktober drack jag väldigt sparsamt, på vardagarna.
Men sen hände något som jag i efterhand tycker var som ett urspårat tåg som inte kunde stanna. Jag blev för full i alla sammanhang. Jag hade jättesvårt att vara måttlig. Jag gick på systemet och handlade ”till mig”, jag slängde flaskor och köpte igen. Jag drack ur hemskt sprit som stod långt inne i skåpen, glögg var väl det enda som lämnades orört,
Jag hade några hemska fyllor faktisk, en vid en familjesammankomst då jag fick gå och lägga mig. En vid en middag då jag försov mig så nästa dag att jag missade ett barnkalas. Det var inte det värsta jag kan tänka mig men det var spärrar på spärrar som släppte. Jag hade haft både sämre och många bättre perioder med alkohol. Men just i det här läget sammanföll det med någon otrolig trötthet över vad jag trodde att alkoholen skulle ge mig- och vad jag faktiskt fick,
Det var som en relation i mitt tidigare liv där jag hela tiden- önskade hoppades och trodde. Men det blev aldrig verklighet.
Jag började bli less och jag var väldigt trött. Efter julen förra året var jag utmattad, sov dåligt.
Nyår firade vi med dunder och roligt brak ihop med vänner. Det var alkoholen från sin bästa sida, och konstigt nog är jag glad att vi skiljdes som nån sorts - inte vänner - men med värdigt adjö.

På Nyårsdagen hände något som jag är evigt tacksam över. Middag med vänner (vi var i fjällen) och minimalt med vin kvar eftersom vi druckit massor). Jag kände oron hovra i bröstet. Men när det gick upp för mig att det var slut, fanns inget mer att uppbringa, infann sig ett lugn som jag ofta haft anledning att återvända till. ”Såhär kan det vara”. En frid. Stilla inombords.
Jag känner inte så varje dag, har inte gjort för jämnan. Men det är en plats jag kan återvända till, ett minne som är levande. Och som jag tror var min chans, lucka att slinka ut ur det som allt mer började likna ett fängelse.
Sen har det som för precis alla här varit upp och ner, det här året: det har jag skrivit så mycket om att energin kunde driva ett mindre kärnkraftverk. Men repetition är någons moder- osäker på vems- och det behöver jag, varje dag,
Jag lovar mig själv inte varje dag och högtidligt att jag ska vara nykter, utveckling måste ju finnas också i det vita livet. Men det är den grund jag vilar mitt ibland skrangliga liv emot, men ofta står det stadigt.
Viktigast av allt, jämte mina egna dagliga beslut har varit gemenskapen här, stöd och igenkänning. Att få glädjas åt andra, att kunna ha betydelse för andra, att höra ihop, att inte skämmas mer.
Att räkna upp fördelarna med nykterhet räcker inte dagen till för, det mörknar snart igen och jag har läst, vilat, druckit kaffe idag. Inget mer. Det räcker.
Önskar er alla om någon orkat läsa så här långt - ett år att, ja både att utmanas och att vila i.
Önskar er gemenskap, hur den än ser ut. Önskar er som inte gjort det än men som funderar. Modet att kliva in här och berätta! Allt börjar där. Kramar till medkämpar, rookies och ”gamlingar” alla behövs här.
❤️?❤️?❤️

Profile picture for user Se klart

Har blivit för sena kvällar för min smak och därmed för sena morgnar. Men det har varit otroligt skönt att sova.
Jag är glad att helgerna med det slentriandrickande som trots allt pågår nu är över. Nån sorts spritbuffe som vi aldrig håller oss med annars. Jag gillar inte att det står flaskor framme och halvfulla glas, det retar liksom min allergi och gör att jag tänker onödigt mycket på alkoholens vara eller inte. Nu vet jag det till nästa år.
Jag är lättad över att det närmar sig ett år, även om jag vet att arbete fortsätter, med mig själv. Men det är ändå ett sorts målsnöre. Vaknar med kaffe i sängen denna morgon, tröttnar aldrig på känslan. Tacksam! Ha en fin dag alla. ?

Profile picture for user VaknaVacker

Fint att läsa din berättelse om hur du kom fram till den punkten att du slutade med vinet. Känner delvis igen mig i resan och framför allt i den där känslan den dagen du slutade. Det var en känsla, en förvissning om att nu räcker det och ett lugn som infann sig! I den känslan är jag fortfarande efter ett år.

Håller med, kaffet på mornarna är fantastiskt gott. Och jag är också tacksam. Ha en fin dag?

Profile picture for user Se klart

@vakna vacker, tack för dina tankar och igenkännig, tänker att vi som haft turen att få det där tillfället/känsla av frid, allting har det med oss, en bärnsten att hålla i. Önskar dig en fin dag! ☕️☕️

Profile picture for user Andrahalvlek

+1 på mycket du skrev i ditt långa kloka inlägg, men på den här meningen blir det +1 i kubik:

”Viktigast av allt, jämte mina egna dagliga beslut har varit gemenskapen här, stöd och igenkänning. Att få glädjas åt andra, att kunna ha betydelse för andra, att höra ihop, att inte skämmas mer.”

Kram ?

Profile picture for user Se klart

... när jag vaknar och känner att idag är jag fri att göra exakt vad jag vill. Mannen hejar på, han lagar mat och fixar, himla skönt när någon bara gör. (Nån som inte är jag.)
Ligger fortsatt i olika soffor och lyssnar på Klas Östergrens Renegater. Läser om och hejar på alla nykomlingar, åh vad en hoppas att det ska hålla i, men som många skriver är det inte sällan en process över längre tid.
Jag hänger här, läser och kommer ihåg varför jag är nykter idag, kram!

Profile picture for user Torn

Skönt när man kan göra precis vad man känner för.? Själv har jag putsat klart väggarna i rummet jag håller på att renovera. Jobbigt, men jag kände för att göra det i dag. Nykomlingar ja, oj vilken aktivitet det är. Man lider ju lite när man läser hur de har det, minns hur det var. Där vill vi inte hamna igen! ?

Ha en go kväll! Kram ?

Profile picture for user Se klart

Väldigt bra kämpat måste jag säga. Vi har renovering som återstår men just nu paus efter några år med ständiga projekt och det är ljuvlig att få stanna upp och njuta ett tag. Här renoveras outnyttjade ytor och i viss mån fungerar detta hus mer som året runt nu än tidigare. Blir lite andra krav på tex arbetsplats etc.
Såg att vi ska bli grannar imorgon, vad kul! Välkommen lite på förhand. Du får salt och bröd i present, gammal tysk tradition!
De senaste dagarna har varit bra. Jag känner mig långt från dag 1 inser jag när jag läser nya inlägg, så mycket vatten under broarna och i glasen... ?
Ska bli så j***a skönt att gå in i åt två! Kram ?

Profile picture for user miss lyckad

Så gör man i Finland med..?..Det brukar säljas små brödkakor på ett träställ med en liten saltbehållare på i Finland..Trodde det var Finskt..Där ser man vad man lär sig här på Forumet..?..Ja Se Klart, det är väldigt skönt när dagarna går, och nykterheten består..Kram..???

Profile picture for user Se klart

Jag har bara ledigt så jag tänker inte så mycket på veckodagarna men vi ska ha familj på middag imorgon i stan och har som så ofta nuförtiden glömt Systembolaget. Ikväll blev det barnbarnstid och hämtmat. Har inte varit i stan på flera veckor men det känns riktigt bra. Något lugnt över detta mindre format. Tycker om att helgdagarna avtar, jag vill ha vardag, fast utan att behöva jobba då :) Det är ändå någonting i de här aftnarna och röda dagar som är mer alkohol-relaterade än en vanlig tisdag.
Ligger bredvid en sovande mini-människa som var arg som ett bi när hon somnade. Nu andas hon mjuka andetag med en plysch-kossa under armen.
Läste en artikel i SvD som handlade om yoga, selfcompassion och utbrändhet. Inga nyheter för den som redan funderat kring de här sakerna (gäller väl alla här) men ändå lite varseblivning kring värdet av att vila. Jag har jobbat mkt hårt med detta en vecka nu, slapp-proffs med många timmars ostörd sömn varje natt.
Imorgon tar jag min kaffekopp i sängen och skålar för ett år med denna vana som blivit en nästan daglig längtan.
Tänker på er alla denna stund, såna kämpar för ett bättre liv, var och en. Kram ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Passar på och gratulerar dig på din nyktra ettårsdag så här en stund efter midnatt, för du är betydligt mer morgonpigg än jag. När jag vaknar ska jag höja min kaffekopp och skåla med dig och Torn!

Jag blir alltid helt varm inombords när jag läser dina inlägg, för dina språkliga krumelurer och tankvärda ord. De slår an en sträng inom mig, som två själsfränder som möts och inte kan sluta prata. Samtalet bara pågår och pågår, om inte varje dag så då och då. Och det är ju vänskap, att tiden emellan kvittar - man fortsätter bara där man slutar.

Kram ?

Profile picture for user Se klart

Min snälla och kraftfulla och väldigt roliga och kärleksfulla kompis här. Morgonpigg känns så 2020, året har börjat med långt senare vanor.
Och det bästa är precis som du skriver att man plockar upp tråden, det kan gå en dag eller sex, det går att dyka in, sägs hej, eller engagera sig extra när en vill, som det är i goda och tillitsfulla relationer. Rätt så grymt av oss att vi fått till det, och att vi vågar knuffa på varandra lite när vi tycker det behövs ❤️ (Gav mig inte in i diskdebatten denna gång ?) Kram! Och fortsätt! Som Håksn Hellström sjunger det så bra!

Profile picture for user Torn

Ett år har gått, och vi är fortfarande nyktra, kan du fatta det!? Tack för att jag har haft förmånen och kunnat följa dig under det här året! Det har betytt mer än vad du tror. Kanske det är några nya tappra kämpar som kommer göra en liknande resa nu i år. Att starta på samma dag som dig har hjälpt mig mycket. Kunde du klara dag 100 så skulle jag baske mig göra det.? Jag har inte skrivit det, men det fanns där i mitt huvud.

Nu traskar vi vidare mot våren och ljuset och värmen. Härligt!?

Kram

Profile picture for user Se klart

Varje morgon, 365 i rad, med undantag för några försovningar, har jag vaknat och legat lång eller kort stund med min kopp cappuccino i sängen.
En daglig stund för lite reflektion och livsnjut, allra viktigast de första veckorna, men fortsatt en påminnelse, daglig, om det nyktra livets klarhet.
Periodvis har det varit utmanande, ibland tråkigt, stressigt, tungt. Men oftast inte. Oftast har det varit levande livet men med något lägre VOLYM så man slipper skrika.
Covid eller inte, jag tror det har varit både enkelt och svårt. Men jag har vari på både fest, middagar, firat födelsedagar och skålat in ett nytt kök. Utan att dö av tristess eller sug vilket kan vara farhågan när man tänker ”framtiden”.
Nu bor jag i det vidare livet.
Det gäller även i det vanliga livet. Nu vet de som behöver veta- att jag inte dricker och inte har för avsikt att göra det. Jag är klar med mitt beslut och även om varje dag kräver påminnelse, så vill jag leva på nu.
Jag är otroligt glad idag, mitt beslut och min envishet- jag är lite stolt! Den främsta insikten är att livet räcker (och blir över!) som det är.
Livet är i sig självt något så finurligt som en gåva - beter sig som skit ibland- och det hör till.
Men livet behöver INTE dopas, förhöjas, för att levas.
Livet behöver inte göras om i varje stund, om man vågar vara DÄR.
Vi lever en gnistrande liten sekund. Ta vara på den, make each day count. ❤️
Ps! Alla mina Oscars-tal, etc börjar och slutar med er, och med forumet som lärt mig allt jag kan. Andra Halvlek, Torn, Charlie, Vakna vacker, JoYo, Pilla, vinäger, Vara Frisk, Kennie, Kaveldun (saknar dig, kom snart igen) Snusen, Adde, Ensam, Jullan, Fina Lisa, Miss lyckad, kanske jag haft mest kontakt med och förlåt om jag glömt någon, men varenda en av er som lägger tid och engagemang här, som finns för andra, som orkar dela med sig, tack! ❤️

Profile picture for user Se klart

Japp, vi gjorde det! Varit superviktig med en födelsedagsvän här, du betyder massor ❤️ nu känner vi varandra så bra att jag kan tänka på dig en söndag och fundera över vad du gör idag ?
Det är fint och viktigt! Fira idag, reflektera och fundera.
Jag ska bjuda barn på middag- story of my life- (bara två idag) ?
Men i vår ska jag ta tag i mina sista sega kilon, börja med Andra Halvleks grapedrink, och fortsätta leva livet. Kram, njut av dagen! ?

Profile picture for user Charlie70

Hurra för dig som nu också fixat ett år! Här är det snarast barnen som får frukost på sängen men jag skålar med dig i kaffe från köksbordet :D
Kram!

Profile picture for user Se klart

Jag funderar nu på att copycata ditt liv helt och hållet, och nu tänker jag på snuset. Processen är igång i knoppen. Tack för inspo! ?

Profile picture for user Vinäger

Wow, ett helt år. ? Vilken resa du har gjort. Tack för att du förgyller forumet med dina underfundiga texter.

Kram

Profile picture for user Adde

till årsdagen Se klart och Torn !!! Det är kul att se en tvillingfödsel :P

Profile picture for user Se klart

Orkar nästan inte ta in attackerna i USA. Men följer nyheterna.
Annars har min dag varit möten (på avstånd) med mina väldans fina barn i lite olika omgångar. Barnbarnet ”blev kvar” och vi slapp gårdagens strid vid läggning pga jag kände mig så jäkla stark fast mjuk. Det blev en fin avslutning på dagen och på något vis symtomatiskt på det bra sättet för mitt första år som nykter. Alla som haft med mkt trotsigt barn att göra vet vad det innebär att vända en rusande komet av humör, till lugn och sams och godnatt min skatt.
Idag var jag så trött efter mkt tidig morgon och aktiv dag att jag sa på eftermiddagen att ”nu måste mormor vila en stund”.
”Det är du verkligen värd mormor”, svarade barnet bakom skärmen.
Idag har jag varit nyväckt glad, det känns som om krafterna återvänt efter jul, återvänder till en bekant känsla av att vara levande!
Tack Adde, Vinäger och Vakna vacker. Alla betydelsefulla på olika vis, är så glad att ni hejar på mig ?
Nu åter till nyheterna eftersom utegångsförbud träder i kraft exakt nu.
Godnatt alla goda människor och därmed- krafter! ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Det som händer i USA just nu har jag valt att helt nyhetsdetoxa bort. Hör bara sporadiskt. Eller nja, jag ser Rapport varje dag, men inget mer. Har en tendens annars att se nyheter hela kvällen, och jag blir så ledsen och uppgiven. Jag tappar liksom hoppet om mänskligheten. Mitt senaste favvoprogram är istället ”Lerins sommarö”. Då får jag hopp om mänskligheten igen ❤️

Det låter jättemysigt att somna sams, för både stora och små ❤️ Små barn och vuxna med ett litet barns personlighet, som min dotter, är ofta en barometer på vårt eget humör. Är vi övertygade inifrån och ut så går det mesta enklare. Har jag det minsta tveksamhet inombords så märker hon det och sätter in tjat- och tjafsarsenalen. Jag försöker också tänka att perioder av trots egentligen är perioder av utveckling. Lyckas dock inte alltid tänka så. Suck.

Min dotter kommer fortfarande in i trotsperioder då vi tjafsar som sjutton. Den senaste pågående konflikten är om hon ska ha med sig matlådor eller inte till jobbet, och helst räkmacka och cola på fredagar. Suck. Nu måste jag blanda in personalen på hennes jobb och hennes pappa i detta, för att sätta ner foten rejält. Vi måste vara lika stenhårda allihop, och säga samma sak. Det lutar åt att det blir matlåda varje torsdag till att börja med, för då serveras det soppa och det gillar hon inte. Räkmacka och cola på fredagar måste jag dock få henne att glömma.

Men när hon kommer in i sådana perioder försöker jag tänka att det beror på att hon vill bestämma mer, över något. Då kan jag sätta ramarna för ”något”. Fråga henne om hon vill lägga sig kl 20.30 eller kl 21.00 tex. Hon väljer förstås kl 21.00, och det har jag ju räknat med, men hon upplever ändå att hon bestämmer och då går det lättare.

Eller klädval. Hon vill ha klänning på sig, okej det får hon men hon måste ha byxor också eftersom det är kallt ute och hon får välja mellan två olika byxor. Hon upplever att hon bestämt, och allt är frid och fröjd. Överlag blir det enklare när jag inte upplever detta tjafs som trots utan som ett tecken på att hon har behov av att utveckla sin självständighet. Jag har fått en del träning på detta, hon fyller 22 år och är i mångt och mycket som en femåring.

Kram ?

Profile picture for user Se klart

Ja tack @andrahalvlek du vet ju vad jag pratar om, och det sitter ju i någon mån i mamma-ryggmärgen men klokt att tänka så! Den här lilla människan jag har att göra med har kämpigt med att kontrollera ilska så det kräver ett för mig nytt handlag.
Men jag lär mig. Mycket mycket skönt att aldrig ha druckit något när dessa saker ska hanteras.
Två-tre dagar med mycket socialt, och lite jobb. Jag behöver vila slappa, som i läsa, fixa hemma, fundera på någon middag.
Jag HAR mycket ork och energi men behöver långsamhet typ var tredje dag.
Idag var jag och klippte av mig allt hår. Det har betett sig knäppt det senaste året. Massa nytt- som ännu inte växt ihop med det gamla så nu fick det åka. Det som fortfarande är eftersatt är min hudvård, å andra sidan inga kontor med torr luft och inget smink. Går kanske på ett ut.
Jag ”lider” (väl starkt uttryck ?) av att inte få klä på mig kläder som jag är van vid, lufsandet har blivit min nya stil.. och snart tillbaka till landet och snö och skalbyxor och broddskor!
Intresseklubben som läst ända hit får idag ett särskilt diplom. Kan vara tidernas gnetigaste uppdatering.
Nykter idag, hurra!

Profile picture for user Pilla

Är här och vill gratulera dig!?
Vill också säga att du verkar vara en lyhörd och omtänksam forum vän.?
Kram Pilla

Profile picture for user miss lyckad

Känner också hur skönt det är med ”myskläder” hemma..Tänkte en dag att jag förstår verkligen dom som går runt i detta på stan..Jag har även stövlar med stålhätta som är bra när jag hugger ved, går i skogen Mm..Så sköna att ta på sig..En dag skulle jag iväg till ”stan”..Fixar till mig lite, kollar mig i spegeln, ser ok ut..Hoppar in i bilen och kör iväg..?..Upptäcker efter en stund att jag har på mig mina ”skogsstövlar” Började skratta högt för mig själv..?..Missmatch...?

Profile picture for user Se klart

Tack för din fina kommentar och grattis. Omtänksamhet är forumets främsta egenskap, vi smittar varandra ?

Profile picture for user Se klart

En timmes promenad i stilla snöfall, inte något dåligt sätt att starta helgen. Jag håller i det sista av min ledighet med att baka bröd, och ska åka och handla ett par springskor som funkar så här års. Inte testat tidigare utan alltid gått på gymmet vintertid.
Mina barns pappa genomgår nån sorts livskris (fråga mig inte vilken i ordningen) och jag vill inte framställa mig själv som så präktig men det är en ohygglig lättnad att vara klar och pratbar när barn ringer sent och behöver stöd.
So be it- om jag är präktig, men jag har åtminstone tagit ansvar för mig och mitt, jag vet att han skulle säga ”lätt för mig” men det är inte lätt för någon. Inte för mig. Alla har vi våra kors att bära. Mitt känns inte särskilt tungt idag och jag förvånad då och då över all den kraft som vi har inneboende. Bakom alla lager gnistrar det, jag bär mig själv idag och känner sinnesro.
Njut av dagen. Kram på er.

Profile picture for user Andrahalvlek

Att finnas där som ett tillgängligt bollplank, lyssna och trösta, bekräfta och lyssna lite till. Ibland det enda man kan göra, men så enormt betydelsefullt. Du ska vara enormt stolt och glad och tacksam för den relation du har till dina barn, att de vill ringa dig när de har problem. Även om deras egentliga problem är att deras pappa har problem.

Det är det bästa med att vara separerad. Det här är MINA problem, det där är DINA. Sen har jag förstås några gemensamma issues med barnens pappa så länge som yngsta dottern bor hemma, men jag lyckas ändå distansera mig riktigt bra. Det är inte min sak längre att försöka lösa hans problem. Punkt. Basta.

Kram ?

Profile picture for user Se klart

Ja, oavsett hur stora barnen är så sitter man på något vis ihop. Eller måste ha någon sorts relation.
Att min exmans problem är endast hans - sant - men när hans problem gör barnen oroliga rentav olyckliga. Då landar hans problem hos mig.
Är glad och tacksam att de håller ihop och att de drar nytta av mig, finner lite stöd och kan reflektera. Jag har stöttat min exman i lägen när jag tyckt att det gynnar barnen, men nu orkar jag inte. Mina egna empatiska känslor för honom är inte på någon hög nivå.
Vi har hållit god sams och samarbetat under många år men i efterhand har jag funderat mycket på om det har varit rätt. Att samarbeta är såklart rätt men jag tycker det har varit mkt på hans villkor och det gnager hur gärna jag än önskar annorlunda.
Med mina föräldrar var det tvärtom, de pratade inte med varandra på åratal, jättejobbigt förstås. Men idag är de goda vänner, relationen känns utagerad och utan nån dold ilska. Det är skönt! Tack för dina tankar @andrahalvlek!

Profile picture for user Se klart

Försökt svänga om mina sena morgnar och satte klockan på 07 idag och sen sov jag en timme till. ? Sista dagen innan vardag och mitt inre vill inte. Bävar för de många timmarna framför datorn, möten, möten och så detta att hjärnan hela tiden ska växla mellan olika system, tusen inlogg och säkerhetsditon.
Men jag kommer inte på något bättre sätt att försörja mig så jag får hitta sätt att göra det rimligt.
Steg 1 är att jag nu beställt icebug skor, alltså löparskor med dobbar.
De ska komma imorgon. Har dessutom inhandlat en yogamatta i ganska usel kvalitet men jag behöver stretch, lite yogaövningar ett par gånger om dagen.
Ledigheten har varit ljuvlig. Allra mest ledig har jag varit från nyår, har gjort mest ingenting, sovit massor. Lagat mat, fixat och läst.
Igår var en dag till 100% befriad från några som helst oroskänslor. Då är alkoholtankarna noll. Oro går inte att vaccinera sig emot men jag får göra det jag kan med att förebygga, bädda.
Hittade en halv vört i frysen igår så nu tuggar vi i oss det allra sista av julen. Orkar inte riktigt tänka på våren än utan håller mig här i vintertiden. Nykter idag. Kram på er.

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag tog en kortprenumeration på tidningen IForm, och fick två olika gummiband och en träningsmatta på köpet. Nu ska jag leta upp ett bra styrkepass med gummiband på youtube och bli lite inspirerad. Tänker inte förhasta mig dock, umgås just nu bara med tanken. Mina dagliga promenader behöver sitta som berget först känner jag.

Gå till jobbet, lunchpromenad och gå från jobbet. Tre raska promenader per dag. Då känns jobbtimmarna där emellan hanterliga. Det viktigaste är att promenaderna blir heliga, att jobbet inte sväller. Jag kan säga nej, behöver bara bli duktigare på att säga det på ett tidigare stadium. Jag har märkt att jorden går inte under för att jag säger nej. Solen fortsätter skina, folk jobbar på med sitt, den som fått ett nej svarar ”okej” och frågar någon annan.

Kram ?

Profile picture for user Torn

Jag kom på en sak, om du skickar mig en skopa av ”prestera på jobbet”, så skickar jag dig en skopa av ”njuta av att vara ledig”. Så uppnår vi en bra balans.? En perfekt start på 2021!

Kram

Profile picture for user Se klart

@torn jag är nästan för bra på att njuta av ledighet! Jag glömmer bort att jag har ett jobb. Men när jag väl dyker in i det- då är det extremt uppslukande.
@andrahalvlek, jag har också blivit bättre på att säga nej, genom åren. Men i om att mitt jobb är relativt nytt så är det som för alla med nya uppdrag och mer ansvar, ungefär ett år innan man vet vad som krävs för att hinna med. Vissa saker tar ju längre tid för att det är nytt eller ovant. Efter en tid går det med någon automatik.
Fördelen är att få fortsätta utvecklas och lära nytt, inget att ta för givet i min ålder - och bransch, så därför känner jag också viss ödmjukhet inför mitt uppdrag. Det är roligt att vara med, att få fortsätta vara delaktig i viktiga beslut, har sett alltför många exempel på när ålder (ung) går före kompetens.
Ett vet jag och det är att jag inte fixar den kompetenshöjning som jag genomgått det här året, om jag inte varit nykter.
Om inte annat hade den gamla trotjänaren skuld stått vid min sida varje dag och påpekat att jag borde gjort bättre ifrån mig.
Hen slipper jag nu. Mitt samvete vad gäller göra mitt bästa är rent som snön som faller utanför fönstret. Ska ta itu med tomtar och julen, lådor och dammsugning. En lång promenad ska hinnas med innan det blir alldeles mörkt, en tur till återvinningen. Önskar er alla en skön söndag! ?

Profile picture for user Se klart

20 burkar apelsinmarmelad
I st nedmontering av diverse jul
1 miljard snöflingor, så ljuvligt
2 sorters glass till tv;n det är ändå söndag
0,1 lust att sätta igång imorrn
100 Rädslor att inte vakna när klockan ringer
100 kilo bekymmer pga exman
0 bekymmer med nuvarande man (gäller väl dagen ut)
1 restmiddag
2 glas cola
1 bad!
1 00000 snledningsr att glädjas över nykterheten, idag med!
Kram ?

Profile picture for user Se klart

Idag skippade jag mitt kaffe i sängen = omöjligt att kliva upp i tid. Men arbetsplatsen är fixad och jag är påklädd, bring it, jobbet. Nykter idag är jag, Inget kan bli riktigt jobbigt då. ???‍♀️

Profile picture for user Se klart

Önskar jag alla en sån här, ja riktig mellandag i januari.
Tisdag.
Långt från lön och långt till lön.
Vi som vaknar nyktra har ett universum att leva i och skamrocken fortsätter att hänga ute på en spik.
Jag är nykter idag och det är, trots att det gått ett år, en sorts trygghet att säga, viska, tänka skriva just de orden. ??

Profile picture for user Torn

Hej! Du får återkomma med rapport när du har testat de nya skorna.? Jag är grymt nöjd med mina, och
de räddade min sons reklamutdelningsjobb i lördags också. Här är all snön borta nu, men fruset vatten/halka
finns det gott om.

Kram

Profile picture for user Se klart

... till ombud ikväll men det är för kallt och snöigt och jag är lite för trött, ska hämta dem imorgon.
Efter att ligga hack i häl på dig med det mesta så tänkte jag fokusera på mina 5 kilon härnäst, sen kanske kanske snuset. Vad blir det kvar av mig då?
Nu laddar jag för Tennisson eller vad serien heter, och en kväll i soffan efter lång men bra arbetsdag. Känner mig nöjd med mig själv. Sällan det händer förutom när det kommer till att vara nykter. Ska öva på att vara helt okej! ⛄️

Profile picture for user Charlie70

Vad spännande med era springskor! Ser fram emot rapport Se klart! Min lösa dubbar förlänger promenaderna en del då jag ta tappar dem då och då. Bara att vända för att leta... Skulle ju vara fint med sådana som sitter där de sitter.

Tennisson har jag inte koll på. Får skaffa mig det i helgen.

Kram!

Profile picture for user Se klart

Jag är en sån där människa som är rädd för att ramla, åka fort, höga höjder. Alltså extra viktigt att känna mig trygg när jag går på marken. Jag vill egentligen inte göra reklam för nåt men önskar att jag för länge sen varit klok och skaffat mig skor att gå stadigt i, istället för att hålla mig i husväggar och knäa så fort det blir minusgrader. Så nu traskar jag på i nåt som heter Wander W Bugrip Coffee (admin får ta bort om det strider mot reglerna) och känner mig trygg och kan gå långt, även om det lät som ett bra knep du har att ”tappa broddarna”.
Sen ska jag korrigera mig vad gäller stavningen i förra inlägget- I mördarens spår 1973- heter serien och handlar om Tennison fast innan Helen Mirren. Har sett hela nu, gillade den. Inte gastkramande men bra. Kram!

Profile picture for user Se klart

Det blir kanonsäsong på autocorrect. Och beträffande snö och vinter så har vi det, äntligen.
Jag är en årstids-person, min gamla biologiska nordbo har längtat efter vinter. Vi tände kaminen och jag frågade min man om det inte kändes självklart för honom att ta ett glas vin en sån här kväll.
Nej, han tänker inte så.
Idag var jag och handlade och gick förbi systemet. Hade inte tänkt på alkohol sedan jag skrev här igår tror jag. Så skönt. Vardag- bra. Gillar att allt blir lite enkelt, middag utan åthävor, och inga... överdrifter, inte så mycket skål och hurra och välkomna och god fortsättning.
God fortsättning för mig är vardag som är bra och helger som är vila och röra på mig och barn som är okej och skolbarn som trivs trots myror i brallan.
Nej jag är inte till naturen en person med lätt trivsel- faktor. Men genom mitt liv av upp och ner, av kriser och kärlekar som jag övergivit eller övergivits av. Av barn som kämpat och varit sjuka av livssorg. Så kokar allt till sist ner i det där livet som ska levas utan tusen kulörta lyktor eller höjda glas. Och en ödmjukhet inför det.
Så jag sänker mitt glas och önskar er en fin kväll. Kram från soffans djupaste hörn.

Profile picture for user Charlie70

De skorna har jag också tittat på! Är de små i storleken tycker du? Trodde du skulle köpa springskor, men det kanske du också har gjort?

Vanligt och vardag är toppen. Njuter varje dag av god hemlagad husmanskost, barn som är glada och harmoniska (trots allt) att slippa tampas med exmaken i vardagen (mycket befriande), vädret, mitt bo, grannar - ja allt faktiskt!

Kram!

Profile picture for user Se klart

Jag följer och läser alla dina inlägg och håller som f**n på dig. Varje dag! Tack gulliga för fina ord ?

@charlie jag tycker de är normala i storlek. Hört att springskorna (som jag nu beställt men alltså inte provat än) skulle vara lite små. Provade förra årets 37- för små för mig som har mellan 37- oftare 38. Så de vet jag inte. Men de som liknar Chelsea boots är luftiga för tårna- varma och sköna! Over and out från funktions-kontoret ?‍♀️

Profile picture for user Se klart

Det är väl en sån? Känns så i vilket fall. Mina goda intentioner med att försöka känna mig nöjd med mina insatser för dagen har blandad framgång. Irriterad idag över diverse frågor som harvas över tid, blir så otålig.
Här är kallt ”känns som ~19” säger min app. Jag går i endast stickade plagg som inte sticks och det känns helt okej. Köpte en fin kjol på rea för att bevisa för mig själv att det kommer andra tider och har lagt orimligt många tankar på mina hundra tulpanlökar under jorden.
De lever men sover?
Mysterier varenda dag,
Liksom min nya ”avkoppling” att dra igång nåt bak eller mat-projekt efter att jag har jobbat klart för dagen. Det blir lite - rörelse- skönt. Och lite rörigt och stökigt för att så småningom bli ordning och lugnt. Endast glassmaskinen är vaken. Skoja. Min deg till helgens bröd jäser också. Ska rota fram mina skidor imorgon. Här finns inga backar så det passar mig bra.
Ska eventuellt återuppta en närmare kontakt med min man också, vi har haft så mycket att göra att kvällarna inte direkt har drypt av spännande samtal utan mer; ”kan du klämma på min fot under trampdynan... ”
Nästa vecka ska jag hem till stan. Det blir bra det också. På nåt vis är det bra nog så länge jag slipper vara bakis, längta efter att få dricka, tänka på hur mycket eller lite jag ska dricka, bli trött/full fast det inte märks för jag somnar.
Hur mycket jag än vill tro på idén om ett liv fyllt av fester och glam så är det nog helt enkelt ett annat liv som är för mig. Jag är klar med sorgen över det, men lite återstår i självbild, ja ni vet ju.
Glad över forumet, tacksam att vara nykter idag. Kram alla som kämpar.

Profile picture for user Se klart

Idag har har besök av mamma som jag inte träffat på så länge! Alltså Åh. Jag har längtat efter henne, min Muminmamma som gjort en massa knasigt i sitt- vårt liv- men som rest sig som en slok-tulpan och är reslig och gullig, rolig och klok.
Blir trots allt detta dödstrött på henne. Fläckvis. Det är hemskt för om man någon gång ska ha ödmjukhet och överseende med gamlings-grejer. Så är det nu.
Bättring Se Klart.
Ja, jag lovar.
Mamma ska åka hem och känna att hon varit på spa här hos mig. Med all inclusive inklusive tålamod, lyssnings-lyx, god mat och vin som hon gillar. Korsords-sällskap och promenad i solen.
Middagsfixet blev som vanligt - min akilleshäl- stressig. Jag hade inte hunnit förbereda pga massa jobb så det blev a la -vad det nu heter när man lagar medan man ska umgås.
Dock går det över när jag är klar och sätter mig. Note to self.
Inga spännande nyheter från mig, vilket i sig inte direkt är nån nyhet ☺️ Ska testa mina löparskor imorgon. Heja mig! Kram från nyktra klubben ❤️

Profile picture for user Torn

Hittade du skidorna? Va kul att du gillar att åka längdskidor.? Jag gjorde det mycket för väldigt länge sedan och har faktiskt tänkt på att ta upp det igen. Om det blir någon snö vill säga, här är det barmark. I morgon blir det fiske/ skridskoåkning med hela familjen för min del.

Ha en bra kväll! Kram ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Vi har faktiskt en skidanläggning här i skogen där man kan hyra längdskidor. Brukade åka några gånger per år med äldsta dottern, men nu har det inte blivit av på två vintrar pga snöbrist. De har till och med snökanon och anlagd slinga med belysning, men jag föredrar natursnö. Jag gillar verkligen längdskidåkning ?

Utför åkte jag endast i tonåren med min skola några gånger, vi åkte till till Värmland och Norge. Rätt kass på det, många vurpor blev det, och jag är alldeles för feg för det som vuxen. Och rädd om mina ben och armar.

Kram ?

Profile picture for user Sisyfos

Vill bara skicka en liten hälsning för jag tycker så mycket om dina kloka vänliga inlägg i olika trådar. ?
Om de där färgerna på hjärtana har nån betydelse så vet jag inte det. Hur som helst, hoppas du får en fin dag. Och inlägget om mamma... det är så fint! Hoppas ni hade en fin helg! Nu ska jag strax träffa min mamma på en morgonpromenad.
Cyberkramar!

Profile picture for user Se klart

@torn- det blev både längd och lite spark här! Vi har en spårad slinga som är 4 km, genom skogen, så fint ?
@andrahalvlek jag är som du när det kommer till utförsåkning, jag har åkt en del med barnen för att de ska lära sig men i hemlighet har de här jäkla skidveckorna tagit musten ur mig (och ruinerat oss...) så nu bestämmer jag över mig själv och behöver inte åka lift och plötsligt stå inför stup och svarta backar som inte var utsatta på kartan. Kanske tar jag upp det någon dag (kan inte komma på vilken...) och innan dess behöver jag bli starkare i alla muskler som legat av sig detta år.
Nu är mamma hämtad av antikropp-barnbarn. Väldigt härligt att vara med henne. Inte så tålamodsprövande ändå, igår blev det På Spåret, och lite prat innan hyfsat tidigt i säng. Då stannar jag uppe ett par timmar för att få min tid. Den är nödvändig. Har jag upptäckt. Jag behöver också tid att connecta med nån sorts botten i mig. Simma hela vägen ner. Nudda marken. Där tankarna är stilla.
Sen kan jag ta fart och stiga mot ytan igen. Nytt liv, nya insikter.
Önskar er alla en fin dag. Jag ska packa ihop och åka mot stan, nykter idag helt klart.
Kram!

Profile picture for user Se klart

Tack för ditt fina inlägg, det gjorde mig verkligen glad att läsa.
Jag har ju följd din resa länge, långt innan jag vågade komma till insikt och saker, och innan jag vågade skriva här. På så vis har du gått före mig och visar vägen. Tack! Jag har inte heller koll på alla hjärtfärger så jag använder dem helt anarkistiskt, skönt att man får vara gränsöverskridande nånstans i tillvaron! ?

Profile picture for user Se klart

Skön helg men också intensiv, hemma i stan nu och njuter av det. Känns som om vardagen drar igång på riktigt nu.
Önskelistan:
Lite mer energi så att jag orkar hela dagarna in i mål.
Promenader med kompisar/eller en kollega. Helst varje dag/kväll.
Träffa barnen på vardagsvis, en lunch eller promenad eller frukost på helgen.
Att dricka är iaf just nu en icke-fråga. Är inte heller upptagen av varken hemska minnen eller önskan om att kunna dricka i framtiden- de tankarna har jag aldrig haft.
Det känns som ett annat liv. Som tiden när jag hade barn på förskola, fjärran.
Nu ska jag titta på Den tunna blå linjen, med min nya favorit Gizem Erdogan.
Njut av kvällen allihop.

Profile picture for user Se klart

Hade ingen aning om att jag behövde sova länge idag.
Dricka kaffe i sängen och njuta av att inte befinna mig i ett ständigt projekt (landet) utan istället inse att jag inte har möten denna förmiddag och istället kan ägna mig åt effektiv återhämtning; tänka och fundera.
Hade jag varit bakis idag hade jag troligen ”jobbat” extra hårt inte minst för att straffa mig själv.
Så omvänd världen är och livet blir när man dricker. Note to self.
?

Profile picture for user Se klart

Jag kunde inte sova inatt. Klockan 04 tog jag en halv sömntablett (inte smart men desperat) så idag har jag varit trött och inte infriat en enda punkt från måndagens önskelista om energi och sociala kontakter...
Är dock mer än trött på mina egna tjatiga krav på mig själv och önskar semester från mina egna förväntningar på hur allt ska bli.

En bra grej med denna energidipp (igår och idag) är att jag inte är arg på mig själv. Det känns nytt och lite snällt. Nykter idag, så skönt. Middag med vänner och distans ikväll. Blir mysigt!

Profile picture for user Charlie70

Jadu, man kan inte vara på topp alltid. Ta pillan lite tidigare i kväll om du känner att sömnlösheten håller i sig. Man blir så skör när man inte får sova...
Uppskattar dina vardagsbetraktelser Se klart!
Kram!

Profile picture for user Se klart

Kom just hem från middag med mitt närmsta tjejgäng, några på zoom och några med stooora avstånd och en i taget i hallen. Jag saknar att krama dem, känna hur gott de luktar. Det är något väldigt djupt liggande tror jag att få snusa på de man tycker om.
Osnusat men ändå levt efter ditt råd att mellandagar är okej, Charlie, och imorgon är en ny- som vi inte vet så mycket om.
Min pappa är mkt sjuk igen och ska opereras (lätt op) men kanske ställer det till nattsömnen ändå.
Livet, livet. Nykter tjejmiddag- jag kan svära på att de andra inte hade en roligare kväll med sina 2 glas vin. Hade jag börjat så, hade jag fortsatt nu, hemma. Mitt ”franska vardagsglas” bakom den patetiska krukväxten och hetsig påfyllning.
Apropå nattsömn. Och oro.
Tacksam idag för att jag slipper det hopprepet piskande på insidan.
Kram alla kämpar ?

Profile picture for user Se klart

... med mellandagarna
Har kommit rakt på nån kärna eller sten utan att riktigt fatta hur.
Men jag inser att jag är så mycket små-missnöjd med mig själv.
Hundra gånger om dagen känner jag små-missnöjd känslor.
KANSKE är det så att jag plötsligt inte tänker dem lika ofta.
För mitt i mellandagen känns det lite lite vilsamt.
Intresseklubben kan lägga ner anteckningsblocket för det är inte mer spännande än så.
Ändå känns det lite nytt och läkande där inne. Inte det vanliga språket av borde/orkar/hinner.
Utan som att jag plötsligen kommer promenerande från ett annat håll där det inte är så ... kallt som det brukar vara när jag gör sällskap med mig själv. Ingen myskompis direkt. Jag själv alltså.
Nykter idag såklart, det känns iaf som att vara en myskompis åt sig själv. Snäll grej att göra. Då är man inte en självplågare bortom räddning iaf. Kram ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Det snackade de om i Alkispodden för någon-några veckor sedan. Det är en fin tanke. För sin bästis kan man ju göra nästan vad som helst, och man vill den personen hundra procent välmående. Så vi borde verkligen jobba på att behandla oss själva som vår egen bästis ❤️

Kram ?

Profile picture for user Se klart

Tack fina @ah och @jempa
Råd som känns som bättre än alla självhjälpsböcker.
Min egen bästis. Och jag är den viktigaste i mitt liv.
Ska komma ihåg.
Kram och godnatt ?

Profile picture for user Se klart

Det bästa jag vet.
Haft en period då jag inte ens hört klockan men idag fick jag mitt goda kaffe, (nya kaffebönor) och radionyheter. Att inte bli biten i ryggen av dagen så som det känns när jag vaknar ”för sent” är mycket skönt.
Igår var en av mina döttrar här, vi pratade om (över) förskrivning av antidepressiva till unga och hade en spännande diskussion om det. Sen försåg jag henne med en väska, tjocktröja, en kokbok och två par strumpor innan hon åkte hem till sig.
Känner igen min mamma i mig själv. Inget riktigt besök om jag inte får ”skicka med” haha.
Är mycket glad att få vittna installationen av Biden och Harris. Så mäktigt! Defining moment. Bra ord och kan appliceras på oss som minns en särskild stund, en dag, ett ögonblick då vi bestämde oss för att göra skillnad och sluta dricka.
Njut av dagen. Jag är spiknykter!
Kram.

Profile picture for user Se klart

Se hit alla som undrar hur det egentligen blev med icebugs hit och dit som hon tjatade så mycket om för ett tag sen.
I morse klev jag ut sängen, i träningskläderna och sprang.
4 km i min takt, längs vattnet, så skönt,
Nu är jag däremot trött intill svimning. Har lagt ett stycke barn i min säng. Som en melatonin-boll ligger hon där och andas varmt:
Jag kan stirra mig galen på mina barnbarn men gör det när de sover så de inte ska tycka jag är konstig.
Små människor. Så. Näpet.
Min pappa är sämre och idag känns det tungt. Som fysisk tyngd i kroppen. Barnbarnet frågade hur gammelmorfar pratar nuförtiden,
”Tyst och lite otydligt svarade jag”.
”Ja, verkligen verkligen gammalt alltså” konstaterade barnet,
Reflektion: min impuls att bedöva känslorna föreligger inte.
Jag vill känna.
Kram alla,

Profile picture for user Se klart

Jag gick tillbaka och läste i min egen gamla tråd, hur det var för precis ett år sedan.
Suget från helvetet var det den fredagen.
Minns att det nästan blixtrade för ögonen och minns att jag också kände att jag kanske skulle kunna ha en sån där autopilot som jag hade läst om här. Som bara dricker, av sig själv.
Men det gick över.
Jag skrev;
”Men istället för att grotta ner mig i att livet troligen aldrig kommer att bli riktigt kul igen, så satsar jag på en bit ost och ett glas cola och lämnar mina egna tankar i Monopolets Gå i fängelse, allra tidigast imorgon kommer jag att diskutera någonting med mig själv överhuvudtaget.”

Att inte diskutera med sig själv har varit till stor hjälp.
Nu är fredag ingen trigger för mig, tvärtom är jag ostressad (vinsuget innebar en jäkla stress, har ni tänkt på det?) och ser fram emot kvällen, få sova ut imorgon. Fri att göra vad jag vill ikväll (nåja).
Det fanns inte i min föreställningsvärld- då.
Vill bara säga det extra hårt om du av en händelse är en sån som läser här och undrar; när blir det enkelt? Om nånsin?
Jamen ja. Säkert snart.
Njut av fredag.❤️

Profile picture for user Charlie70

För ett år sedan hade du varit nykter i två veckor ungefär. För mig var samma tidpunkt när jag fyllde 50. Det var inte klokt vad jobbigt det var då med suget! Kommer jag aldrig att glömma. Så skönt att vi orkade hålla i.

Kram!