Äntligen på rätt väg!!

Var på kräftskiva med gamla arbetskamrater och förra chefen. Bestämde direkt att jag skulle köra. Ta med dig att dricka om du vill ha starkare än vin sa värdinnan. Nej jag har slutat med a, sa jag. Varför? Frågar hon. Det blev för mycket både för mig och sambon så vi dricker inget någon av oss. Sen vet vi inte hur det blir i framtiden sa jag. Vad bra att ni kan vara utan a båda två, sa hon. Ja det tyckte jag också. Festen var lugn, blev sugen ett oar gånger när vissa tog irish coffe. och även när det frågades om någon ville ha gin eller annan sprit. Suget gick över fort när jag tänkte lite bakåt och hur jag hade varit på festen om jag varit full. En av tjejerna blev mest berusad och faktiskt så tyckte jag lite synd om henne. Det blev sent så låg länge nästa dag. Vaknade och tänkte på vilken tur jag har som inte är bakfull längre. Sonen sade till mig några dagar senare att han inte visste om jag skulle dricka på festen. Han hade nog varit lite orolig. Jag ska ta och säga till honom att om jag någonsin kommer att dricka vilket jag hoppas inte sker. Så ska jag informera honom om det först. Då behöver han inte fundera på saken om jag åker på fester. Snart Greklands resa. Hoppas allt blir underbart och att jag och sambon avstår a där. Kram på er...

Nu på väg, åker till Grekland idag. Spännande att se hur det är att semestra utomlands utan a. Har tänkt mycket på vad a är egentligen. För egen del blev det ju ett medel som gjorde att mina sinnen förstärktes. Något vackert blev vackrare, var jag glad blev jag gladare, sur eller arg då blev det bråk. När man vant sig vid att förstärka känslor så blir det lite fattigt utan. Problemet blev när jag blev beroende och det gick fullständigt överstyr. A-intaget blev nästan dagligen. Nu är jag fri sedan 9 månader. Just ordet fri är bra. Frihet från alkohol, från bakrus, från skam och skuld. Nu ska jag bada och sola min "nya" kropp. Den är ju slankare och jag känner mig ofta tillfreds med kroppen. Men den största vinsten är nog min själ. Inuti känner jag mig som en vinnare redan. En som kämpat för att bli av med ett svårt beroende. Har klarat mig bra än så länge. Jag vill peppa er som kämpar alldeles i början mot a. Det är oftast svårt i början, för mig har det bara blivit lättare med tiden. . Se till så det inte finns någon a hemma. Håll dig borta från risksituationer, Gör allt som krävs för att du ska få friheten från detta ok. Tänk på all skit som hänt tack vare a-drickandet. Är det värt det? Jag kanske mässar, men har jag klarat det så klarar du det, tro mig. Ha det gott.... Kram..

Hemma igen. Det gick fantastiskt bra i Grekland utan a. Vi bodde precis ovanför hotellbaren. Där festades det till ca 01.00 varje kväll. Jag tittade på folket som satt där. Ett år sedan hade jag och sambon också suttit där fulla och pratat med okända människor. Kanske blivit fyllekompisar med några. Dvs massor med djupa samtal på natten. Lite besvärande hejande på dagtid och artigt prat. Vi var dom enda svenskarna på hotellet. Såg att många var från Holland och även bland dessa fanns storkonsumenter. Ganska otroligt att titta ner på baren med alla flaskor och glas och inte vilja gå dit och dricka.. Nä jag blev inte ens sugen, kan bero på att jag direkt började tänka på andra resor vi gjort och där våra barn blivit oroliga eller frågande när det gällde vårt a-intag. jag pratade med sambon om dessa gånger, kanske för att även påminna honom vid eventuellt sug. Tänkte på vad jag skulle göra om han skulle ta sig en öl eller så. Men vi hade pratat om det innan så kände mig ganska säker. Vistelsen blev fantastisk, med långa promenader, sol och salta bad, utflykter mm. Det hände 2 ggr att servitörer bjöd på små shottar efter eller före maten. Bägge gångerna tog jag shotten och gav till svärsonen sa till servitören, no alkohol fore me. Sambon gjorde likadant. Det kändes bra. Jag hade redan tänkt att detta kunde hända så hade planen klar. Tack Jullan och Nu väljer jag livet, tänkte på era lyckönskningar om trevlig resa och det kändes fint...

Läste lite på din tråd. Är du flygrädd? Jag är det emellanåt. Tänkte nu sist när jag flög att jag känner ingen som varit med om någon flygolycka, men känner många som varit med i trafikolyckor även jag själv. Känner flera som dött i trafikolyckor. Summa Betydligt farligare att åka bil, som många av oss gör dagligen. Hoppas din resa blir bra och att den blir a-fri.. Kram

Vi var på Kreta, Rhetymnon. Underbart ställe. Kolla på flygrädsla sidor på nätet. Finns säkert tips och råd. Själv har jag en teknik där jag tänker positiva tankar om varför man inte störtar. Finns ju folk som flyger varje dag, dagens plan betydligt säkrare, varför skulle någon kapa detta plan? Inget med något land i krig att göra osv osv. Jag försöker tänka bra tankar helt enkelt. Jag har flygit i cockpit en gång, fanns ingen annan plats på planet och jag kände en flygvärdinna som jobbade ombord. Det fanns en extra stol i cockpit. Den flygresan är den som jag kände mig säkrast på. Där hade jag kunnat försöka kontrollera spakarna om något hänt. Det är kontrollförlusten som gör oss osäkra. Vi måste lära oss att vi inte kan kontrollera allt i livet. Vi ska inte kontrollera allt. Hoppas din resa blir underbar. Ha de gott.<3

Rädsla för höjder för min del började efter jag fått barn. Förr åkte jag allt på Liseberg utan rädsla eller skräck. Efter barnen har jag blivit fegare. Men det jag har märkt med A är att är man påverkad så skiter man i det mesta, men i bakrus kommer höjdskräck och rädsla för höga farter etter värre. Då blir dödsångesten fruktansvärd. Att köra på höga broar blev också ångestfullt. Nu känns det helt ok. Kanske har något med det att göra som du skrev om Adde?

Jag har varit nykter mer än 10 månader. Det känns mycket bra. Jag har inga funderingar på att dricka alkohol. Visst har tanken slagit mig, men för mig är det bara att fortsätta tankarna på "festandet" som har orsakat så mycket skit. Tänker på mina barn som har fått stå ut med alldeles för mycket fylla här hemma. Och om dom tagit psykisk skada av det? Förhoppningsvis läker allt med tiden. Tänker att jag ska prata med dom då och då. Som tur är har jag inte lovat en massa saker jag inte hållt. Visste att det inte är någon bra grej att göra. För då tappar dom förtroendet för mig helt. Livet känns bra. Jag vaknar fortfarande på morgonen och är glad att jag är nykter. Tänker på all skam och rädsla jag kände tidigare. Det är nog bra att jag känt dom känslorna för det vill jag aldrig ha tillbaka. Denna känsla av att skämmas för mig själv, mitt utseende som förändrades på grund av alkohol och mitt dåliga mående över detta. Jag tittar ibland på människor som ser ut att ha problem med a. Vissa har säkert slutat, men utseendet har tagit skada av a. Dom är nyktra men ser alkoholiserade ut. Tur att jag lyckades sluta i tid. Hoppas jag kan vara nykter resten av mitt liv. Varför förstöra för mig själv och familjen? Alkoholen har förstört tillräckligt. Jag önskar er en fin och nykter kväll.. Kram...

Pratade med min syster i telefon. Hon var berusad. Först lite försiktigt samtal sedan blev hon dummare och dummare. Tänkte på hur jag själv pratat en massa skit med oftast andra berusade personer. Trodde jag var smart men hade ju glömt de flesta diskussioner nästa dag. Så patetiskt. Och dessa mornar. Bakis, blek, ofta blåmärken på armar och ben som jag inte vetat hur jag fått dom. Risigt hår och plufsigt ansikte och ölmage. Glädjen jag kände på kvällar jag slapp att köra någ ra barn till vänner eller aktivitet, så jag kunde dricka a. Jobbade jag kväll, direkt till bensinmacken för att köpa folköl. Öppnade 1 och hällde i mig i bilen. Drack även hemgjort vin som smakade f-n. Ni fattar, skulle ju aldrig druckit sånt äckligt a-fritt. Grälen med sambon när även han var full. Dom vuxna barnen som var förbannade och ledsna över vårt destruktiva liv. Är det någon på forumet som undrar om jag längtar till det livet igen? Kram på er...

Var på second hand och fick syn på en mycket vacker finsk glasskål, kostade 600 kr. Alltså ca 3 BiB vin. Tänkte och vred och vände på skålen. Hade aldrig sett en sådan stor skål tidigare. Erbjöd säljaren 400 kr. Efter en stunds funderande sa han ja till budet. Nu står den mycket vackra stora skålen som ett fint "pris" till mig för att jag lyckats vända mitt destruktiva liv till ett bra liv. En påminnelse om att snart är det 1 år sedan jag drack min sista klunk a. Jag vet att jag kan börja dricka igen, men känner en stolthet och styrka när jag tittar på min vackra skål. Undrar hur många glasskålar jag supit upp? Till vilken nytta? Skam, skuld, sjaskigt utseende, krämpor. Nu ska jag börja använda mina pengar till bra saker, inte till att förstöra min och familjens liv. Hoppas jag har ett antal friska år kvar, för det kan man ju aldrig veta när livet tar slut. Jag har ändrat om en del här hemma. "Parkbänken" dvs vardagsrumssoffan framför tv.n där jag och sambon haft våra fyllefester är utslängd. Ska snart byta köksskåp så jag slipper mitt gamla alkohol-förråd. Många som dricker felaktigt kanske inte har barskåp. Hade vi haft ett hade det varit en väldig ruljans på flaskorna. Vi skulle nog inte hinna ställa in dom förrän de skulle drickas upp. Jag har ett fräschare hem, som inte luktar fylla och gamla ölburkar. Numera pantar jag sällan. Förr skämdes jag om någon jag kände såg mig. Framförallt för sambons 7,5-burkar som jag tycker tyder på missbruk. Gott att leva idag i alla fall. Kram...

Några veckor kvar till min 1-årsdag. Dvs ett år som nykter!! Helt otroligt, vad fort det gått. Känns som igår, jag sa till sonen att det skulle bli ändring på mitt drickande. Och det har det blivit. Jag räknar upp en del förändringar jag gjort för att ändra livsstil. Ingen A hemma. Inte gått på fester första tiden. Kollat över fällor dvs saker, aktiviteter, personer, som kan trigga eller överrumpla mig till att dricka. Pratat med sambon om mitt beslut, sagt att om han vill fortsätta med destruktivt drickande kanske han kan göra det någon annanstans än hemma. Pratat om framtid med sambon och sagt att det är inte säkert att jag klarar av att bo med någon som dricker alls. Pratat med sambon om barn som inte kan välja föräldrar. Ev. framtida barn-barn som vi kanske inte får träffa pga alkoholen. Bytt lösenord på datorn på jobbet till förändring-16. Pratat med nära vänner om beslutet när tillfälle getts. Tagit hand om mig själv genom att äta gott,mycket godis, druckit goda juicer, goda bär mm. Unnat mig finare skor kläder mm. Gått på qigong, dansat och lyssnat på min musik som bara jag tycker om när jag varit själv hemma. Läst gamla brev som min pappa skrivit till min mamma när dom skilt sig. Och förstått hur mycket dom älskade varandra men kunde inte leva ihop pga pappas a-missbruk. Pratat med andra som lyckats sluta med a eller deras anhöriga. Tittat på filmer om a-missbruk. Slukat böcker om alkohol och andra droger. Tänkt en massa och funderat över mitt liv. Hur jag har det och hur jag vill ha det. Det är ingen annan som kan ändra mitt liv mer än jag själv. Tänkt på alla stora livsförändringar jag gjort tidigare och lyckats. Jag vill vara nykter resten av mitt liv. Nu är det bara att fortsätta framåt,passa mig för att falla dit. Mer andlighet vill jag ha, mer människor som pratar om liv, död och allt där emellan. Mer meditation, mer dans, mer glädje och samhörighet med familj och vänner. Och allt detta utan att förändra mina sinnen med alkohol. Kram på er och hoppas ni lever era liv som ni önskar, annars går det att förändra...

En mycket viktig framgångsfaktor för att jag lyckades förändra mitt liv är Forumet. Tack alla ni som delat med er och peppat mig. Vet inte om det gått så här bra annars. Stor varm kram till er <3 <3 <3

<

Jag blir irriterad när vissa säger att man kan lära sig hantera alkohol efter att varit alkoholist, och sen minskar missbruket genom att gå från 10 flaskor vin till "bara 4"och lite mer på fester och när man är förkyld!! Läste detta på Hälsoliv. Jag kallar inte det för att kunna hantera sitt missbruk på bra sätt.Alla får göra som dom vill, men kom inte och tjäna pengar på böcker genom att lura dig själv din familj och andra i samhället. Det är ju en jättebra grej att påstå om man vill sälja böcker. "Jag har lärt mig att kontrollera drickandet! Jo, tjena... Jämför t ex andra missbruk. Innan rökte jag 2 paket cigg nu röker jag bara 1,5 paket. Innan tog jag amfetamin flera gånger om dagen nu tar jag bara 3 gånger per dag. jag har lärt mig att kontrollera mitt missbruk! Tycker bara att det är onödigt att lura på andra dessa metoder eftersom det enda vi oftast vill är att kunna dricka normalt, dvs ta ett glas vid festliga tillfällen, en fylla någon gång och sen låta bli långa perioder. Det är precis det som förmodligen är omöjligt. Att inte behöva tänka på A alls. Ville bara pysa ut lite ilska, som jag tyckt om dessa metoder länge. Sen är det en annan sak med personer som har riskbruk men inte gått över gränsen. Dom kan ju så klart minska och ev, dricka normalt sen. En vinterkram till er alla.

Jag vill att ni som inte tror på er egen förändring ska tänka om. Du är inte hopplös dålig eller obotligt fast i alkoholen . Jag själv trodde nog inte för nästan ett år sedan att jag skulle må så här bra. Men steg för steg så går det. Ta hjälp om du behöver. Skammen och skulden försvinner med tiden. Försök hitta människor som tror på dig och du på dom. Tack för eran tro på mig. Det finns inga hopplösa fall förrän livet är över. Styrka kraft och mod till er. Kram❤️

Först tack Jullan för stöd, spelar ingen roll vem som är före eller efter i detta race bara vi vill vara på banan. Jag har födelsedag och ett-årsdag som nykter. Tänker på vad som varit men har också börjat se mer framåt i livet än tidigare. Det sägs att man ska leva i nuet. Jag tror vi beroende är ganska bra på det, men på ett dåligt sätt. Tänker oftast bara för stunden. Alkoholen styr de flesta tankar. Hela livet kretsar kring alkohol , hur man ska handla a, hur man ska kunna dricka, hur man ska lyckas dölja supandet och dess efterverkningar för omgivningen. Nu har jag börjat planera för framtiden, för jag hoppas leva många år till. En dröm jag vill förverkliga är att köpa en stuga vid en sjö framöver. Kunna basta i en vedeldad bastu där. Sitta med en flaska bubbelvatten och bara njuta. Kraft och styrka skickar jag till er. Kram...

Vilka fina vänner jag har på forumet :) Det betyder mycket att ha stöd, när man kämpar mot ett beroende. Pi31415 jag tog nicknamnet ifall det inte skulle gå så bra med nykterheten. Då var det bara att sätta ihop orden. Jag har inte behövt det ännu. Lexi jag har lånat en massa böcker om alkoholberoende på biblioteket.Jag har alltid läst om missbruk just för att det alltid funnits i mitt liv. Även köpt en bok om AA. Jag har läst allt jag kommit över som verkar intressant och lärande för mig. Nu senast bägge böckerna om föräldrarna av Alex Schulman, mycket utlämnande och äkta skrivet. Jag förstår även finska så har sett mycket dokumentärer på Youtube både på svenska och finska. Jag googlar och söker på olika kanaler, men framför allt youtube. Det fanns en serie på svt play flaskpost från barndomen, finns nu bara på youtube. Uppdrag missbruk heter ju en serie. Sen kan du söka på svt-play och testa ord som missbruk, alkoholism, osv. Jag tror att ju mer man känner till om ett problem eller sjukdom desto lättare att hantera det. Jag har pratat med personer som har lyckats att sluta med alkohol, men även dom som fortfarande dricker för mycket. Till dig Gunda, jag hoppas också att jag förverkligar drömmen om stugan..

Jag ska se Min sanning nu på Söndag SVT. Verkar vara mycket intressant. Per Holknekt berättar om alkoholberoendet.

Nu kan jag se beroendet på distans. Beroendet är ju efter alkoholen, alltså måste jag dricka allt som innehåller a. Får man inte tag i något annat så tar man rakvatten, skokräm mm, bara det är a i medlet. Sjukt va?? Dom flesta av oss behöver ju inte ta dessa medel för vi har råd att skaffa "normala" drycker. Men om vi inte haft råd hade dom flesta försökt få i sig a på andra sätt. Jag har träffat personer som druckit T-sprit, rakvatten mm. Skillnaden på beroendet finns inte. Det är ekonomin som gör vårt a-intag " finare" . Kemiska substanserna är de samma. Tack själv Lena N... Per Holknekt hade mycket att lära ut. Mycket kunskap om A som jag kan använda...

Jag fick en staty med texten "Du är den bästa mamman i världen" av min son för ca 2 år sedan. Fick den på mors dag med kaffe på sängen. Jag var bakfull som vanligt, och kände skammen och skulden ännu värre när jag fick denna present. Tänkte att för min son, oavsett hur mycket jag drack, så var jag den bästa mamman. Nu tittar jag på statyn och kan känna att nu är jag faktiskt värd den...

Många människor hatar julen.. Varför.? Stressen.. Pressen.. Ja..men många kommer ihåg sin barndom som en låång fyllefest där barnen glömdes bort. Kompensation med dyra julklappar för dom som hade råd, eller inga julklappar alls för alkoholen var viktigare.Mina jular var för det mesta a-fria för min mamma skilde sig i tid. Alltså innan alkoholen förstörde vår familj. Mina jular som vuxen har sett lite olika ut. Någon jul har vi firat här med många av mina syskon som varit berusade. En sambo som varit rödmosig i ansiktet av fylla, och jag som druckit sent på natten,för jule-fridens skull. Denna jul blir A-fri. Vuxna barnen kommer hem. Vi lagar mat tillsammans. Vi helar varandra. Kram...

En del oro på mitt jobb. Min nuvarande arbetsplats ska avvecklas. Jättetråkigt, men allt har sin tid. Vi har nog vetat om att verksamheten ska flytta till andra lokaler, men inte när.. Detta kommer även att påverka antalet personal, vi är för många. Jag har lång tid i kommunen. Bra utbildningar för jobbet. Men tydligen räknas tiden på denna enhet ifall man får vara kvar i verksamheten. Jag har trivts så fantastiskt bra och vill verkligen fortsätta med nuvarande inriktning. Känslan är att det ordnar sig.. Jag har nu varit nykter mer än ett år.. Det är det absolut viktigaste jag någonsin gjort. Jobb lär jag få oavsett.. Så då tänker jag, flyt med i livet, känn att du har lyckats med något jättesvårt.. Allt blir bra, kram..

Klok och harmonisk är jag nog inte jämt. men hittade några tänkvärda citat på FB "Oavsett hur länge du har varit på väg åt fel håll, är det aldrig försent att vända.... Lär dig uppskatta det du har innan tiden tvingar dig att minnas vad du hade.. "Nisses Vodka-diet fungerade fint han förlorade 23 kg, fru och 2 barn, hus, jobb och alla vänner...

Fenix du har ju varit med länge på forumet, läste en del i din tråd. Hur länge du varit fri från a som längst? Vad är det som gör att du börjar igen? jag har en släkting som tog återfall efter 5 år. Han går på AA nu, men har prövat många vägar till nykterhet. Han gick på en kurs om alkoholberoende som faktiskt hette Fenix. Den gick ut på att man läste så mycket som möjligt om a, om dess verkningar på sig, på familjen och ekonomin.En slags KBT. Då gick han den kursen 40 tim/veckan i stället för jobb. Den kursen lades sedan ner, blev för dyr. Jag tror det är tankarna hos oss beroende som behöver ändras. Beroende på om man har psykiskt eller, fysiskt beroende eller en kombination av dessa. Själv har jag fysiskt beroende dvs jag har druckit oftare och starkare alkohol gått över gränser hela tiden. Jag har inget problem med att prata, vara social, eller dansa nykter. Jag har aldrig fått en kick av alkohol. Men fastnade i beroendet efter en tid. Tror det kan vara viktigt att veta varför man dricker. Kram på er...

Tidigare alltid före jul, städade jag i bastun och källaren. Det brukade gå till så att jag spelade musik jag gillar, och massor med vin och cider.. sen skurning överallt väggar och golv. Tack vare alkoholen så gick det lekande lätt . Höll på någon timma. ..Städade bastun igår. Tänkte på hur det varit och hur det är nu. Inga fyllebråk mellan mig och vänner. Ingen sambo som slocknar i bastun. Inga barn som kommer ner och frågar vad vi håller på med.. Inga tomflaskor och tomburkar i mängder. Allt är lugnare, och en fräschare känsla infinner sig i mig. Nu kan dom vuxna barnen komma hem och fira en vit jul.. Den första helvita julen på många år....Lika vit som tomtens skägg.. Kram på er..

Städningen, tapetseringen eller vad man nu höll på med sköts ofta upp. Typ "vafan spelar det för roll om hundra år" Och morgonen efter med fylleångest ofta tankar som hände det något dåligt igår? Och en förhoppning om att allt hade varit ok. Tyvärr var det många mornar jag vaknade och hade bråkat, gjort bort mig på olika sätt. Nästan alltid varit för full och hamnat i gräl.....

Skriver saker som jag numera slipper.. Försöka få bort fylle-andedräkten genom att tugga kaffepulver, svälja tandkräm suga på halstabletter. Stå en bit från folk för att dölja alko-lukten på jobbet. Inte titta folk i ögonen för skammen. Hoppas att inte kroppen luktar fylla för jag inte hann att duscha(låg kvar i sängen med den som vanligt djävulska bakfyllan så länge som möjligt.) Livrädd att möta polisbilar, ännu värre poliskontroll!! Kolla mobilen och Fb så man inte gjort idiotiska inlägg. Försöka minnas vad man gjort kvällen innan? Dåligt samvete för stora och mindre barn. Alltid dåligt med pengar i slutet av månaden, men jag kunde ändå tömma något konto för att "festa till det" dvs det fanns alltid pengar till alkohol. Byta bolag, åka till olika städer för det var retligt att åka till samma bolag flera gånger i veckan.Dricka vin ur kaffemugg för att slippa tjatet om att jag dricker vin. Bråken med sambon, vuxna barnen, andra vänner släktingar som jag drack med och ofta slutade kvällen med gräl..Har skrivit något liknande innan, men är värt att påminna mig om att hela mitt liv dom senaste åren har gått ut på att dölja mitt supande.. Vill jag ha det "kuliga" livet igen? Nej Tack!!

Jag har en släkting och både han och hans partner dricker. Dom har mindre barn. Nu fick jag höra att mamman åkt in med ambulans för ev stroke eller annan attack... Ett gift par som utåt har det bra med jobb, flera bilar, hus, semesterresor osv. Har funderat på att maila släktingens chef om problemet. Vill inte stå till svars om barnen som vuxna frågar varför jag inte gjorde något? Hoppas förändring sker nu...

Så fint det känns. Jag är verkligen nöjd med att lyckats vara och leva utan A. Känner numera ingen kamp och sällan sug. Var på Nyårsfirande men jobbade, på byns torg. Tittade på folk med flaskor och glas. Där hade jag stått och vinglat flera gånger genom åren, mer eller mindre full. Dragit från krog till krog som man sjunger. Kändes bara patetiskt. Har aldrig känt någon riktig glädje i det. Så skönt att bara se på.... 2017 ska bli ett år då jag ska rensa hemma, laga trasiga grejor eller slänga. Tvinga sambon att göra det samma (svåraste biten)... Jag ska göra saker själv om jag inte får med mig någon intresserad. Det kan gälla föreställningar, bio, andra aktiviteter som jag blir sugen på. Inget kan stoppa mig nu när det gäller att göra mig själv till en nöjdare, nyfiknare, lyckligare, Miss Lyckad.... God Fortsättning på er och... ett Fortsatt Vitt 2017 för mig i alla fall.. Varm Vinterkram...

För att man har a-genen kan man inte bara skylla på det och strunta i att ta hjälp hela livet. Blir lite trött när jag tänker på mina släktingar och deras respektive. Släktingen som fick stroke och har småbarn är nu sjukskriven. Väntar bara på att hon ska börja dricka igen. Deras barn har nästan aldrig haft nyktra föräldrar på helgerna eller semestrarna. Tragiskt. Våra barn har haft föräldrar som de senaste 2 åren, har druckit så fort dom var lediga från jobbet. Tufft att vara barn i vår släkt. 3 nära släktingar har slutat med a, och så jag förstås...Vad blir det för konsekvenser för barnen med föräldrar som är beroende av a? Medberoende, psykisk ohälsa,eget missbruk, dålig självkänsla, dåliga val av partners och vänner (jag är inte värd bättre, hen behöver min hjälp) Jag hoppas jag och sambon gett våra barn styrka och stöd så dom inte blev alltför skadade av vårt supande. Dom äldre barnen har valt fina partners med sunda värderingar. Tur att jag började dricka sent i livet och att jag slutade i tid innan vi gjort stora skador på vår familj. Kram <3

Tänker på alla som idag känner sig misslyckade.. Gör inte det. Det är när vi slutar försöka som det är kört. Se tillbaka. Vad blev fel? Vilka val skulle jag låtit bli?. Hur kände jag när jag beslöt mig för att dricka alkohol? Har du slutat med annat beroende eller någon annan ovana. Ta till knepen. Hur gjorde du? Hur tänkte du? För att lyckas få till förändringen.Tänk läs, och lär om problemet. Det är mycket lättare att förstå sig själv och alkoholberoendet då. Stor varm kram till dig som idag känner skuld och skam <3

Har faktiskt inte koll på dagarna längre. Hur länge jag varit nykter. Nykterheten har blivit vardag i mitt liv. Jag tänker aldrig mer dricka alkohol. Jag har druckit färdigt. Känns skönt att veta det. Vad skulle få mig att dricka? Någons död? Nej, vad skulle det hjälpa. Det är sådana tankar jag har haft. Jag saknar inte att vara full. Det är ganska fantastiskt att det går såpass lätt ändå att sluta dricka... Tänk om jag vetat det tidigare? Men nej... Jag skulle ha denna resa för att förstå mig själv och alkoholberoendet. Nu hoppas jag att fler i min omgivning som har stora a-problem, ska förstå att det går att sluta dricka. Jag har tänkt på att vi som föräldrar kan bli beroende eller göra andra dåliga val. Det bästa är att visa barnen att man kan ändra sig och ta sig ur problem också. Det kan gälla vad som helst. Ekonomisk knipa, dåliga relationer, beroende mm. Vi kan visa ungarna att så här gjorde jag och det blev faktiskt ganska bra till slut. Problem lär vi alltid ha, men det gäller att hitta lösningarna... vinterkram...

Jag kommer såklart att alltid passa mig för A. Vet att jag aldrig kan bli "normaldrickare" Jag vill faktiskt inte det heller....

Kommer ihåg att i början av min nykterhet, bläddrade jag bort trådar som beskrev drickandet i positiva ordalag. Jag gör det fortfarande ibland. Det är för att slippa få sug eller tankar på att dricka. Vad kul Lim att "lilla" jag har inspirerat dig.. Har du en egen tråd? Kram..

Får inte vara kvar inom området jag jobbar med.. Fick reda på det idag. Lite omtumlande men tänker att jag kanske kan få något intressant jobb så småningom. Jag har fast tjänst i kommunen så jobb får jag. Något som verkar konstigt nu kan bli jättebra sen. Förändringarna är ju bekvämast om man är med och gör dom själv. Jag har ändå tur som inte dricker för då hade jag förmodligen varit full nu. Jag säger fortfarande till mig själv ibland att jag är duktig och stark. Ser mig i spegeln, ingen vinmage längre som nästan gick upp mot brösten. Nu är siluetten slankare och jag är glad för hela förändringen jag gjort för min kropp och själ. Tacksam att jag har familj, vänner, jobb, hus och hem... Och att jag lyckats förbli nykter..

är jag nu på grund av jobbsituationen... Det är jobbigt att vänta på besked om vad jag ska arbeta med framöver..Vore lättare om jag visste.Nu skriver jag vad jag önskar mig.... Jag önskar mig ett arbete med enbart positiva människor som arbetskamrater, inga gnällspikar.. Ett arbete som utvecklar mig själv och människorna runt omkring. Jag hoppas få lika bra arbetstider som nu, dvs helg och dygnspass så jag får mycket ledigt emellan. Är ingen 7-16 person. Jag hoppas mina utbildningar och min erfarenhet kommer till nytta i det nya jobbet. Jag önskar att jag får utöva friskvård på jobbet.. Detta har inte mycket med beroende att göra, men hoppas också jag kan hjälpa andra med a-missbruk i framtiden. Det är ju ändå fantastiskt att två med beroende-problem, jag och sambon faktiskt efter många års supande är nyktra och friska. Det är nog inte många som förstått att vi hade så stora problem med alkohol förutom dom närmaste förstås. Det är så det ser ut för många. Ordnade liv med familj, jobb, vänner, fint hem osv... Bakom fasaden lurar beroende, fylla, oroliga och ledsna barn, bilkörning och arbete i bakrus, dåligt samvete, skuld och skam....Tur att livet kan få en annan riktning.... Kram..

Har känt ett slags sug som jag inte känt på länge... Lite konstigt men vet att många faller efter långa nyktra perioder. Jag tänker då på hur allt varit. Jag går verkligen in i våra gamla situationer som varit hemska. Måste verkligen försöka att inte glömma vårt supande här hemma. Drömde att jag skulle sjunga kareoke och att jag sa att då måste jag dricka alkohol innan.Ska du dricka frågade ett av mina syskon? Jag svarade tvekande i drömmen. Lite jobbig dröm... Avböjde en större fest som var "vuxenkalas" dvs mycket alkohol idag. Gratulerade födelsedagsbarnet lite tidigare på dagen i stället. Senare hittade jag en liten flaska jägermaister i min dotters rum (hon har flyttat hemifrån). Jag hällde ut den i vasken. Sa till sambon att jag tar det säkra före det osäkra. Han muttrade något. Då sa jag till honom att om det stod en 7,2 öl i skåpet, hade han inte kunnat låta bli den. Då höll han med. Annars har vi umgåtts med gamla vänner som inte har druckit i vårt sällskap. Dom har inte frågat eller sagt något. Dom vet att inte vi dricker längre och tycker väl det är bekvämast att inte dricka själva heller. Min vän har flera nära vänner som dricker alldeles för mycket. Dom tycker nog att det är bra att vi slutat. Tänkte idag att det var kanske synd om hennes sambo att han inte fick dricka denna Lördag när dom valde att umgås med oss. Vilken idiotisk "medberoende" tanke. Hans lever och själ mår nog bra av lite a-uppehåll då och då. En jättefin kväll med vännen som masserade både mig och sambon (hon är massör), god mat och glada skratt...Vaknar som vanligt nuförtiden, nykter och alla minnen från gårdagen intakta. Inga barn som hotar med socialen eller kallar oss för fyllon.... Så skönt... Kram

Vi har en viss tid här på jorden. Den kan man använda hur man vill. Vi kan skaffa oss utbildning, jobb, vänner, familj. På fritiden och på ledigheter kan vi göra det som känns intressant. Vi kan utöva sporter, läsa böcker, umgås med vänner, vara i naturen, resa mm. Livet är ju fullt av möjligheter. Ändå väljer vi att förstöra mycket av det fina i livet genom att supa. Det börjar ju fint med lite berusning då och då, Efter många år (för de flesta) känns livet tomt utan en riktig fylla oftare och oftare. Hur blev det så här? Ja, det är bara att inse att alkohol är ett medel som förändrar våra sinnen. Ibland till fördel för oss själva, men inte så ofta. När vi väl har blivit beroende kan vad som helst hända. Fylla, misshandel, trasiga barn och andra anhöriga, dåligt mående, skam och skuld. När bollen börjat rulla, går det fortare och fortare utför....Som tur är går det att stoppa. Vi kan stoppa själva genom att be om hjälp, anhöriga kan ta hjälp och den vägen hjälpa oss, arbetsgivaren har skyldighet att hjälpa oss. Så ni som undrar vad ni ska göra, kom igen. Ta hjälpen som finns. Livet finns här och nu... Kanske inte sen.. Kram

Kommer ihåg första fyllan, 12 år. Någon kompis som kommit över jättestark sjukhussprit. Jag drack några klunkar, blev jättefull. Raglade omkring. Spydde flera gånger. Efter det dröjde det ett tag, innan nästa fylla. Åren gick, jag jobbade på färjor. Drack inte speciellt ofta med tanke på tillgång. Hade mängder med alkohol i hytten. Fick familj. Fester ibland på helgerna... I 40-årsåldern började alkoholen betyda mer. Efter sista barnet så drack jag var och varannan helg. Jobbade även helg, dom helgerna var jag nykter. Köpte husvagn och hade den uppställd. Där och då eskalerade supandet, sakta men säkert. Där gick jag över gränsen att dricka 2 dagar i rad. Efter det blev det flera kvällar i rad. Fy vad mycket pengar och tid jag lagt på skiten. Åkt på "shoppingresor " till Danmark och Tyskland. Enbart för att köpa en massa alkohol. Förmodligen finns det överkonsumtion och missbruk hos de flesta som handlar så. Den som dricker måttligt borde nog kunna handla sin alkohol på bolaget. Jag handlade alkohol för flera tusen varje gång. Usch vad tragiskt. Kan tänka mig vad barnen tänkte när vi lastade in all alkohol i vårt hem... Pratade med ett vuxet syskonbarn vars mamma också är storkonsument. Han tyckte jag och sambon är väldigt starka som lyckats sluta helt. Känner att vi måste vara förebilder för våra men även närståendes barn. Vi har alla alkoholgener att tampas med. Det går att vända missbruket till ett sunt liv. Bra för vår yngre generationen att ha med sig i livet...

När jag började läsa trådar här på Forumet som nynykter, så valde jag endast trådar där personen inte drack alls. För att jag själv inte skulle bli sugen. Jag scrollade bara bort trådar på forumet så fort jag såg att någon ville fortsätta att dricka. Tror faktiskt att det var en bra strategi. Innan så läste jag massor, även av dom som minskade, men tyckte då att "min konsumtion var ju inte så farlig ändå i jämförelse". Jag har sett att du har peppat och stöttat många i trådarna, även mig. <3 Tack för det. Har ju många par i min närhet där bägge dricker, tror det kan vara mycket svårt att sluta då, om inte omgivningen tvingar en eller båda att inse faktum. Vi, jag och sambon har ju druckit från och till i många år, på olika sätt. Det har varit mycket gräl och elände periodvis. Fast vi oftast har tyckt att det har fungerat. Oräkneliga gånger har sambon somnat på soffan eller i bastun. jag har blivit grälsjuk eller velat ha hit folk på "fest" (supar-kamrater). Jag har nu med tiden fått en inre styrka som gör att jag aldrig kommer att förhandla med min nykterhet. Mitt liv är större än alkoholen. En sådan J-A dryck har förstört så många människors kärlek, tillit, äktenskap, barndom, ekonomi, och inte minst hälsa. Var du glad och nöjd Sisyfos att din sambo förstod hur man ska hantera alkoholen trots hans egna upplevelser av den. Många med hans bakgrund gör tvärtom, för det är den familjeförebilden man har... Kram...

:)

Har läst så många gånger om personer med a-beroende och som inbillar sig att man kanske kan prova att dricka lite igen..Och efter ett tag trillar tillbaka ner i träsket. Tänkte skriva att... vad är det för fel på folk?.. Men ska ju inte vara för kaxig... Kan en drogmissbrukare prova att ta en halv sil? Kan en som slutat röka, bara röka fimpar när andan faller på? Och tro att man kan sluta när som helst? Kan en spelmissbrukare bara satsa 100kr på spel i stället för 1000 kr? Och inte börja spela bort allt igen? Svaret är ju såklart NEJ... Det går ett tag sen är det kört!! Hur många miljoner människor ska behöva säga samma sak för att vi ska fatta? Dessa rader ska jag själv läsa OM jag tror att jag kan dricka lite alkohol någon mer gång...

Att komma till insikt om sig själv, och sitt missbruk är viktigt. MM du vet ju vad konsekvensen blir för dig oavsett tabeller och tester. Jag kunde "sköta" mig dom flesta gånger med alkohol. Det spelar ingen roll. Konsekvensen av missbruket för min del var skam,skuld, ohälsa, närståendes dåliga mående. osv osv. Och som du skriver Pi 31415 att börja om denna procedur igen är inget jag vill...Det var smart Ellan att ha lappen med levervärden lätttillgänglig..

Trodde själv att jag var det ett tag. Men det gällde bara alkohol och först när jag väl var fast i missbruket. Rökat och snusat har jag gjort. Men det var väldigt måttligt. Förutom vid a-intag. Då rökte jag som en borstbindare, det är ju också vanligt. Är det inte många personer med ADHD- diagnos som är allt-eller inget typer? Även vid Bipolär-diagnos vanligt förekommande. Har en känsla av det i alla fall. AlkoDHyperD oavsett vilka metoder vi använder oss av för nykterheten så är det bra, bara det funkar..

Kände lite sug igår. Vet inte om det blev efter jag läst här på forumet? Har känt det tidigare att vissa trådar gör att suget kommer... Som tur är har jag numera konsekvens-tänkande. Jag säger till mig själv att "Är du dum på riktigt"? Hur fan kan du ens fundera? Dricka sig full, varför? Då försvinner sug-tankarna ganska snabbt. Jag tänker även på sambons fylle-jag som jag ibland hatade. Hade förmodligen avskytt mig själv också om jag sett mig själv ragla omkring, här hemma. Är förkyld idag och humöret inte på topp. Hade en fin dag igår med en väninna. Det är skönt att ha vänner som man känt länge. Vi har känt varann sen 10-års ålder. Känner till varandras uppväxt, förälskelser, syskon, ja det mesta. Med en sådan vän är det lätt att umgås. Man behöver inte förklara så noga, om saker och ting, för vi vet var vi har varandra...

Det finns ju massor av bra grejor på forumet. Har funderat på att skriva upp dom bästa och spara på något sätt... Tankar och funderingar som andra skriver om och som passar på mig också.

Känner irritation när "folk" tror att inte våra närmaste mår dåligt av supandet. Jag har gått på promenad med en av döttrarna och som började störtgråta när vårt alkoholmissbruk kom på tal. Detta har hänt flera gånger innan vi slutade med a. Jag som mamma mådde fruktansvärt dåligt där och då, för jag visste att detta var mitt fel. En av barnen hade tidigare tvångshandlingar. Hon kontrollerade varje kväll att spisen var avstängd, att alla kontakter var utdragna osv. Var väl livrädd att något skulle hända som var utom hennes kontroll. Den äldsta dottern mådde dåligt på sitt håll periodvis och skyllde på oss föräldrar. Nu kan jag förstå allt detta. Allt handlade om att dom såg två älskade föräldrar gå ner sig mer och mer i missbruket (nu blir jag ledsen...) Spelade ingen roll om dom var hemma eller på annan ort. Dom kände på sig att småsyskon for illa och då även dom själva. "Inte så farligt" Nej, det kanske fungerade hyfsat oftast. Men vetskapen om att föräldrarna inte var vid sina sinnens fulla bruk, att det pågick fyllefester i deras hem. osv.osv. Vad som helst kunde hända. Slagsmål, brand, polis.. Igår drack sambon lättöl på ett kalas när bara sonen var med. Sonen smsade till mig.. Nu serverar dom pappa öl, har inte han slutat dricka? jag svarade: Jo, han har bara druckit någon lättöl vad jag vet. Var inte orolig min son... Detta enda glas öl (lättöl?, folköl?) Gjorde min son orolig, för att han har en konsekvensryggsäck med sig. Han har sett föräldrar som bråkar, som grälar, som däckar, som är dräggfulla. Han har somnat orolig och undrat om mamma och pappa sitter uppe och fyllnar till framför tv:n, datorn?En pappa som sluddrande ropat godnatt, en mamma som luktat fylla när hon kramat godnatt (mamman tagit tandkräm, eller vänt bort ansiktet .) Psykisk ohälsa ökar i vårt land. Kanhända mångas barndom där saker inte fick sägas, eller barnet skäms för det, är orsaken till mycket psykiskt dåligt mående? Att inte veta varför man känner oro, ångest, andra jobbiga känslor som personen förträngt för att det var familjehemligheter...

Visade sambon vad jag skrivit igår.(tack för tipset Bedrövadsambo) Han var måttligt intresserad. Han är den som oftast försöker smita undan känslor, konflikter, dåligt mående. Men tror att det fick honom att tänka till. Jag har förstått på andra närstående att det värsta som finns är lögnen. Därför har jag försökt vara så ärlig jag kunnat, fast jag var a-missbrukare. Skriver frågor och svar som det sett ut hos oss. Varför sover pappa på soffan ? Är han full? Ja det är han..(detta visste barnen så småningom så dom frågade inte ens senaste åren) Vad har du i muggen mamma? Vin.. Du är full mamma? Ja det är jag... Varför dricker du mamma? Jag är beroende av alkohol... Varför söker du inte hjälp? Jag ska försöka minska/sluta själv.. Om du inte klarar det då? Då söker jag hjälp...När ska du göra det då? Om ett tag... Dessa och en massa liknande frågor har jag fått hela tiden av barnen. Har aldrig lovat saker jag inte kunnat hålla. Men skjutit upp hjälpsökandet. Pratat massor om alkohol och beroende. Berättat om olika behandlingar och insikter jag haft om missbruk. Mina barn mår ju betydligt bättre nu, men finns saker som behöver ventileras och diskuteras. Det är som att familjen varit ute på ett isflak på öppet hav och nu blivit räddade. Rädslorna att någon skulle trilla i och att vi aldrig skulle komma levande från situationen finns ju kvar...

Att du snart firar 1 år! Jag läste lite om ditt liv. Vilken tur och inre styrka hos dig som gjorde att du tog emot hjälp. Det är nog det som är hemligheten lite att våga blotta sitt missbruk. Att göra det frivilligt eller bli tvingad. Jag hade ju äldre barn som "tvingade" mig inse faktum genom att maila min chef. Det svåra blir ju dom som inte lyssnar och dom som inte har chefer( egen företagare, arbetssökande, förtidspensionärer). Då finns inte mycket att sätta emot från anhörighåll. Grattis igen, Mycket bra jobbat !!

Har tittat på en del information som Camilla Kuylenstierna ger om sitt beroende och behandling hon arbetar med. Hon säger att det är väldigt få som klarar att sluta på egen hand. Vad tror ni om det ? Att skriva och läsa på forumet har gjort min resa lättare. Jag har läst massor av böcker och sett filmer om beroende. . Undrar nu om min nykterhet är instabil eftersom jag inte haft annan hjälp? Jag känner ändå att jag har redskap vid sug. Och att jag aldrig vill dricka någon mer gång.

jag har läst den boken, även dom flesta andra som handlar om beroende och alkohol. Tycker också Camilla har mycket att dela med sig av om missbruk. Jag har ingen beroende-kontakt alls förutom forumet. Har ju vänner som vet att jag slutat med a. Tycker att det har gått fruktansvärt bra för mig ändå. Jag är förundrad själv! Undrar bara hur vanligt det är att kunna sluta utan annan hjälp. Kram

Hade jour inatt. Fick samtal från sonen att sambon var full...Fy vad jag hatade sambon i det ögonblicket. Sonen sa att han hade sett att sambon dolde att han drack. Och att han inte ville att sonen skulle se ölen. "Usch vad jag hatar att jag kan se dom tecknen, att han dricker, jag hatar att känna oro" sa sonen. Jag hatar också att känna oro sa jag. Och tecknen som gör att pappa döljer något, kan nog vem som helst se... Var inte orolig sa jag. Ville separera, såra, skälla... Jag var riktigt irriterad och arg när jag kom hem i morse. Har sagt till sambon att vi måste separera. Kanske att han ska flytta denna gång. Han hade suttit i källaren och druckit. Jag sa till honom att det är inte normalt. Vi får se vad som händer. Känner att min tillit till honom är borta. Han har inte lovat mig att inte dricka, men han vet min önskan. Känner att känslorna för honom minskar. Jag vill inte ha alkohol i mitt hem. Jämför med droger. Vilken narkotika-missbrukare kan ha droger hemma, utan att så småningom falla dit? Man kan inte droga lite om man drogat mycket innan!! Känner att detta a-problem har han haft väldigt länge...Jag har nog med mig själv. Vill/orkar inte ta ansvar för hans problem. Fixar han inte detta så är det kört för oss. Sa till honom att han alltid sabbar alla framtidsplaner och att han alltid gjort det..(finns ju många trista orsaker till våra tidigare separationer) Känner mig lite nöjdare på kvällen. Träffade en berusad vän på pizzerian. Han kände inte igen mig.. Vi pratade om min nykterhet. Jag sa att det var lättare att sluta dricka helt, än att försöka minska som är dömt att misslyckas för de flesta. Han såg faktiskt imponerad ut...Jag håller i min nykterhet, det är jag värd. Tror på Pi 31415 att min nykterhet är stabil stark och trygg. Så klart har forumet betytt massor för mig också.Ha en fin kväll... Kram

Jag och en väninna beställde biljetter till Lena Philipssons show. Det ska bli kul. "Jag är ingen älskling, du är ingen vän". Tycker det passar på alla som känner besvikelse. Bra att man kan uttrycka sin besvikelse, sorg och vrede kreativt. Hennes liv tog ju också en vändning pga alkohol. Idag känns livet okey. Vi får se hur det blir. Har fattat ett tag att sambon inte bearbetar sitt missbruk utan kör "vita knogarna" vilket gör att man hamnar i fyllespåret igen. Tyvärr kan jag inte "slå in" kunskap och fakta om missbruk i honom. Alla har sin väg. Vi får se om vår väg delar sig eller om vi fortsätter tillsammans. Inget förhastat, men jag vill LEVA, inte bara överleva....