Hej!
Jag är här nu 😊!
För bara två dagar sedan hade jag inte en tanke på att flytta, inte än.
Men livet händer och ibland blir det så enkelt.
Jag vill inte dricka mer.
Jag behöver inte alkohol.
Livet är så mycket bättre utan - och jag vill leva!!

Så jag packade det viktigaste och traskade hit. Tänker bygga en rejäl, rejäl som i stadig inte stor, permanentbostad och flytta in för gott.

Adressen blir "Ljusare tider" för de är här nu, de ljusare tiderna som jag strävat mot. De kan, och kommer att, bli ännu ljusare. En dag i taget. Mörka moln kommer också att dra förbi, men så är det ju på sommaren, plötsligt kan åskan dra in. Men då kan jag vila i tilliten att strax kommer solen igen - det är inte mörkt för alltid.

Jag tänker på förra vintern (2019-2020) när jag var nykter en längre period första gången. Vilka bekymmer jag hade över att inte få sitta på min framtida altan och ta en drink i solnedgången. Ja, det var då det... Vilka bekymmer över något som inte finns!! Som fick mig att börja dricka igen...

Igår var en underbar dag!
Gubben hjälpte mig - vi har börjat bygga altanen! På kvällen var det helt stilla när solen började sjunka, utsikten helt magiskt vacker! Vi satte oss på regelverket som vi byggt under dagen, jag med en Tonic med lime, och bara njöt av att vara här och nu.
Jag ska sitta därute många sommarkvällar och bara njuta, helt närvarande utan "bedövning".
Jag vill ju inte missa en enda sekund av allt det vackra i livet!

KRAM! 💖💖💖

@Motorbreath skrev:"när jag läser det du skrivit så känns det ju som en tanke.."
Ja ... TACK! Tack för din omtanke! ...du hörde väl musiken 🤔😅
@Motorbreath skrev:"Kunde skrivit en hel novell, men jag tror att det räcker precis så här."
Vi säger så.
Fast ... på semestern kommer jag att ha tid att läsa hela romaner ... då har du ju en hel vecka på dig att skriva en till mig 😁😉😉😉
Jag hoppas att du mår bra?!!
KRAM!

@Sisyfos Tack för att du lyfter min korkade "ursäkt" och frågan om att börja om på noll igen eller inte ... Nu fick jag tänka ett varv till 😊. Vet inte hur många varv jag kört den där frågan 🤔🤔😣 ... Det är inte "bara" att ett glas slinker ner, det är inte "bara" att gå vidare... Jag har ju nollat förut - många gånger! Jag tror faktiskt att det är det man "ska" göra om man vill bli nykter ... fast allas våra vägar är ju olika ... var och en får hitta sitt sätt ...
I morse när jag vaknade så slog det mig: -Jag behöver inte ursäkta mig!
Mitt mål är ju inte att bli nykter! Det finns inget egenvärde för mig i att bli helt nykter.
Mitt mål nu är ju att må bra! Att vara nykter en dag i taget är en av mina strategier för att nå dit. Det har varit min framgångsfaktor ....den här gången ... att "sluta stirra på alkoholen"
På ett sätt har jag dubbel tideräkning. Nykterhetsdagar i följd är inte 173. Och det är inte heller det jag påstår ovan . Det är "medveten strävan mot att må bra"-dagar, dagar då jag söker nya lösningar, som är 173. Antal dagar utan att tänka att jag kan lika gärna dricka - för jag vet så väl att jag inte mår bra av att dricka. Känner det nu också, fick en erfarenhet av det, att alkohol får mig att må dåligt även i små mängder. Det är ju ett jätteframsteg för mig!
Så, nej, jag tror inte, jag vill inte, jag längtar inte efter att "kunna dricka måttligt". Varför skulle jag? Jag ser INGEN anledning.
Jag har inget sug. Jag har tankar om att dricka, och ja de har ökat igen efter det där glaset, men jag har ingen illusion om att det skulle ge mig något bra. Så länge jag tänker kan jag avfärda tanken. Det är när jag inte hinner tänka som jag gör saker jag inte mår bra av. Det gäller inte bara alkohol. När jag gör något dumt så får jag göra om och göra rätt. Ingen mening med att slå på mig själv - då mår jag ju bara ännu sämre.
Jag önskar så att nykterhet var det "trollspö" som fick mig att må riktigt bra. Att det "bara" (nej, jag vet, det är inte "bara" för någon) var att inte ta första glaset ... Nykter mår man finfint!
Ja, nykter mår jag så mycket bättre, men det räcker inte ... jag har mer jobb att göra ... mycket skit att vädra ut som legat under "alkoholfilten". Och då kan jag inte stirra mig blind på att bara hålla mig nykter. Allt är viktigt. Men jag kan inte göra allt samtidigt.
Det viktigaste först! Ja, det är nykterhet. OCH att vara snäll mot mig själv.

Jaha ... det blev en längre utläggning än jag trodde ... och fortfarande kanske obegripligt för några.
Men för mig själv så klarnade det nog faktiskt lite till iaf 😁😅.

@Sisyfos skrev:"Vi kanske borde ses några stycken och gråta ut tillsammans förresten 💙💦💧."
Ja, kanske det 🤔 ... men det sitter nog långt inne ... för dem av oss som behöver det ...
Jag bröt ihop på jobbet igår ... det var inget "stilla sommarregn" ...
Jag försöker tänka att "det kanske var bra" ... men jag vet inte jag ...

@Sattva skrev:"Att det är tufft betyder säkert att det är en utveckling på gång! Huvudsaken är att du i grunden mår bra, och det gör du ju om jag tolkar rätt."
Det tar jag med mig idag, "suger på karamellen" - vad har den för smak egentligen? Jo, jag mår mycket, mycket bättre nu än när jag drack. Grundnivån har höjts rejält. Glad för det!!
Men, på ett annat sätt ... Jag är på väg, nej jag är där nu, där jag "klappar ihop" på både det ena och andra sättet ...
Så trött att jag riskerar att somna på väldigt fel ställen...
Så ledsen at jag storgråter (på fel ställen??)
Ångest som stundtals verkligen river.
...
Ja, det är nog utveckling. Att jag faktiskt kan vara i det nu.
Tills det går över så att jag får riktigt fina sköna må bra stunder också 😅😍.
Som nu! 🥰😎
Och snart är det semester! 😅😅😅

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram! 🧡🌼🦢🌼🧡

@Soffi Ditt inlägg är inte ett dugg obegripligt. Tvärtom. Så här tänker jag:

1) Som nykter måste man lära sig hantera ALLA känslor på ett annat sätt. Ofta bara låta dem härja runt i kroppen och knoppen en stund. En kort stund eller lång stund. Bryta ihop, gråta, skratta.

2) Man måste välja om sitt nyktra ställningstagande då och då på den nyktra resan. Precis som i varje relation, eller för den delen arbetsplats. Göra plus- och minuslistor.

3) Att höja ribban för grundglad, grundnöjd, grundharmonisk är bra i sig. Men för att må riktigt bra måste man ta itu med det som finns under ”alkoholfilten”.

4) Att bli nykter handlar mycket om att lära känna sig själv. Vem är jag? Vad vill jag? Vad mår jag bra av? Under många år har vi spelat en roll - gjort allt och lite till för att passa in. Behaga andra. Den självpåtagna ryggmärgsreflexen, att passa in i alla lägen, kastar man inte bort i en handvändning.

Kram 🐘

@Soffi Jag kan bara hålla med vad @Andrahalvlek skrev:" Som nykter måste man lära sig hantera ALLA känslor på ett annat sätt. Ofta bara låta dem härja runt i kroppen och knoppen en stund. En kort stund eller lång stund. Bryta ihop, gråta, skratta."

I dina texter känns det som att du håller på att hitta dig själv. Stundtals kan det ju kännas lite rörigt, men det är ju så det kan kännas. Mycket att sortera ut, många känslor att bearbeta. Allt faller ju inte på plats över en natt, om det nu någonsin kommer att falla på plats fullt ut. Men det känns ju som att du står stadigare nu ändå än du har gjort innan.

Tack! @Andrahalvlek @TappadIgen
@TappadIgen skrev:"Stundtals kan det ju kännas lite rörigt"
Ja, idag blir det nog rörigt ... men jag skriver ändå - som vanligt 🙄
@TappadIgen skrev:"Men det känns ju som att du står stadigare nu ändå än du har gjort innan."
Jag erkänner, jag skrattade till när jag läste detta. För jag har sällan mått sämre, jo jag minns, jag HAR mått sämre, mycket sämre, men verkligen inte ofta ... Men skrattet fastnade för jag förstår @TappadIgen , du har rätt! Med tanke på vilket forum jag befinner mig på så står jag mycket stadigare än förut. Risken är minimal att jag skulle dricka nu när jag mår så här. Jag VET att medicinen inte heter alkohol, att alkohol skulle putta mig ännu djupare ner, dessutom är jag för trött för att kunna börja ta ut mig och bli så där fullständigt fysiskt slutkörd så att jag dricker på ren reflex. Det är ju bra 🙃. Och tar jag mig igenom det här, genom att verkligen vara i det och inte fly, så kan jag bara komma ut starkare ... väl?
@Andrahalvlek skrev:"Bryta ihop, gråta, skratta."
Check på den ... fast jag saknar skrattet ... ja, det där riktiga skrattet alltså, inte som det ovan.
"Med gråten kommer också skrattet" har jag hört sägas ... Jag får ha tillit till att det stämmer 🙏.

Är det då så hemskt, så nattsvart? NEJ! Men oj vad det pendlar nu! Mellan ångest, gråt och, om inte bra, så i alla fall helt okej stunder.
Igår "försvann" förmiddagen i ångest. Tack och lov inte "nivå fosterställning" men väl total handlingsförlamning. Jag bara satt. Hängde ganska mycket här på forumet - tack gode för detta forum!!
Egentligen jobbade jag ju ... men jag hade "fastnat" och fick inte tag i någon kollega som kunde hjälpa mig med de uppgifter jag behövde ...
Lyckades komma igång på eftermiddagen med ett "BARA GÖR NÅGOT!", insåg att jag inte mår bättre av att bara sitta.
Städade och tvättade bilen, det tog 5 timmar. Blev inte nöjd. Orkade inte "göra det ordentligt"...
Jag förstår rent intellektuellt att här har jag ett problem.🤔😒
Jag är uppvuxen med "gör saker ordentligt från början annars får du bara göra om (och det tar mer tid)". Det gör att vissa saker blir helt ogjorda, för att jag inte har tid att göra det ordentligt.
Jag tycker om att ha en ren bil. Brukar ha det och identifierar mig faktiskt som en ordningsam person. Men ... nu har jag åkt runt i en fullkomlig soptipp förklädd till lerhög i över ett HALVÅR!!!
Okej. Nu är den iaf ingen soptipp längre min bil 😊 ... även om jag inte orkade fixa alla skrymslen vrår under säten, runt lister och gångjärn, alla knappar och fack - man måste ju för sjutton vara halv akrobat för att komma åt! - och jag orkade inte ... Får försöka vara nöjd i alla fall. Men det är svårt 😣.
Och ... Ledsen pappa, jag slarvade ... men visst är det väl bättre med lite skit i hörnen än ett rent h*lv*te?? 😟😟😟
😢😢
...

Okej.
Här och nu har jag det riktigt bra!
Det är äntligen helg!🙏💃💃💃
Det har regnat, det är lagom varmt kanske 20 grader, ska komma mer regn snart - jätteskönt!
Hmmm 🤔 min tråd verkar bli en hyllning till regn nu i sommar 😲🙄. Men någon ska ju hylla det livgivande regnet, eller hur? 😅😂
Idag .. ska jag nog träna på att lämna lite skit i hörnen i huset också 😏

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram! 🧡🌼🦢🌼🧡

@Soffi jag har en pappa som aldrig kunde prestera bra nog. När det inte blev bra nog tog han till flaskan. Resulterade i att han hoppade av fina utbildningar, förlorade jobb och diverse andra tråkigheter. Jag tänkte tidigt att jag inte skulle hamna i den gropen. Tror jag var bara 12 år faktiskt när jag noterade hans beteende, mina likheter och stakade ut vägen för hur jag skulle hantera mina svagheter. Jag tog mig igenom min längre utbildning på bra nog och i jobbet blir det också bra nog. Slarvar lite, låter andra kontrollera och återkomma till mig med det. Bara för att överleva helt enkelt. När det gäller barnen fixar jag inte riktigt detta med bra nog. Vid närmare eftertanke tror jag att jag strävar efter att vara den perfekta mamman. I min värld beror allt som inte fungerar kring barnen på mina brister. DET har jag druckit på. Min pappa har alltså druckit på tentor han inte fått VG på, jag dricker på barn som potentiellt inte har det bra. Hmmmm. Intressanta tankar jag inte tänkt tidigare. Får nog kopiera in detta inlägg i min tråd också. Tack Soffi för det!

Kram!

@Soffi Nämen, att du mår så dåligt har jag inte uppfattat. Din grundton är ju ändå positiv, det kommer bli bättre! Det är då sjutton att psyket ska spöka så! Är det något konkret som hänt? Eller pålagringar som nått sin höjd o nu går det inte längre?
Ja skönt med helg! Regn här också. Det gör inget. Det behövs ju det också som sagt var.
Kram!!😍💥🧚‍♀️

@Soffi skrev:"Städade och tvättade bilen, det tog 5 timmar. Blev inte nöjd. Orkade inte "göra det ordentligt"...
Jag förstår rent intellektuellt att här har jag ett problem."

Jag kör också runt i en sopcontainer. Påminns varje gång jag kliver in i bilen, glömmer bort det varje gång jag kliver ur. För mig är igångsättandet den största fällan. Det finns inte i boken att jag kommer på att jag ska städa bilen. Varför då? Det finns ju tusen andra roliga saker att göra? Paddla SUP eller leta efter hittaut-kontroller tex 😉

Så nu handlar igångsättandet mer om att jag ska hitta ett bra ställe att lämna in bilen på. Så får någon annan städa och tvätta den. Punkt. Tack för påminnelsen!

Kram 🐘

PS. Jag tror att din ångest beror på trötthet. Du behöver semester ❤️

@Soffi skrev:"Jag erkänner, jag skrattade till när jag läste detta. För jag har sällan mått sämre, jo jag minns, jag HAR mått sämre, mycket sämre, men verkligen inte ofta ... Men skrattet fastnade för jag förstår @TappadIgen , du har rätt! Med tanke på vilket forum jag befinner mig på så står jag mycket stadigare än förut."

Tänk så fel jag har tolkat dig när du har skrivit. Jag har förstått att det är skakigt och känslomässigt men ändå haft uppfattningen om att du mår bättre än innan. Så där hade jag misstolkat dig precis :( Jag ber om ursäkt. Jag hade inte förstått att du gick omkring med så mycket ångest. Jag uppfattar det ändå som att du ser att det kommer att bli bättre till slut. Eller är det bara att du förnuftsmässigt vet vad du inte ska göra? Fortsätt att skriva ner dina tankar här och kämpa på. Din väg framåt är kanske väldigt kringelikrokig, men jag hoppas att det känns som att det går framåt i alla fall.

@Soffi Lyssna inte på Andrahalvlek, det är kul och viktigt att kunna städa sin bil själv!😂 Men man behöver inte vara pedantisk. Lagom fint duger bra, men inte soptipp. 😅Jag sällar mig till skaran som inte trodde att du mådde så dåligt som du beskrev.
Jag trodde bara du hade det där ” skavet” att det är ” något” som saknas. Det som jag ”led” av fram till 6 månader ungefär.
Väldigt skönt när det försvann förövrigt.

Det måste nog vara din trötthet som är den största boven som sagt. Jag önskar du kunde få till bättre sömn.❤️ Jag som har skiftarbetat i alla år ( även natt) vet ju hur viktigt det är. Att ha så svalt som möjligt, så mörkt som möjligt och så tyst som möjligt är ju A och O. Men om inte det hjälper så har jag inga mer tips. Jo förresten, att bara tänka på roliga och lustfyllda saker när man ska sova. Aldrig tänka på problem eller tråkigheter. Då sover man oroligt och dåligt. Fast det kan ju vara lättare sagt än gjort. Fortsätt med ogräsrensning och bilstädning tycker jag. Fast glöm inte av att göra saker som du tycker är roligt på riktigt.

Kram 🤗

För mig handlar den här resan jättemycket om att vara självsnäll. Tillåta skit i hörnen och sopcontainrar till bilar - utan att må ett dugg dåligt över det. JAG är bra ändå. För mig handlar det om att avstå, boka av och säga nej tack - om jag mår bäst av det. Dra i handbromsen - och boka av även roliga saker om orken tryter. Eller saker som folk ”kräver” av en. För när orken tryter så är jag ute på svag is. Igen.

För mig är den nyktra resan en tydlig förlängning av min resa tillbaka efter två utmattningsdepressioner. Verktygen är desamma i många och mycket, åtminstone delvis. Nej, fel av mig. Symtomen är desamma, dvs kroppen signalerar ungefär på samma sätt. Men nu kan jag inte drämma symtomen i skallen med en vinbox. Nu måste jag plocka upp dem i knät som små barn, lyssna på dem, locka och pocka för att få ut något ur dem som liknar sanningen. Deras subjektiva sanning. Trösta, krama, vyssja och långsamt få upp dem på fötter igen - så att de skuttar iväg på nya roligheter.

Kram 🐘

@Charlie70
Tack Charlie! För att du skriver om dina likheter med din pappa, du hjälpte mig sätta fingret på något. Jag vet inte varför pappa dök upp igår ... eller jo, det är klart jag vet ... men igår dök han bara upp utan att jag egentligen reflekterade ...
Jo, jag är lik min pappa - till utseendet brukar jag säga ... men visst vet jag att jag har många fler likheter.
Han var arbetsnarkoman.
Sprit förekom inte i mitt barndomshem. Eller jo, visst fanns det ... massor ... i matkällaren.
Vid storhelger minns jag hur det lät ...
"Nämen, nu glömde vi snapsen i år igen!" 😂😂🤣
Så mina föräldrar drack typ en snaps var tredje år, aldrig vin, kanske en öl om året. Pappa jobbade istället. Ofta över 14 timmar/dag, plus helger ... För han var välkänd och erkänt duktig "Ska man ha något ordentligt gjort så ska man anlita X".
Igår när jag läst vad du skrev @Charlie70 flashade ett minne upp. Ett minne från när jag satt hos en psykolog för kanske 20 år sedan och fick höra att "Det är kanske dags att plocka ner pappa från piedestalen". Jag förstod inte, jag blev så arg ... Nu tror jag att jag förstår ... det tog tid ... Oförmågan att hantera livet, beroendeproblematiken, flykten ... som går i arv. Generationen före pappa dracks det ...
Och jag drack. Från 14 års ålder. Ur förrådet i matkällaren. Inga häxbrygder eller stölder till fester. "Bara en klunk eller två" ... ofta ... för att sova och orka med långa dagar, jag jobbade redan då vid sidan om skolan ... -Duktig, för mycket jobb - och sprit! 😲😬
Den har jag inte sett tidigare!
Vila i frid pappa! Du gjorde ditt bästa. De där verktygen vi saknat - jag letar efter dem nu. 💖

Ni andra som svarat. Tack även till er! Ni ger också kloka tankar och tips.
Forumet är verkligen fantastiskt! Att man kan få så många olika vinklar.
Sömnen är absolut A och O. Titta på vad symptomen vill säga mig. Vägen är kringelkrokig och - livet ska ju inte gå på räls!

Men, jag behöver en paus innan jag klarar att svara er mer, klarar att tänka mer, klarar att lyfta på fler stenar.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram! 🧡🌼🦢🌼🧡

Pappor ja, min pappa smygdrack. Mer eller mindre periodvis. Jag tror att han var mer som jag, inte så kemiskt beroende, inte förtjust i fyllan. I så fall hade det nog sett annorlunda ut. Som tonåring var det jättejobbigt, jag kontrollerade, hade stenkoll. Tror han hade allmän prestationsångest. Han var sällan berusad så att jag märkte.
Jag tror att han och jag till viss del lider/led av samma grundproblematik och att den liknar väldigt mycket det som du beskriver. Min dotter har samma egenskaper. Just det du beskriver: sjukt mycket som borde göras men en total oförmåga att sätta igång när det är för stressigt. Jag är exakt likadan. Det blev bättre med järntabletter men nu är det för mycket att göra och jag vet inte var jag ska börja. Behöver ordning och reda i grunden tror jag. Du har utöver problemet med att sätta igång också väldigt höga krav på dig själv. Hade jag kommit igång och städat i 5 timmar är jag säker på att jag hade varit supernöjd med mig själv, så jag måste säga det: Bra jobbat Soffi! Snyggt städat! Alltså hur duktig är du!
jag har fått jobba på att vara nöjd. Minns när jag var liten och skulle städa. Jag började med att i princip lägga allt i en hög på golvet. Sen var det svårt och jättejobbigt att städa klart. Man såg inte organisationen. Allt var kaos. Och då var det bara ett rum.Det blev alltid snyggt och välorganiserat.
Jag trivs egentligen bäst med ordning och reda, men har svårt att upprätthålla det om det inte är organiserat.
Men det är det här när det blir för mycket. Ja, jag ser ju de här tendenserna hos min dotter. Hon har dock fattat att hon måste ha ordning och reda omkring sig som steg 1. Sen får jag hjälpa henne med en sak i taget. Hon är långt långt in i framtiden. Och jag fattar mer än jag berättar och mer än hon tror. Tonårsmammor fattar inte så mycket. På nåt sätt är det terapi för mig också. Hon är klokare än jag. Men nu får jag verkligen försöka ta ner henne till här och nu, en sak i taget.., och nåt som jag också lärt mig. Good enough. Är det nåt som jag vill att du tar med dig från det här inlägget så är det, det.
Tillräckligt bra räcker så jäkla långt. Oj vad det har suttit långt in, oj vad det fortfarande är svårt, men jag tror nu att jag är nöjd med avslut. Ja, jag vet att det kunde vara snäppet bättre, men helt allvarligt, vem bryr sig om om du har ett gruskorn kvar under sätet? Det är ju knappast nån som tittar efter. Du vet kanske, men blir du verkligen lycklig om det är perfekt? Och när är det perfekt? Vem bestämmer när du får klappa dig på axeln och känna dig nöjd över din prestation. Mina föräldrar var inte så frikostiga med beröm direkt. Jag försöker med barnen. Att verkligen ge beröm för när de kämpar, inte bara för A:n de berömmer i sig. Men när de verkligen lägger tid och när sina mål. Hittar lösningar. Och jag berömmer mig själv… fast ärligt har det varit lite snålt med det på sista tiden. Den där skavande känslan av att jag är misslyckad, borde ha planerat bättre, borde ha städat bättre, borde ha presterat bättre. Så ångestframkallande. Mitt rationella jag säger ju nåt annat. Och jag vet att det går över. Jag vet att jag behöver ledigt. Kliv in i tornadons öga igen Soffi. Du är inte ensam om de där känslorna av otillräcklighet. Och nog sjutton har jag hela släkten full av högpresterande, rastlösa människor. Tänker ibland att det finns drag av ADHD där. Vi behöver verktyg för att hantera livet och dra i nödbromsen. Nu verkar vi vara sena med det både du och jag. Men this too shall pass,

Tankar.
Reflektioner.
Insikter? ... eller teorier att testa ... under en process ...
Ja, jag vet inte. Men berg och dal bana är det. Och jag är inte på Liseberg.
@Sattva skrev:"Din grundton är ju ändå positiv, det kommer bli bättre! Det är då sjutton att psyket ska spöka så! Är det något konkret som hänt? Eller pålagringar som nått sin höjd o nu går det inte längre?"
Ja, jag är faktiskt positiv i grunden! Det här ska gå! Och jag brukar mest skriva när jag känner iaf lite hoppfullhet. Jag mår inte bättre av att ständigt gnälla och bara se det jobbiga. Men ibland är det bättre att gnälla av sig så att man kommer vidare....
Något konkret eller pålagringar? Både och tror jag.
Jobbet. Jag vill inte gå in på det egentligen. Det är inget fel på jobbet. Men under någon månads tid har det långsamt, långsamt sjunkit in att ... jag kommer aldrig att kunna känna mig nöjd, inte någon dag när jag går hem kommer jag att känna tillfredställelsen över att idag har jag gjort något bra, något "ordentligt". Det ligger hos mig.
Jag har funderat mycket, kan jag vara "nöjd" ändå? För jag är ju faktiskt glad att jag HAR ett jobb!
Nu är jag ännu mer villrådig. Efter att det i helgen "trillade in" att - jag har en dubbel problematik med mig i ryggsäcken. Alkohol och att (över)prestera.
@Andrahalvlek skrev:" Jag tror att din ångest beror på trötthet."
Ja, det stämmer nog. Jag är så in i norden trött!
Dels för att jag inte kan sova som jag behöver, jag får i snitt alldeles för få timmar sömn per dygn och med dålig sömnkvalitet dessutom, avbrott på avbrott på avbrott... Men också för att jag blir frustrerad över jobbet. Jag har INTE för mycket att göra ... och det jag har att göra får jag inte "göra ordentligt" - alltså har jag svårt att det få det gjort alls ... Frustrationen tröttar mig enormt mycket mer än om jag skulle ha lite för mycket att göra.
Jag har inte förstått det riktigt heller. För jag tycker att jag har skalat bort och skalat ner så mycket de senaste åren, efter min utmattning.
Nu har jag bara ett jobb, jag har bara en häst, jag har bara små projekt privat typ fixa trädgård och bygga friggebod... Corona har också gjort att jag inte "flänger runt" och fixar åt andra titt som tätt. Typ "inget att göra" alltså. Och ändå denna sjuka trötthet.
Som ger svår ångest. Som jag bestämt mig för att inte dricka bort. Och som jag nu ser att jag inte heller kan "prestera mig ifrån". Bra eller inte? Jag vet inte!

@TappadIgen skrev:"Din väg framåt är kanske väldigt kringelikrokig, men jag hoppas att det känns som att det går framåt i alla fall."
Javisst gör den det! Och du behöver inte alls be om ursäkt! Du hjälpte mig att se att - även om jag tycker att jag mår dåligt så är jag ju faktiskt så mycket stadigare nykterhetsmässigt! Och det innebär ju i sin tur att jag har höjt botten rejält, det kan inte bli lika illa som det var periodvis när jag drack 😅😊.

@Torn skrev:"Lyssna inte på Andrahalvlek, det är kul och viktigt att kunna städa sin bil själv!"
Ja, den där Andrahalvlek, hon som verkar vara så klok i så mycket! 🤔 Men, nej, man ska inte lyssna på allt ... 😉😉😂.
@Torn skrev:"Fortsätt med ogräsrensning och bilstädning tycker jag." Nja... variation tack! Och - skulle jag inte vara nöjd med en "lagom" städad bil?😯🤔 Igår grävde jag en grop istället😅😂. Ska bli en rosenrabatt tror jag, men jag måste ha bort all tung, hårdpackad lera och stora stenar först, annars växer ju ingenting (förutom ogräs 😠).

@Sisyfos Jag har nog sagt det förut men -oj vad vi funkar lika i flera avseenden!
@Sisyfos skrev:" Vi behöver verktyg för att hantera livet och dra i nödbromsen. Nu verkar vi vara sena med det både du och jag."
Sena😲? Det ska ju göras ordentligt och då tar det tid🙄! Dessutom, vi är på en liten kringelikrokväg i skraltig bil. Då kan man inte bara rycka helt vårdslöst i nödbromsen som om man vore på ett tåg. Visst ska vi dra i handbromsen! Men försiktigt så att vi inte sladdar ner i diket 😉😅😂😂.

Nu mår jag bra!
Jag har fått skriva av mig mina morgonreflektioner -tack för det!
Jag har njutit av morgontimmarna - det är sol men ändå fortfarande svalt - jag älskar sommarmorgnar!

Nu jobb. Det blir bra. Sista veckan innan SEMESTER!!!! 😅😍💃

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram! 🧡🌼🦢🌼🧡

@Soffi Jag gillar verkligen dina morgonreflektioner 😍 Man kan nästan se hur orden börjar resonera med varandra under skrivandets gång.

Prestera tror jag är ett nyckelord för dig. Man kan inte prestera god sömn eftersom sömn är en ickehandling. God sömn får man endast när man är tillräckligt nedvarvad, då man ”släpper taget”. Man kan bara skapa bästa möjliga förutsättningar - och det är svårt nog. Kräver ständig träning och tålamod.

Man kan inte heller prestera på samma nivå som man gjorde innan en utmattning, tyvärr. Det tåget har gått. Man får prestera på ett annat sätt - och skapa bästa möjliga förutsättningar även där. Verkligen göra EN sak i taget, jobba stenhårt med KORTA att-göra-listor, ha stränga rutiner för e-post och telefon så att man inte blir störd etc.

När man bli utmattad blir vissa saker i hjärnan för evigt skadade. Uthålligheten finns inte kvar längre. Man måste vila förebyggande, hela tiden. Dansa 🕺 pausa 💃🏼 dansa 🕺 pausa. Det är i alla fall min erfarenhet. Sen är det en sorg att inse att prestationsprinsessan har packat ihop för gott. Den sorgen måste man också hantera. På samma sätt som vi sörjer att bästa vännen alkohol är ett minne blott, på gott och ont.

En sak till, man måste vara självsnäll och det verkar du jobba stenhårt på. Du måste vara lika tolerant mot dina egna oförmågor som du skulle vara för bästa väninnan. Eller ett barn.

Kram 🐘

Hur smakar en kanelbulle?
Det går inte att beskriva med ord, det måste upplevas!
Man kan ju försöka beskriva ändå! Men så svårt att få någon att verkligen förstå... och inte kan man bjuda på en heller ... hur gärna man än vill!
Alla måste lära sig baka sina egna bullar.
En del är nöjda och glada med släta vetebullar.
Det skapar ibland diskussioner - det sägs att man väldigt lätt tröttnar på bara släta bullar i längden, att de är torra i jämförelse med en saftig kanelbulle... Tja, jag vet inte ...

Jag har problem med min ugn.
Den läcker värme och det blir så varmt överallt - jättevarmt!
Mina försök till bullar blir som skorpor just nu... inte jättegott ... men det duger!!
En dag för ett tag sedan fick jag inte till något alls i mitt försök att baka - det kändes sååå pinsamt och jag mådde inte bra ...
Fast, jag fortsätter att gå till fikabordet varje dag.
Jag gillar det, fikasnacket. Behöver det! Alla tips om hur man blandar deg, knådar, gör fyllning och gräddar för att få goda bullar. Och allt annat snack också om väder och vind, jobb och familjer, "skoskav" och fröjder. Vill inte vara utan det!
Jag struntar i att vi har med oss och äter lite olika bullar, att någon kommer tomhänt ibland, det viktiga är väl att man kommer!?
För jag minns tiden innan jag började fika, innan jag förstod att jag kanske borde lära mig baka ... Hur ensam jag var, hur hungrig jag var...
Skorpor är inte alls så tokigt förresten! Med lite smör och marmelad - riktigt gott 😋 ... i väntan på att få till en saftig kanelbulle ...

Med det sagt så ....

Ja, då börjas det pratas om rökt makrill!! 😲😣
ÅÅÅHH! Nyrökt makrill! 😋
Jag vill ha!!
Det går inte att få tag på här...
Jag sa faktiskt till gubben häromdagen att -Jag längtar efter nyrökt makrill! Det hör sommaren till liksom.
Han fattade inte 🙄🙄 ... -Vad är det med dig och makrill, typ ... (Ja, det var väl inte första gången som jag sa att jag saknade makrill ..🙄🤔)
Tja ... det går väl inte att förstå ... Det måste upplevas!!😂😂🤣🤣

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram! 🧡🌼🦢🌼🧡

@Sattva @Soffi. Godmorgon! 🤗 Attans, jag borde nog ha skrivit att min personliga erfarenhet och upplevelse är att rökt makrill är gott. Somliga har aldrig smakat, och somliga tycker inte det är gott. Alla är olika.

Men jag tror att somliga har fattat galoppen.😅 Kram