På vägen mot nya mål startar jag nu denna tråden. kanske blev jag först i denna kategorin :)

mr_pianoman

Tackade nej till partaj idag. Partajjet är inte idag, men väl i augusti.
Det skulle säkert vara trevligt. Roligt på alla sätt. Mycket alkohol kommer att drickas. På ett sunt sätt av människor som inte har samma läggning som jag.
Jag är inte rädd. Jag vill inte dricka. Jag skulle inte bli frestad att göra det heller.

Men jag hade helt enkelt ingen lust att umgås en kväll med tröttsamt påverkade människor. Jag prioriterar annat i mitt liv.
Dom jag tycker om som kommer vara där kan jag träffa vid ett annat tillfälle så det är så.

allt detta känns bara så himla bra! Att det är jag som väljer. Ingen annan.

mr_pianoman

"Det gäller att inte glömma bort varifrån man kommer" säger man gärna i dessa kretsar. Sant det.
Men vad ska man inte glömma då? Och vad får man lov att glömma? Och det man inte ens minns? Vad gör man med det?

Vissa saker vill jag förtränga, eller i alla fall kunna leva med utan att tappa humöret eller skämmas. Men det är svårt.
Tappade just humöret när jag läste lite här i forumet. Minnen kom farande.
Nu är jag sur, grinig, irriterad och besviken på mig. Så jag loggar ut härifrån ett tag.

På återhörande kanske.

mr_pianoman

Senast jag var inloggad och skrev något. Jag behövde bryta från forumet ett tag. Och det var bra.
En liten uppdatering:

Livet rullar på.
Passerade två år för några veckor sedan
Tar det lugnt
En dag i taget
Lever och låter leva

Lever mitt liv efter bästa förmåga och alkoholen är inte en del i mitt liv just nu.

Ta hand om er, ni som läser. Och lämna gärna en rad om ni vill.

Maria42

Till dina två år!!
Vad härligt det måste kännas, härligt att se att det går, och att det går bra.
Kram

Dompa

Vilken chock jag fick i morse när jag loggade in. Först trodde min morgontrötta hjärna att där stod Mrs Pianomam...alltid välkommet att höra av henne. Men sekunden efter greppade jag ju att Mrs Pianomam finns bara i min hjärna. Lelas eller H...tänker andra.

Så glad - och som skrivet chockad - av att höra av dig. Först Lillablå...nu...du. Känns som mitt förflutna hinner ikapp mig. Cirkeln fullbordas? Tack för dina goda ord...om att jag finns där...i era hjärtan. Det är stort! Ni finns ju i mitt hjärta...men av mer förståliga skäl. Ni tre (räknar in Lillablå i eran familj just nu) var ju mina guider in i ett värdigt liv.( Visst fanns där även andra...men ni betydde så mycket.) Eller jag hoppas att det blir värdigt i slutändan.

Har ju hört lite om hur det går för dig, men det är inte mkt Missus släpper igenom. Har dock förstått så mycket att du har det bra och att ni är lyckliga tillsammans. Det är stort. De flesta verkar inte klara den där biten när tre blir två. När A ryker så kommer en massa annat underliggande snask fram.

Så jag anar att nya jobbet flyter på bra. Trivs du? Kommer du att fortsätta att förbli en främling här? Pausen från forum förstod jag mkt väl. Har själv försökt att sluta hänga här...då jag är så trött på alkisDompa och vill se det riktiga livet. Men efter ett par dagar är jag här igen. Är antagligen inte riktigt färdigbakad ännu.

Än en gång...Tack för all hjälp. Framför allt med att mentalt förbereda mig på hur hemmet skulle bli. Just då var jag livrädd för vad som skulle ske. Idag förstår jag inte varför. Men jag var så skör samtidigt som där fanns skam blandat med "men-jag-har-ju-alltid-klarat-mig-själv". Då lotsade du...det är stort. Antar att min "återgåva" (det ordet finns väl inte) bör bli att en dag försöka göra detsamma för ngn annan.

Stort var det även att höra av dig. Veta att allt är bra. Håll hårt i ditt nya liv och din fina fru...men det vet jag ju att du gör! Ni förtjänar varandra. Grattis till dina två år. Även det är stort...sug på den. Två år! Kram/ Din namne R

mr_pianoman

Kanske är det just det jag är, en främling. Får se om jag stannar kvar här eller om det kommer dröja innan jag tittar hit igen.

Kanske är det just en främling jag är. En som inte känner er som är här längre.
Livet är fyllt med många andra meningsfulla saker som har högre prioritet än att titta in här. Samtidigt så känner jag att det är min skyldighet att ge av erfarenheten jag fått av andra som gått före mig. Dom jag har tagit rygg på.
Jaja, en sak i taget var det.

Jobbet fungerar bra. Jag har en klok chef och bra arbetskamrater. I övrigt så tänker jag "just nu har jag det bra" och då är det inte så stor ide att ändra på en massa saker bara för sakens skull.
Visst har jag mina mörka stunder, men dom kommer mer och mer sällan. Och dom varar kortare och kortare tid. Men alla dagar är inte ljusa. Inte för någon. Det går upp och ner. Det är det som kallas livet.
Alla har vi våra sprickor i själen på ett eller annat sätt. Det gäller bara att kunna hantera skärvorna och limma ihop dom till en fungerande porslinsvas. En vas som när den håller ihop blir vackrare med åren, och bär spår av erfarenhet.

Nu är det advent och snart jul. Högsäsong i min branch. Konsert i morgon. Fyra konserter nästa helg. Många timmar vid pianot blir det. Många människor vill ha julstämning och julfrid. Mitt uppdrag är att försöka ge det. Jag ska göra mitt bästa.

Ett tag till hänger jag här i alla fall. Så jag ser om nån skriver något till mig.
Varmaste tankar till er alla i vinterkylan
/MrP

Dompa

Önskar turturduvorna i Pianorow allt gott denna dag! Tro, Hopp och Kärlek! Den största vet vi ju vilken den är :-) /R

tekla

Hej MrP!

Vill bara lämna en hälsning och önska dej ett Gott Nytt År!
Du ger så mycket av din erfarenhet till mig från andra sidan, om jag får säga så.

Ha det gott
kram från tekla.

mr_pianoman

Tekla!
Jag känner mig något inaktiv här, men det är gott att jag ändå uppenbarligen kan bidra med något.
Kram till dig från mig!

Stigsdotter

Det glädjer mig att du har funnit ett fint liv utan spriten, gratulerar till de två åren. Tack för alla dina rader här på forumet, du är ju en av dem som går före oss och varit mig till god hjälp. Det är gott att höra från dig och se att det fungerar men självklart måste man ju gå vidare i livet och prioritera, tar mycket tid att vara aktiv här! Titta in då och då när andan faller på så att vi vet hur det går för dig :-)

mr_pianoman

Så fina ord. Jag blir rörd.

Ja, jag börjar bli en som "går före" nu. Jag har (och har haft) flera som jag tagit rygg på. Nu börjar det bli dags för den som vill att ta rygg på mig. Märkligt. En dag i taget blir snart en ganska lång tid. En tid som för två år sedan kändes omöjlig. Nu undrar jag vart den tiden har tagit vägen

Jag är i ett stadium i livet då jag funderar ganska mycket. Jag famlar efter något som jag inte riktigt vet vad det är. Det stör mig inte jättemycket men jag tro det kan märkas på mig att jag är lite tyst och inåtvänd emellanåt.
Jag längtar till något. Frågan är vad. Jag trivs inte riktigt i den lilla staden jag bor i. Det är för mycket inbördes beundran här. Och gnäll på småsaker.

Jag längtar hem till Göteborg. Jag är uppvuxen där, och jag saknar storstaden. Anonymiteten. Kunna sitta på ett fik bland folk och vara anonym.

Jag tror att eftersom jag gjort så stora framsteg i mitt liv senaste åren, nytt liv, nytt jobb....ja varför stanna vid det? Jag kan gå hur långt som helst.
Samtidigt har jag det väldigt bra redan som det är. Så varför grubbla? Flera människor drömmer om den typen av liv som jag har. Varför inte vara nöjd?

Men jag tar det med ro. Det växer fram allteftersom.

Jag kommer någon gång i livet jobba med missbruksfrågor. Det är jag ganska säker på. Inte ännu. Det har bara gått lite mer än två år. Men viljan finns där. Att ge av det jag har fått med mig genom denna resan.

Att jämföra med barnmorskan. Jag tror en barnmorska gör ett bättre jobb om hon själv har fött barn.
En som jobbar med missbrukare bör ha varit i skiten själv.

Men återigen. En sak och en dag i taget. Nu njuter jag av att julen är över och våren står som nästa punkt i livspusslet. Härliga vår.

Ta hand om dig, du som läser detta. Det finns ett gott liv för oss alla. Det gäller bara att finna rätt väg mot det.

mr_pianoman

Fick mail från en mamma idag. En mamma till en kille som satt på hemmet samtidigt som jag. Vi pojkar är båda -77-or. Mailet strålade av värme och omtänksamhet. Tänk så många fantastiska mammor det finns.
Hennes pojk klarar sig bra han med, om än lite mer vacklande än jag tydligen. Men helt klart på rätt spår.

Tack alla mammor där ute. Tack för att ni finns

lillablå

Ville bara säga hej!
Och kram!
/k

mr_pianoman

Nu i dagarna har jag hållit mig ifrån alkoholen i 31 månader. Det går att byta livsstil om man bara ger sig fasen på det.
Det har inte varit enkelt, nädå. Och det är inte heller enkelt. Men det går.

Ville mest skriva det, ifall det är någon som tvivlar. Kunde jag kan du.

Ta hand om er i försommartiden. Stanna upp och ta vara på allt det vackra naturen ger nu.

Pellepennan

När jag för tre år sedan hittade forumet, var din tråd en av de som dök upp och jag läste, Vill minnas det var svårt, och inte självklart att det skulle gå vägen. När jag nu hittat tillbaka, både till forumet och min motivation, gjorde det mig glad att se en person från då som skriver "från andra sidan" om man kan säga så :-) Stort grattis, det ger mig kraft och vilja att själv komma dit!