av viktoria

Och så är jag då här...resan har varit lång och svår...och som askungen sa "alldeles underbar" på ett sätt. Jag lever, jag överlevde inte bara, jag lever faktiskt.

Skrev mitt första inlägg på forumet 2009 i augusti, då under nicket "Victoria", med c. Skrev inte i egen tråd, utan ramlade in lite här och var där jag kände mig hemma.
Var nykter lite över tre månader från november samma år.
Återfall.
Nu nykter sedan exakt två år tillbaka.

Ebba
sön, 2014-08-17 - 03:22

Hej, jag har för tillfället sömnproblem och kan verkligen inte sova, sover två timmar och vaknar med ett ryck, klarvaken som vore det morgon efter en hel natts god sömn. Bestämde mig för att läsa runt lite i forumet och fastnade här.
Jag är nu nykter dag 15 efter ett återfall som varade i tre år. Innan det hade jag varit nykter i två år och gått på AA. Jag vill gärna dela med mig lite av min syn på AA och hur det fungerade för mig.

Jag håller verkligen med dig om att forumet här ger en samma styrka, insikt och kunskap m.m som delningar på AA. Det var alla berättelser direkt ur verkligheten som hjälpte mig mest. Jag har aldrig funderat över gudsgrejen där utan bara accepterat och inte brytt mig de få gånger Gud nämns. Sinnesrobönen är ju dessutom helt klockren och den brukar jag tänka :) Jag har heller aldrig jobbat aktivt med stegen men ändå lärt mig en hel del av dem och på de möten jag har varit på upplever jag att det är gemenskapen och delningarna som är av störst betydelse och att stegen mest är för att ha något att gå efter så att det blir lite ordning och reda och "seriöst". Älskar AA för att det är så kravlöst, man är fri att komma och gå hur och när man vill och kan och för att det finns möten över hela världen som man kan gå på vid behov, jättebra för den som tex reser i arbetet eller är på semester.
Cirka ett år in i min förra nykterhet, flyttade jag och tappade kontakten med AA och slutade påminna mig om att nykterhet är färskvara. Ett år gick det och sedan var jag där "jag är nog inte en äkta alkoholist, jag som är så klok nu och ordentlig, en kall öl till maten på restaurangen borde gå bra". Ja och efter den ölen smög det sig på mig igen, alkoholhelvetet. Tre år var jag där igen innan jag lyckades hitta ut. AA är mitt hjärta så kärt och nu ska jag prova igen och är nervös och hoppas att det ska vara så fint som jag minns det.

Phuuu.
Tack för att jag fick dela lite hos dig, nu kanske jag kan sova :)

/ Ebba

Fenix
lör, 2014-08-30 - 23:48

är alltid välkomnade, det har jag lärt mig efter mer än 20 år sedan första mötet. De kan bero på grupp förstås, men där jag bor vågar jag alltid komma tillbaks efter min sladdar i diket. (Men just nu känns det lite kymigt, måste ta mitt stora besluta annars känner jag mig själv som en pajas som åker ut och in.)