Hej

Jag är ny här och har haft funderingar över mitt förhållande till alkohol sedan jag fick barn, dom är idag 1 och 3 år! Varje kväll Vill jag ha ett glas vin som alltid slutar med 3, kan inte bara dricka 1. Jag har hela tiden tänkt att jag inte har problem eftersom jag ALDRIG blir stupfull. Jag tycker inte att det är värt att bli rejält bakis dagen efter, då man har barn, den begränsningen har jag, men inte från ett glas till tre. Jag dricker inte varje kväll, men skulle vilja, skäms inför min man, det blir väl 3-4 ggr. Jag avskyr suget jag känner och att det tar över, och dagen efter 3 glas är tålamodet med barnen betydligt sämre och jag får ångest över det. Jag sover dåligt när jag druckit, får hjärtklappnigar och lovar mig själv att inte dricka igen, men gör ändå om det! Kan inte vara utan vinet...

Ska tillägga att min mamma är alkoholist , har varit på behandlingshem, Antabus etc, men Inget har Hjälpt! Jag funderar på att strypa alkoholen helt, men kan inte motivera mig, eftersom jag aldrig blir för full... Men att ta ett glas är bara en aptitretare för mig! När jag dricker känner jag mig lugn och glad och vet inte Hur jag ska finna den känslan utan alkoholen. Eftersom jag själv vuxit upp i princip utan mamma, så Vill jag ge Mina barn en bättre barndom än vad jag har haft, därför tar jag tag I detta. Min äldsta dotter har sagt att hon inte Vill att jag ska dricka vin, har aldrig varit påtagligt full inför henne, men barn är smarta! Då lovade jag mig själv att sluta, men höll det inte.... Har jag problem? Måste jag sluta helt eller kan jag lära mig att dricka 1-2 glas vin I veckan och vara nöjd?

LillPer

Det låter som du är en riktigt bra mamma! Du tänker på konsekvenserna och funderar mycket runt dina tre glas, som egentligen skulle varit ett.
Du vet att dina barn inte ska ha det som du haft det .
Jag vet inte varför du just stannar vid tre glas, varför inte fyra eller fem?
Det beror väl på att då har du nått den där goa effekten som du söker, och sen är det bra med det? Jag tror absolut du kan finna den där känslan av avslappning och bomull inombords utan vinet. Det tar tid att vänja sig av med det, men du får söka annan njutning som inte gör att du mår dåligt.
Själv har jag slutat och börjat under många års tid och jag kan inte ta ett glas eller en öl, det går inte. Inte heller tre funkar för mig.

Mina tankar runt alkohol finns där hela tiden men de bleknar mer o mer ju längre man håller upp.
6 veckor för mig snart och tankarna finns på lite annat än alkohol för varje dag som går och det är underbart.
Sedan att jag är en rastlös och högpresterande person gör det inte lättare.

Jag tror Jonna att om du funderar över om du har problem eller inte så har du nog allaredan utvecklat ett dryckesproblem.
Det tar förvisso relativt lång tid innan det blir riktigt illa för många människor, men till slut sitter man där och undrar vad som skedde?
Sen kan man alltid försöka ändra sina vanor och lyckas gott med det, men på det stora hela är det nog fint om du lägger ner det där första glaset ett tag och inte mår dåligt för att
du är seg o grinig dagen efter.
Det är helt klart att slösa på dig själv och dina barn.
Lycka till Jonna och varmt välkommen hit!

Kramar LillPer

Jonna

Det värmde verkligen I hjärtat av att få ett så fint svar här på forumet! Tack! Jag blir så otroligt bakis av alkohol, därför går min gräns vid 3 välfyllda glas, då är jag ok dagen efter men har ångest och är irriterad, men klarar ändå av att ta mitt "ansvar" som mamma...
Jag tror att det kunde ha varit värre för mig om jag inte hade varit med om det jag har sett med min mamma. Min önskan är att vara 100 procent närvarande för mina barn och hela tiden klar I huvudet! Jag Vill självklart ha mer än 3 glas, men proppar oftast I mig nåt annat efter vinet, typ godis för att stilla suget!

Jag tog mitt sista glas vin igår, det fanns bara ett kvar I flaskan, så idag blev det Inget, gick ok idag, men efter några dagar utan alkohol brukar jag få kraftig huvudvärk! Efter några dagar brukar jag också tänka att det här går ju bra, sådana stora problem har jag ju inte och så faller jag dit igen! Jag har bestämt mig nu för att ta total avstånd till alkohol ett tag och se vad som händer...då börjar nästa jobbiga steg, det är bröllopsdag på torsdag, träffa vänner helg I helgen, fest nästa vecka etc etc... Jag är inte redo och berätta för alla ännu och min man tar mig inte på allvar, Han tycker att jag är tråkigt om jag inte ska dricka...

Bra jobbat LillPer 6 veckor under sommarmånaderna!! Jag har tänkt att jag ska försöka hitta andra intressen nu när alkoholen ska bort. Jag är en träningsmänniska, så träningen blir det fokus på! Läsa böcker kan vara bra, gå på bio etc..

Hang in there!

så glad (ja!) jag blir över ditt inlägg! Jag blir glad för att du inser riskerna så tidigt och söker hjälp och stöd genom att skriva hit. Så insiktsfullt och klokt av dig! Hit vänder sig alltför många mammor fyllda av ångest och oro när alkoholen tagit makten, när relationen till partnern är på bristningsgränsen och dessvärre även när de är oroliga att förlora vårdnaden om sina barn. Du ser riskerna och ska ta vara på den insikten. Stå på dig gentemot din man, han ska vara tacksam (ja!) över att du är så klok och framsynt, synd att du inte har hans aktiva stöd. Kom ihåg att även när det gäller drickande är det du själv som bestämmer över dina val som gäller dig! Varm kram / mt

Jonna

Jo det har varit ok, Inget direkt sug efter alkohol, men får igen tankarna att det är nog inte så farligt med min alkoholkonsumtion. Känner att jag vill testa att dricka ett glas på fredag och stoppa där! Jag vet att jag kan stoppa, men då får jag inte den goa känslan, så vad är vitsen? För att det är gott, nja det är nog känslan och inte smaken jag Vill åt uppenbarligen...jag blir rastlös av att bara dricka ett glas, men jag kan om jag Vill! Blir Tokig av mitt förhållande till alkohol! Jag har verkligen haft det jättebra med barnen de 3 dagar jag inte druckit, men ändå så fantiserar jag om ett glas på fredag! Jag får Inget grepp om mig själv, Hur svårt kan det vara?

Jonna

För Din fina kommentar, det värmer verkligen. Jag tror att det är min mammas förtjänst att jag kommit till insikt så tidigt. Jag växte I princip upp utan mamma, de gånger jag såg henne var hon nästan livlös av tabletter och alkohol...jag lovade mig själv att aldrig bli som henne mot Mina barn! Inget ont som inte för något gott med sig...

Promille

Jonna! Känner igen mig mycket väl i din beskrivelse om hur du "diskuterar" om och med alkoholen. Det verkar alla ha gjort här, mer eller mindre. Jag är på min första dag och har ett hopp om att jag ska klara det lääänge. Helst för alltid. Också ett hopp om att få uppleva det andra skriver om att detta avtar med tiden. Alltså att tanken på alkohol sakta tynar bort och blir mindre och mindre. Hur går det för dig?

Nu ska jag låta som en sur moralgubbe. Ja du har problem med beroende. Du har alkoholgenen i kroppen. Du har sug varje dag. Du vet ju själv att du har ett beroende. Missbruk börjar aöltid med ett kemiskt beroende. Jag skulle råda dig till att sluta dricka. Kan du inte sluta självmant behöver du hjälp. Medicin, prata med någon. Du är en person som ligger i riskzonen. Kämpa på fu klarar detta. Du har ju dina barn.

Mufflan

Jättebra att du förstår att du har ett problem och vill förändra det. Jag växte upp med alkoholiserad mamma och det var hemskt. Dina barn är små nu men när de blir äldre kommer de märka att mamma är annorlunda nä hon dricker osv. Sluta nu innan du blir mer beroende! Sluta helt! Jag hoppas det går bra för dig.
Kramar

Jonna

Hej jag har tagit lite avstånd från forumet, trodde att det inte var så farligt med mig och att jag inte hade problem, men drack senast förra måndagen. Jag öppnade en vinare och drack upp nästan hela, känns alltid bra och lämna lite I botten, det tog jag på tisdagen, självklart hade jag ångest efter Detta drickande och bestämde mig för att sluta igen....nu har jag hållt upp I en vecka och det går bra...försöker påminna mig själv om ångesten jag får av att dricka och att jag inte bara kan ta ett glas. Jag försöker också intala mig själv att det bara är svaga människor som dricker som Vill fly verkligheten, då känner jag mig lite starkare när jag står emot.

Mitt mål är att berusas och få kickar av livet och inte av alkoholen I fortsättningen. Jag Vill inte ha alkohol I mitt liv, eftersom jag vuxit upp med det.

Jag läser mycket böcker för att må bra, tränar, jag gillar inredning så jag tänker att om jag inte köper vin nu I framtiden, så kan man fixa lite hemma, lägga pengarna på det istället...

Jag försöker att dricka vatten på vardagarna för att ha nåt speciellt att dricka till helgerna, typ lemonad, mineralvatten med tranbärsjuice, cola etc...

Jag gillar allt pepp jag får och ingen är för hård! Jag behöver få höra att jag har problem, för jag är fortfarande I förnekelse stadiet

Nu är jag tillbaka!

Kram

Gunsan

Hej Jonna!
Känner precis igen det med att enbart dricka ett glas men blir 3 eller flera. Har nu bestämt mig att lägga av med detta. Fick ett gott råd av min nära kompis: Tala om för dina vänner och släkt att du bestämt dig för att sluta dricka eftersom du bestämt dig för att inte fortsättasom idag.
Jag har gjort detta och blev mött med en fantastiskt bemötande, Aha, har du bestämt dig, vågat att du talar om det för alla! Ja sa jag kan man tala om att man ska sluta röka
så kan man säga att nu får det vara slut på drickandet, som både är lika skadligt och väldigt dyrt i längden. Vad hände? Jo två andra kompisar sa: Kan du så kan jag, vill också
lägga av! Fantastiskt!! Nu stöttar vi varanda och dricker alkoholfritt vin och tycker det är festligt, men vi mår så mycket bättre!!
Gör du detsamma Jonna håller på dig!! Kram

Jonna

Tyvärr så slutade jag inte för två år sedan, då jag senast skrev här utan jag har kört på i samma takt!! Nu är barnen 5 och 3 och jag känner att jag kan inte fortsätta skjuta fram problemet! Jag SKA sluta nu och samtidigt ta reda på varför jag måste dricka, vill hitta andra metoder för att "stressa av" Jag har insett att jag måste sluta helt!!!! Vad skönt det måste vara att aldrig behöva vara bakis igen!!!

Vickan

Känner mig som världens sämsta människa! Jag har efter många år som egen företagare, mamma till 2 barn och sambo sen 16 år börjat dricka vin för att slappna av och inte behöva känna ansvar osv. Har diagnosen utmattningsdepression efter att ha drivit på mig själv till vansinne. Tömmer en vinare och mer om det finns, dricker ensam! Har fått nog av mitt beteende och vet inte varför jag valde denna väg??!

Jonna

Hej

Oj det låter precis som om det skulle kunna vara jag... Man levde ett helt normalt liv tills vinet en dag tog över! Jag har också utmattningssyndrom och dricker uppenbarligen pga stress, fly verkligheten vad vet jag... Hur gamla är dina barn och hur länge har du haft problem? Jag här nått botten och har inte druckit på två dagar nu, vet att det är enda vägen att avstå HELT!! Jag vill komma över den där tröskeln alla pratar om, hur man ser på livet annorlunda efter ett tag AV nykterhet och får andra kickar i livet! Häng på! En dag i taget!

Jonna

Det här gått bra, men jag har ångest över hur jag bettet mig mot barnen under min avgiftning, det har varit noll i tålamod, ibland blir jag rädd för mig själv!

Jag försöker att tänka att barnen "får stå ut" i några dagar, mot att jag blir en mycket bättre mamma i nyktert tillstånd i längden! Jag tror att Det värsta här lagt sig, svettningarna och hjärtklappningarna är borta... Jag är orolig inför helgen, men jag är fast besluten denna gång och vet att jag kan inte dricka alkohol under några omständigheter!

Livet är orättvist, men just jag kan INTE hantera denna drog, som en del andra kan... Det är Det jag vill lära mig att acceptera under min resa!

Jag behöver tips/råd på allt!! Är Det någon som vill hänga på och ta en nykter helg till att börja med?

Kram

napalosrot

Men vad bra med 3 dagar. På måndag kan du skriva 7dagar och lagt en viktig helg utan alkohol bakom dig. Ett tips är att hänga här på ah och läsa och skriva. Kämpa på.