Jag har förlorat kontrollen med mitt vin drickande.. Från att ja, skönt med ett glas vin till kvällen blev den en flaska eller mer om en Box fanns hemma.. Konsumtionen bara ökade mer och mer.. Är också gbp opererad och vet att man blev varnad för att det fanns risker med överkonsumtion av alkohol efter operationen.

Har nog somnat full i soffan nästan varje kväll senaste året utan att minnas om jag pratat med någon telefon.. Messat med nån om nåt eller svarat på nåt ilägg på fb... Fick börja morgonen med att kolla igenom telefon så jag inte gjort/sagt nåt konstigt och samt att jag inte pratat i telefon med nån som märkt att jag varit full...

AW blev bäst om man ska träffa kompisar ute, några glas vin och sen hem och supa mer.. Då har jag varit social tillräckligt.. Ut på krogen vill jag ju inte för då blir jag bara för full och gör bort mig...

Senaste tiden har jag dock insett att jag inte kan dricka vin vid gemensamma middagar/fester med kompisar.. Då har jag erbjudit mig att köra men sen druckit mig full när jag kommer hem...
Och har haft mer och mer fått bråttom hem för att ta "ett" glas vin..
Och fy vad min dotter fått se och uppleva trots att jag senaste tiden försökt dricka när hon inte varit hemma men barn ser och märker mer än vad man tror.. Nu är hon dock vuxen men ändå.. ( bor hemma)

Idag är det dag 8 nykter, har haft svårt att sova, vaknat svettig/kall hur många gånger som helst, huvudvärk och en känsla av att vara bakfull nästan hela tiden... Antar att kroppen försöker anpassa sig utan giftet. Hur lång tid tar det innan kroppen gjort av med Alkoholen ?
Undrar om man kan vara alkoholist om det bara är vin man är sugen på ? Alkoholister dricker väl allt de kan få tag på? Har ibland fått slut på vin och haft annat att dricka hemma men väldigt sällan tagit av det ?? Skumt..
Men nu har jag i alla fall bestämt mig. Det här vinpimlandet måste få ett slut... Vill ha tillbaka kontrollen över mig liv..

JohannaJ

Tänkte samma sak, att om man har ett bra förhållande till alkohol så borde man nog avstå alkohol en lördagkväll om den andra är nykter. Vi bor långt ifrån varandra så blir nog ganska naturligt att det inte blir mer av det men trevligt var det och som sagt en lärdom....

Helt klart varningsflagga att man måste dricka upp fast man egentligen inte är sugen, och det inte smakar gott. Märkte ju själv att jag inte borde ha druckit men samtidigt så kändes det bra att testa för är mer besluten om att alkohol inte är nåt för mig längre. Samtidigt var ju rädslan att om jag dricker skulle jag falla tillbaka i samma mönster direkt och bli mer och mer sugen på att dricka. Tur att det blev bara ett större motstånd. Är kanske lite besviken på att jag bröt nykterheten men samtidigt är ju allt en process, att lära sig vad som är rätt för just mig.

Nyckelpigan

Precis, allt även process, du tar till dig och lär. Även jag är imponerad av att du klarade av att hålla dig till a-fritt under daten! Du får väl se vad som döljs bakom de röda flaggorna... När vi åkte på all inclusive sa min man att han också kunde avstå, bara så där... Hade varit otänkbart för mig om jag inte var där jag är idag. Det säger väl lite om vem som har problem med a - för de som inte har det gör det inte så mycket att avstå, de måste inte dricka... För oss är det en helt annan femma (jag störs dock inte av att han dricker, han tog en öl till maten några gånger, inte mer). Kram

JohannaJ

Nyckelpigan. Har man inga problem kan man med lätthet avstå och man ska liksom inte heller längta så till att få ta fram drickan att det påverkar. När man är nykter så märker man mer och mer att det finns många som inte har ett helt sunt förhållande till alkohol men kanske inte kommit så långt i sitt missbruk men lever på gränsen...
Jag störs inte heller av att folk runt omkring mig dricker. Har hittills funkat kanon att dricka a-fritt både på fest och krogen. Försöker att inte göra någon stor sak av det eftersom att vara nykter lockar fram andras dåliga samvete om att de också borde avstå... Känns bättre då att bara köpa a-fritt utan att säga nåt.
Tror dock inte att jag skulle vilja ha ett förhållande med nån dom dricker på gränsen för mycket.. Är hellre ensam :)

Min särbo är alkoholberoende. Jag älskar honom ändå. Men visst, det gör mitt önskemål om att vara nykter svårare. Men att säga så kategoriskt om en människa med en sjukdom gör mig lite illa berörd. Det är en sjukdom.

JohannaJ

Ber om ursäkt om jag uttryckte mig klumpigt. Jag menade bara mig själv och mitt liv. Vem någon annan väljer att leva med är upp till dom. Förstår att det är en sjukdom.Jag väljer hellre bort kärleken än lever med någon som har alkoholproblem eller är rökare för mitt eget bästa numera. Är säkert massa fel på mig själv som väljer på det sättet men eftersom jag är vuxen så får jag göra mina egna val enligt vad jag vill och önskar. Jag dömer absolut ingen annan som gör andra val i sitt liv.

Eftersom jag också är vuxen o är förmögen att göra mina egna val:)
Men att sätta som kriterium att man inte kan älska nån sån el sån el sån...det vet man ju aldrig. Tänker på alla som lider av fetma tex. Kan vara fantastiska människor, men instängda i en kropp där många väljer bort dem pga deras kroppshydda ( nej, jag är inte överviktig själv). I min värld går inte folk " bort" för att de inte är perfekta. För mig handlar det mer om en vilja att utvecklas, helst tillsammans. Att våga se vem man är och utgå därifrån. Vilja leva, framåt. Inte fastna o stagnera.
Nog om detta...

JohannaJ

Alla har vi olika bagage och gör olika val som passar oss själva i den del av livet vi själva är just nu. En del väljer bort människor som lider av fetma, en del väljer bort funktionshindrade eller missbruk. För mig handlar det inte alls om att de människor på nåt sätt är mindre värda utan mer om att jag vill utvecklas med mig själv och inte fastna i någons annans missbruk eftersom jag inte är stark nog att finnas där. Jag väljer absolut inte bort människor som vänner utan det här handlade om män att bli kär i..
Tack för dina synpunkter och inser att man kan ha olika fast ändå lika syn, fast hur man uttrycker sig och vad man relaterar till så tolkas det olika.

JohannaJ

Har inte sagt det heller... Nu snurrar du runt allt.
Folk lever med det, ÄR inte det. Precis som att man inte ÄR läkare utan man arbetar som läkare. Man lever med en sjukdom.. Ja jag vet.

Jag lär känna mycket olika människor men väljer att inte bli kär i en människa för att den har ett missbruk, eftersom jag inte är beredd att ge mig in och kämpa tillsammans för det missbruk den människan har, det är ju ett val jag gör och har ingeting med att göra hur fantastiskt han är egentligen. Den människan kan vara en helt fantastisk person men passar inte in i mitt liv just nu. Har nog med mig själv och för en skull väljer jag mig själv i första hand.

Det är vad det handlar om. Rakt upp och ner. Kunde lika gärna vara du som drack på en dejt.
Personligen tror jag aldrig man blir frisk/ fri förrän man inser just det, att membranet mellan en själv och den man utesluter är just bara ett tunt membran. Att man sedan väljer bort människor av olika anledningar hör till livet...

JohannaJ

Kunde ha varit jag, absolut. Folk har helt säkert valt bort mig i livet av olika anledningar. Och det tillhör livet.
Jag kan även förstå att folk lämnat människor med missbruk för man Orkar inte mer.. och då är man säkert ännu mer benägen att välja bort om man möter nån med samma typ av problematik.
Men vill man leva med det och kan hantera det så är det upp till en själv.
Nog om detta. Dags att sova. God natt :)

Det var kanske jag som var kategorisk. Och det kanske är fel, men jag skulle tänka många gånger innan jag inledde något förhållande med någon som jag misstänkte hade a-problem. Särskilt nu när jag jobbar för att få ordning på mitt eget förhållande till a. Om man redan har hunnit inleda ett förhållande är det en annan sak. Men när man ff kan välja att gå eller bli förälskad så hoppas jag att jag skulle gå. Kanske gör man sitt livs största misstag, men för att tillfriskna krävs också sjukdomsinsikt och det räcker att ta sig en titt här på anhörigsidorna för att få kalla fötter. Kategoriskt absolut, men man måste också skydda sig själv och med en alkoholist utan insikt riskerar man att fara väldigt illa. Men som sagt är man i ett förhållande så är det en annan sak. Dock tycker jag även då att man måste värna om sig själv och sina barn i första hand. När alkoholen har gjort personen väldigt elak så hoppas jag att jag även då skulle vända och gå. Men sjukdomen yttrar sig ju också väldigt olika hos olika personer.

Nyckelpigan

Ville bara instämma i det Sisyfos skriver, jag loggade in för att skriva ett inlägg här, såg diskussionen igår men var för trött för att skriva. De saker som jag hade tänkt skriva har Sisyfos redan skrivit, vill därför bara instämma med föregående talare. Kram

JohannaJ

Nån som hittat nån god alkoholfri glögg ? Som inte smakar bara saft som har lite av den här hettan man vill ha när man känner sig frusen? Eller så kanske man får nöja sig med julmust :)
Nykterheten känns bra, känner att det är ett bra val man gjort att hålla sig nykter. Tänker inte längre ens på att dricka. Sörjer det inte alls längre. Räknar inte ens dagarna.
Hoppas den känslan sitter i :)

harrim

Vi gör egen glögg på äppelmust (juice) och glöggkryddor. Det är både friskt, värmande och gott. Några pepparkakor till är också bra.

JohannaJ

Tack harrim. Har tänkt på det också, att göra egen. Luskar lite på recept som verkar bra. Är inte som förtjust i äpple så får bli nån annan smak.
En liten snilleblixt tänkte att om man köper en god på bolaget och kokar den så borde smaken vara kvar men alkoholen borta men tydligen är det inte så? Att all alkohol försvinner inte alls även det skulle koka upp. Det har man ju fått höra jämt ;) hm alltid lär man sig nåt nytt :)