Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Vad bra att du skriver och uppdaterar. Tänker på dig ofta och vill att du ska må bra.?

Jag kan bara hålla med dig när det gäller alkoholen. Kontroll är bättre än att löpa amok.
Själv befinner jag mig i en liknande sits som du sedan en period tillbaka. Och så får det vara. Varken orkar eller vill vara helt vit just nu.
Min motivation finns inte och då är det bättre att lägga kraften på att hålla kontrollen och begränsa sig.

Ha en fin första advent Vinäger?️
Och en jättestor Varm Kram till dig
???

Hej Vinäger och FinaLisa, jag följer er båda med stort intresse och tycker att ni har så många bra tankar och spännande livsresor.
Om ni ursäktar en nyfiken fråga: det går väl egentligen bra för er att dricka kontrollerat (?) men ändå verkar det som att ni allra helst hade siktat på helnyktert. Varför? Är det för att ni då är rädda för att hamna i okontrollerat drickande trots allt? Eller på grund av något helt annat?
Jag är själv mitt i min 90-dagars vita ickeförhandling, men vet ju att jag i januari någon gång ska ta ställning för framtidens beslut, så tacksam för era erfarenheter. Kram

Vila Vinäger, vila!
Även om jag gillar dina inlägg väldigt mycket tycker jag att du gör helt rätt som tar en paus då och då. Forumet kan inte vara ytterligare en sak i ”måste” listan. Jag har varit där. Känt skuld och ansvar för länge sedan. De flesta som fanns när jag var som mest aktiv är borta. Några har kommit tillbaka. Det är ”trevligt” att återse gamla bekanta. Länge, länge orkade jag inte skriva alls. Tänker att du kanske är lite lik mig också i det du vill skriva och är man då mindre aktiv ett tag så minns man lite mindre och måste ”läsa på”. Det blir ett lite större projekt. Jag kan ha fel.

Aldrig mer är komplicerat tycker jag och jag tror att vi är olika. Det finns också en fara kanske i övertygelsen att faller jag för frestelsen så går det åt helvete. Jag tror att jag framledes kan ta nåt glas om jag vill i sociala sammanhang. Just nu vill jag inte ha alls, så det funkar bra att tänka och visualisera eftersom det nästan ger ett illamående.. Klassisk betingning... Det är konstigt och jag förstår inte riktigt, men jag tror att det har att göra med att jag mår bra fysiskt och jobbar mycket med mig själv och min vila.
När kroppen var i konstant stress både av järnbrist och alkohol (även om det var sällan) då funkade ingenting. Jag provade mediyoga - fick ont överallt, andning, vila, träning. Inget fungerade. Nu är det annorlunda nu svarar kroppen, men jag måste tänka på att slappna av i kroppen när jag rör mig t ex.
Tänker att du har en del jobb med din panikångest och att det kanske får lite samma effekt som mina problem. Ett konstant stresspåslag som inte riktigt märks. Å så blir det för mycket och hjärnbarken släcker ner nån minut. Jag gissar, läser på och försöker hitta förklaringar. Beroende på vad jag läst senast så varierar förklaringarna, så det är inga sanningar det här, men jag tycker att det är så intressant på nåt sätt.
Tycker att du gör helt rätt som lyssnar på dig själv och vad som passar dig. Jag föreslår vila (lättare sagt än gjort), men jag tror att vi är så många härinne som ser och hör andra, högpresterande, ansvarstagande. Om man dricker ofta blir det en jättestress, det är min gissning. Man orkar och hinner inte prestera. Om man ”tömmer och gömmer” så har man enormt mycket fokus på det och hjärnan blir trött.
Oj, det blev en mindre uppsats det här, fylld av spekulationer. Men jag tänker att du mår bra av att se till dig själv Vinäger. Släpp forumkravet i alla fall. Vi överlever!

Svarar dig här i Vinägers tråd då du ställde frågan här till oss båda.

För min del tror jag att det handlar om trötthet och leda samt att jag inte orkar vara vuxen jämnt och ständigt. Min person är annars ansvarsfull, plikttrogen, ärlig och lojal. Slarvar aldrig och är närapå ett kontrollfreak. Förmodligen hänger min lust att dricka ihop med att jag ibland vill kunna koppla av hjärnan...

När jag började läsa här för drygt tre år sedan var jag grymt imponerad av allas historier härinne på forumet.
Så många vittnesmål om hur fantastiskt det kändes att äntligen bli helnykter och klara av tillvaron med alla dess svårigheter utan att dricka en droppe alkohol.
Jag blev verkligen övertygad om att detta också skulle bli mitt nya jag och sögs in i gemenskapen.
Även om jag inte delade de allra värsta historierna med rattfylla, fyllecell eller att man ramlat och slagit sig halvt fördärvad så var det ändå ett självförakt jag levde med för att jag drack för ofta.
Jag kommer ju från en familj och släkt där alkoholmissbruket härjat som en farsot.

Men hursomhelst så skrev jag mitt första inlägg i februari 2018.
Och då fick jag svar på en gång av Vinäger?
Och snart var jag inne i värmen av alla dessa fantastiska människor som stöttade och hejade på varandra. Och flera "Seniorer" som hållit sig vita i åratal!
Jag började också räkna dagar, veckor och månader. Det var kul och jag kände mig så stolt när det gick bra men ibland blev det återfall och då var det ledsamt ett tag.
Men jag kämpade på och mitt längsta uppehåll blev drygt 4 månader och då hade jag också varit med på en forumträff på Alkoholhjälpen i Stockholm.
Det blev en fantastisk dag?? och så kul att träffa några irl!

Numera är min aktivitet härinne på forumet inte så hög. Jag läser inga nya trådar följer bara en handfull "gamla", kommenterar ibland och skriver i min egen tråd då och då.

Men min resa har ju gått hit och dit och jag vet inte om mitt mål är att vara helvit längre. Min motivation svajar och det är inte för att jag är så sugen på att dricka utan att jag inte tycker det är så viktigt att vara just helvit längre.
Det kanske är så att jag ska nöja mig med att ha kontroll och välja mina tillfälle med omsorg och inte "slarvdricka"

Min profilbild när det gäller alkoholen har iallafall förändrats till det mycket bättre sedan jag började skriva härinne.
Nu dricker jag mig inte medvetet berusad (hänt en gång i år) men såklart att ett visst rus är ju ofrånkomligt efter en flaska vin.

Så Blenda, jag vet inte om du blev så mycket klokare av mitt svar men jag har gjort ett försök?
Ha en fin december?och all lycka till dig ?

Kram ???

FinaLisa, Ditt inlägg här i vinägers tråd gillar jag skarpt. Jag känner igen mig mycket i det du skriver. Jag har hängt här inne i några år och även varit med på två irl forum träffar. Jag är glad att jag hittade detta forum. Min inställning till alkohol har förändrats totalt. Jag har haft flera månaders totalt nykterhet men väljer att dricka kontrollerat ibland. Undviker fylla och dricker aldrig mer än planerat ( hänt nån gång med ångest efteråt). Jag tror precis som vinäger att jag skulle triggas av att aldrig få dricka, aldrig ta första glaset. Jag är rätt nöjd med min alkohol resa. Jag har gått ifrån att varit stor konsument typ dricka ons, fre och lör varje vecka till att dricka MAX en gång varje vecka. Jag kan hoppa över om jag vill. Det är jag som bestämmer när jag ska dricka inte alkoholen. En dag i taget ?
/Mrx

Känn aldrig skam o skuld Vinäger !
Däremot samhörighet❤️
Det är vad jag känner med dig , o Fina Lisa ( o många andra e klart).
Det ni två skriver här i tråden är som om jag själv skrivit det .
Ha en fin advent ?
Många kramar till er alla ?

Å idag var hon äntligen här igen med sina fina uppmuntrande och kloka ord igen i andras trådar.
Tack till dig fina Vinäger! Tack för att du finns här! ?

Att komma in här och läsa alla fina inlägg gör mig alldeles varm. Jösses vad mycket klokhet det här forumet besitter.

Först av allt, tack för all respons, stöd och uppmuntran. Ni är så j-a bra. Bäst. ?

Kennie och Kvinna38, tack.

Sisyfos, tack för omsorgen. Vila blir nog bra. Vila blir jättebra.

Mrx, tack för input, vet ju att vi tänker rätt lika. Tack också för uppmuntrande ord.

Gamlahäst, ja, gemenskapen är fantastisk. Ha en fin andra advent.

FinaLisa, alltså, nu tror jag att du har överträffat dig själv. Otroligt vilket bra inlägg du lyckades få till. Jag skriver under på varenda ord. Det känns som att även jag har svarat Blenda (tack för att du frågar) nu.

Men jag lägger väl ut texten ändå, i vanlig ordning. ?

Kontrollerat drickande är egentligen inte målet. Min långsiktiga vision är helnyktert. Om jag vill fortsätta den eller inte, vet jag inte än. Jag fortsätter att ta en dag i taget.

Just nu funkar det bra. Förutom handspritsracet för tre veckor sedan är det drygt två månader sedan jag drack alkohol. Är inte speciellt sugen, jo, förresten, det är jag ibland, men hittills inte tillräckligt för att jag ska ge efter.

Självklart vet jag att jag mår bäst utan. Det blir bara löjligt att läsa om att vi som inte lyckats bli helvita inte förstår. Vi är flera som haft långa uppehåll, många mycket längre än jag, så det handlar inte bara om tiden.

Att ställa om hjärnan, tankarna, har jag, liksom många andra, gjort. Vad vi programmerat om den till är dock olika. Och så måste det få vara. Först och främst handlar det om vilka mål vi har, sluta helt eller minska. För dem som vill sluta, men inte lyckas, blir förstås det kortsiktiga målet att dricka så lite som möjligt.

Det är till syvende och sist varje enskild människas val. Att ibland snudd på nedvärdera (säkert inte meningen, men kan nog tyvärr uppfattas så) dem som har som mål att kontrollera sitt drickande hjälper definitivt inte. Största risken är att de försvinner helt från forumet. Och då har ju hela vitsen med det gått förlorad.

Tack och lov har inte alla som lyckats kontrollera och/eller minska sitt drickande lämnat. Det är så viktigt att ni hänger kvar och visar att det finns ett alternativ. För den som vill ha det som mål eller för den som inte lyckats med helnyktert.

Tjatar om balansen, den oerhört viktiga balansen. Att vi alla måste få vara en del av gemenskapen här. Inte, jag upprepar, inte att vi måste svara eller ens hålla med det minsta. Men respektera varandras val måste vi. Och det görs det så gott som alltid. Än en gång, tack alla för att ni finns och berikar. ?

Har sagt det förr, jag är faktiskt ganska snäll och innerst inne ogillar jag konflikter av alla slag. Förstår att det kan uppfattas som att jag kritiserar och framför allt förespråkar ett kontrollerat drickande. Men det sistnämnda stämmer inte alls.

Vet inte om det framgår vad jag egentligen vill ha sagt. Mycket svammel nu. ?

Men sammanfattningsvis vill jag få fram att forumet är en fantastisk plats att vara på. Och måste få fortsätta att vara det. För alla. Det som passar bäst för mig kanske inte gör det för en annan. Oavsett hur bra jag mår i och av mitt beslut.

Hör ni, i dag är jag nykter. Gott så.

Trevlig fortsättning på helgen. Hoppas att den blir precis som du önskar. ?

Kram kram

Det finns ju en hel del forskning som tyder på att personer som inte hunnit utveckla ett för starkt beroende kan återfå kontrollen och dricka måttligt. Beroendemottagningen Riddargatan 1 jobbar efter den modellen med de patienter som de tror kan klara av det, och som har en önskan om att kunna dricka måttligt. Sven Andreasson som är alkoholläkare på Riddargatan 1 menar dessutom att det är viktigt att lyfta fram att helnyktert inte är enda vägen, eftersom man annars skrämmer bort många som kunde och behövde fått hjälp men inte kan tänka sig att avstå hela livet. Han är tydlig med att alla inte kan dricka måttligt, men att för vissa är beroendet ett övergående tillstånd som går att bota. Det här forumet är en viktig plats för oss alla, både för helnykta, beroende och måttlighetsaspiranter..

Du är så klok Vinäger! Lite ödmjukhet för att vi alla är olika, lite respekt för andras vägar och val är nog positivt. Ord som ”sök hjälp” när man berättar om ett återfall är inte till hjälp. Det är svårt att söka hjälp och att få hjälp om du inte passar in i ”mallen”. Om du inte dricker varje dag, eller inte ens särskilt ofta. Om det inte saknas kunskap om alkoholens effekter. Om man vet allt det där... och ändå på nåt konstigt sätt dricker periodvis, då hjälper det mer med lite medkänsla och kloka reflektioner, inte med slagord.
Risken finns att man skrämmer bort folk härifrån, om man mässar total nykterhet för resten av livet som enda utväg. Dock så tycker jag att det är så viktigt, så viktigt med alla personer som aktivt skriver i andras trådar och faktiskt förmedlar sin väg. Bara respekten finns där och ödmjukheten för att det finns lite andra stigar (kanske krokigare) att gå. ??????? till alla er här inne. Välj färg efter personlighet.

Men jag svarade på sms i morse och beklagade så mycket. Tror inte ens hen kände personen ifråga men ok.
Håller med dig om respekt och ödmjukhet. Ingen av oss är hjälpta av förmaningar och pekpinnar, är vi för gamla för. Vägen till nykterheten ÄR lång och krokig men härinne ska man kunna få just peppning och hejarop även om man trillat dit igen. Vi är bra människor allihopa här trots våra fel och brister.

Andra advent och tror jag ska baka saffransbullar idag. I tanken så är de till alla oss kämpar som är så himla bra?.

Kram på er?

En grej med forumet är ju att de flesta av oss inte är alkoholterapeuter till yrket. Vi skriver utifrån vår personlighet och våra erfarenheter. Så man gör klokt i att ta till sig av de råd som funkar för en själv, och låta andra råd passera förbi. Jag personligen mår bra av att bli ifrågasatt ibland, det får mig att tänka till, medan andra får bäst resultat med endast uppmuntran. Jag utgår från att alla kommenterar med goda avsikter, och vi får ha tålamod med att vi har lite olika idéer om hur vi själva vill bli hjälpta och hur vi bäst hjälper andra.

Jag tycker att det hjälper mig att få se och läsa om andra perspektiv. Kanske speciellt när man ser att man har något gemensamt och gått igenom något liknande men man har reagerat på olika sätt.

Jag har alltid goda avsikter när jag skriver här, men är ibland rädd att det jag säger ska tas på fel sätt. Jag är medveten om att jag kan vara lite rörig och är inte alltid så bra på att formulera mina tankar.

Är det mitt inlägg ovan som startat upp alla diskussioner här kring hur man bör skriva och inte?

Det var isf absolut inte min mening och jag har aldrig tyckt att inte alla kan samsas här. Tvärtom! Det är otroligt berikande att läsa om allas resor och enormt inspirerande att följa alla som klarat att bli helnyktra. Jag själv har ju dessutom helvitt som mål.

Att jag skulle känna någon slags avoghet mot alla som förespråkar helnykterhet stämmer inte alls. Har det uppfattats så säger jag förlåt från djupet av mitt hjärta. ?

Har alltid värnat om alla människor och har stor respekt för samtligas livsval, oavsett vad de handlar om. Det gör att jag ibland känner ett behov av att gå i försvar för andra, trots att jag själv inte tycker lika.

Då och då skrivs kommentarer som sanningar, trots att det finns alternativa sådana. Det är det jag reagerat på. Och då menar jag självklart inte sanningar utifrån vars och ens egna erfarenheter. Min upplevelse är ju min sanning och din är din.

Självklart välkomnas och uppmuntras respons, tips, stöd och även ifrågasättanden. Från alla - till alla.

Det är ju fantastiskt att få höra hur det gått för någon långt framme och ta del av dennes erfarenhet. Här tror jag att jag blivit otroligt missförstådd om någon trott något annat. ?

Men vi är så himla olika både vad gäller bakgrund och personlighet. Det är mest det jag vill förmedla. Det som funkar för dig kanske inte gör det för mig. Därför är det så himla viktigt att få höra olika berättelser.

Vi kan ha fullgoda liv trots att vi inte har valt samma slutmål. Respekten för att vi är olika och - framför allt - väljer olika är det viktigaste.

Hoppas innerligt att ni förstår hur jag menar. Jag vill alla så himla väl - inte alltid en bra egenskap, då jag kan slå knut på mig själv för att alla ska må bra. Och jag vill definitivt inte hamna/vara i motsatsförhållande till andra. Inget Vi och Dom. Gode värld, vilken mardröm det vore.

Nej, här är vi alla tillsammans och kämpar mot samma fiende, om än på olika sätt och mot olika mål. Precis som det ska vara.

Alltså, älskar det här forumet och alla ni som finns här har hjälpt mig att förändra mitt liv. Hoppas innerligt att vi alla som tycker det får fortsätta att känna så.

Ber ännu en gång om ursäkt för eventuellt svammel. Fick ont i magen när jag såg alla kommentarer som tillkommit och kände direkt att jag ville skriva. Så det blir ingen genomläsning och eventuell redigering. Det här vill jag ha i väg även om det kanske går för fort nu.

Tack alla för respons. Som alltid är det den som tar mig framåt. Den betyder oerhört mycket, det hoppas jag att ni förstår. ?

Ha en fin vecka, bästa forumvänner.

I dag är jag nykter. Gott så.

Kram kram

Jag tror inte någon känt sig provocerad eller påhoppad av ditt inlägg, tvärtom, läste igenom kommentarerna igen, och ser bara att folk håller med.. Det verkar vara ett hett ämne just nu, att diskutera helnyktert vs måttligt, det skrivs om det i flera trådar, och på båda sidorna finns en tendens att dra sig undan och be om ursäkt för att man gör sin röst hörd. Jag tycker att vi tolkar in för mycket i varandras reaktioner och tolkar motargument som ifrågasättande av ens intentioner och val. Nu råkade diskussionen ta fart i din tråd, Vinäger, men den kunde lika gärna uppstått i tio andra trådar. Du har ingen som helst anledning att be om ursäkt. I så fall får vi alla be om ursäkt hela tiden, för att vi tar oss friheten att säga vad vi tycker, och så ska vi väl inte ha det?

Vinäger, det är bara bra att ha en levande och intressant diskussion här på forumet. Dessa frågor är ju alltid lika aktuella och hjälper ju också nya besökare som dyker upp.
Kram ???

Ville bara skicka lite värme och styrka. Smarta inlägg från dig som öppnar för diskussion är ju toppen. Kan bana väg för nya tankar.
Problem löses ju på olika sätt och kräver olika mängd arbete.
Hoppas du får en lagom blöt Jul och Nyår.

Kram

Så kul att se dig här. Tack för ditt inlägg, det värmer. Jag ligger lågt just nu, känner att det är bäst så.

I dag är jag nykter. Gott så.

Kram