Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Så fint att höra av dig igen Vinäger! Och skönt att du mår bra! Funderar lite på varför du har helvit som mål. Jag är för tillfället helvit och kanske är min motvilja mot alkohol så stark att jag aldrig mer vill ta ens ett glas, men jag har inte bestämt mig för aldrig mer. Helvit innebär att det inte blir en ovana, men om det uppstår en sån där kraftig impuls så är det nog nåt annat som krävs än bara att ha bestämt sig för helvitt.
Du tror inte att det kan innebära en svag känsla av misslyckande att inte lyckas vara helvit om man har det som mål?
Intressant teori om andra beroenden och alkoholfrihet. Lite ”lasternas summa är konstant” över den tanken. Kanske därför det har varit så svårt att sluta även för mig, känns inte som nåt alternativ med andra droger eller laster ?.

Håller med om att det ibland är svårt att vara här om man inte har helnyktert som mål, men tänker att det har varit olika genom åren här på forumet också. Ibland helvitt och ibland kontrollerat beroende på vilka som skriver mest just då. Jag tror att blandningen på forumet är bra. Helnykter med vita knogar är kanske ett sämre val än att göra aktivt val att dricka då och då. Man kan inte gå omkring med en känsla av misslyckande hela tiden. Tycker att du ska vara nöjd med det du har åstadkommit. Smygandet är ju oerhört ansträngande, hemlighållandet likaså och där är du ju inte nu längre.
Ska skaffa mig en anonym Facebookprofil och träffa er.

Hej Vinäger
Följer din kamp parallellt med min egna. Pga tidsbegränsning så hinner jag inte svara så mycket som jag vill. Men önskar dig många glada och vita dagar 2021. Varje gång jag läser om din kamp så blir jag stolt och du kommer alltid vara Lucia för mig. Vi var ett gäng som verkligen visade vilken styrka vi kunde finna i gemenskapen trots ångest o elände.. Stor kram ❤️

Hamnade i Vinis tråd angående Alkoholterapeutens inlägg. Har dock inte reagerat lika mycket som andra - förutom på namnet/nicket. Då finns det betydligt flera andra inlägg som har fått mig mer uppgiven... ?

Men det bästa var svaret från Li-Lo.

Hon skriver bland annat att det är kutym att man svarar och berättar om sina erfarenheter i jag-form. Precis som jag bad om för ett tag sedan... Tack för det! Som en del har förstått tycker jag att det är helt galet när en del presenterar sina egna erfarenheter som sanningar. Gång på gång kan vi läsa:

Gör si, så blir det så...
I början är det så här...
Efter ett tag händer det här...
Vänta tills...
Det beror på att...

Nej, det är/gör faktiskt inte så/det för alla - och det beror på att vi är olika. Vi har olika bakgrund, olika orsaker till vårt drickande och olika dryckesmönster. Dessutom helt olika värderingar.

(Jag vill förtydliga att jag vill höra allas erfarenheter. Det är så otroligt peppande att läsa om hur det vände för någon efter ett tag. Ge mig mer...)

Detta har i alla fall fått mig att tillbringa allt mindre tid här på mitt älskade forum. Li-Los svar borde nålas fast. Enligt mig, alltså. ?

Vill tillägga att de allra flesta är ödmjuka och kan se människors problem ur flera synvinklar. Jag uppskattar er alla som berikar forumet på detta sätt.

I övrigt vill jag som vanligt tacka för alla uppmuntrande ord och kloka funderingar i min tråd. Sisyfos, jag återkommer med svar på ditt tänkvärda inlägg. Varför helvitt är mitt långsiktiga mål... Kanske inte ett helt enkelt svar. ?

Kram på er alla ?

Hade precis loggat in för att be dig att hänga kvar (även om det självklart bara är ditt eget val och inget du ska göra för någon annans skull). Men du är en av dem som tillför så mycket av det som gör forumet riktigt givande – nyanserna, reflektionerna, ödmjukheten inför alla olika situationer.
Kram!

Ibland känns det som att jag klagar, men försöker bara ge nyanser. Och vad fint att läsa att du tycker att jag är ödmjuk inför olika tänk och situationer. Det är nämligen så jag försöker vara i livet. Öppen för olikheter. Det är ok att vara annorlunda, så länge man inte skadar någon.

Och, vet ni, det finns många sätt att göra rätt på. ?

I dag är jag nykter. Gott så.

Kram

Anonym26613

Kul att du hälsade på. Du är utan tvekan en av de mest spännande människor jag vet. Din ärlighet och mänsklighet berör. Du har starka åsikter och reaktioner. Ibland så stora att inte en du kan styra dessa. Och så målande du beskriver hur livet är. Utan att dömma. Jag är helt säker att du förändrat många liv genom forumet ???

Tog en stund att läsa ikapp, men det var värt det. Jag ångrar att jag inte varit här när jag borde ha gjort det.
Hoppas på många gemensamma nyktra dagar. ??? Kram

// Mary

Hm, när man kommit dit att alkoholen har allt mindre fokus i det vardagliga livet. Läs gärna in ordet vardag, för så är det lite grann. Under måndag till torsdag finns inte ens tankarna. Jo, det kanske de gör, men inte agerandet på dem.

Flera steg nu, men eftersom jag berättat för M är det dagliga smygandet så otroligt mycket svårare och därmed betydligt mer ointressant. Har fortfarande inte smygdruckit sedan i slutet av september.

Jag berättade för min man (M) om mitt alkoholmissbruk och mitt smygdrickande för drygt tre år sedan. Sedan dess har jag rönt både mot- och medgångar. Ni som följt mig vet att jag har flera nyktra perioder om 100 dagar men att jag också förr eller senare trillat tillbaka.

För drygt två år sedan nådde jag min botten, det har varit toppar och dalar sedan dess, men jag har klättrar uppåt och uppåt och känner att jag nu är på hyfsat säker mark.

Jag har absolut inga problem att avsluta en dryckespeiod, knappt några abstinensbesvär, trots hårt drickande emellanåt, men hittills har det känts omöjligt att hålla i det nyktra livet, att inte börja igen.

Ibland tycker jag att jag uppfyller kriterierna för en periodisk personlighet, alltså en så kallad periodare. Vissa kriterier gör dock att jag inte passar in ens för detta...

För att kretsa omkring i ingenmansland tycker jag att jag har klarat ut mitt liv riktigt hyfsat med tanke på alternativet. Ok, jag är inte helvit, men har på någon sätt hittat ett alternativ.

Jag lever ett fullgott liv. Visst, jag jobbar lite för mycket, men vem gör inte det, nykter som A-beroende... Jag räknar mig dock som hyfsat lycklig, om man nu ska definiera det. Min fina kontakt med barn och barnbarn upptar mycket mera tid än A-tankarna...

Min ångest hälsar på ibland. Vissa av oss blir nog aldrig av med denna, oavsett alkoholproblematik. I sådant fall skulle inte nykterister kämpa med dåligt mående... Eller hur?

Ber om ursäkt för att jag kanske låter cynisk, men blir skogstokig när egna erfarenheter presenteras som sanningar. Bara du blir nykter så ordnar sig resten... Nej ,inte riktigt... Långt ifrån... Eftersom jag brottats med psykisk ohälsa och ångestproblemstik i hela mitt liv kan jag skriva under på att den inte försvinner med A-stopp. För alla. Per automatik.

Själv var jag innan jag fyllde trettio gravid och/eller ammade (och därmed nykter) mer tid än inte under mitt första vuxna liv. Att påstå att jag var ångestfri vore löjligt.

Jaja, vill inte älta mera kring detta. Vill heller inte framstå som någon förespråkar kontrollerat drickande. Vem som helst kan räkna ut att ett nyktert liv ger bra förutsättningar. Men inga garantier kan ges. Ett fullgott liv kan levas även om alkoholen hälsar på ibland.

Jag säger inte vad som är bäst. Framför allt utlovar jag inget. Gör det som är bäst för dig. Hitta din egen väg. Självklart är helvitt bäst, liksom ett snus- och rökfritt liv. Även ett liv utan socker gör att vi mår bättre.

En dag kanske jag har klurat ut varför helvitt fortfarande är mitt huvudmål. Misstänker att en del förklaringar kan hittas i FinaLisas inlägg angående detsamma här ovan.

Vill inte framstå som någon som förespråkar ett kontrollerat drickande, de flesta klarar inte det, men som alternativ - om du inte kan sluta helt - till att supa ihjäl sig kan det vara ett alternativ.

För mig verkar det ännu så länge vara det enda som håller mig och mina tankar i schack. Jag dricker ibland, men är nykter för det mesta.

Tack alla för era vittnesmål. Ett särskilt tack till alla som vågar skriva att livet kan vara jobbigt trots lång nykterhet.

Ber om ursäkt för osorterade tankar och en del svammel.

I dag är jag nykter. Gott så

Tack för all respons, bra kanske att vara en spännande person. Så länge det rör sig om den positiva sidan kan det ju vara riktigt kul.

Kram kram

Älskar dina inlägg??

Och du min vän....be inte om ursäkt...du skriver så kloka, tänkvärda och ärliga inlägg...så det finns inget att be om ursäkt för!

Jag kan bara instämma i vad du skriver ang när egna erfarenheter blir sanningar. Om jag lyckas bli helnykter, eller iaf få till ngt som är mycket bättre än vad det är nu, så tänker jag inte att livet kommer att bli en dans på rosor men min fysiska kropp kommer att må bättre...och att slippa kriget som pågår i mitt huvud. Dessutom hoppas jag att kunna ägna mig åt aktiviteter som jag mår gott av istället för att dricka vin och fastna på sociala medier?

Ha det bäst?

Kram?

Kaffetanten88

Hej! Jag ville bara hoppa in och säga att jag håller med om att det för alla inte blir underbart bara för man slutar med alkohol.

Jag brakade mentalt efter 2 veckor. Fick åka till psykakuten osv. Jag har slagits med dåligt mående sen tonåren och började dricka vid 26-27. Så inte så konstigt att jag brakade när jag påriktigt insåg att dricka inte var ett alternativ längre. ✊?

Anonym26613

Jag håller med dig, livet blir inte perfekt nykter. Beroendet är en sjukdom och även friska mår dåligt.

Men när man är sjuk så finns bara ett önskemål - att få bli frisk. Just nu vill jag ifrån det onda och jobbiga och bli av med ångesten som A orsakar. Och lättnaden är faktiskt enorm.

Men ruset går över. Känslor som dämpades med vin kommer till ytan och vardagen blir och förbli vardag.

Dock behöver jag denna förstatids boost. Så lite till ska jag njuta av allt det positiva som nykterheten ger mig ????

Kram kram
?????

Just nu behöver jag er. Har inte synts till så mycket på senare tid, men har genom åren försökt att stötta och välkomna.

Är ju extremt rädd att bli identifierad så kan inte skriva mer, men - som sagt - behöver er mer än någonsin.

Var rädda om varandra!

Kram

Delar din rädsla för att bli identifierad, tänker ibland att det kanske inte är hela världen ändå. Det kräver ju lite jobb ändå att identifiera nån och det betyder att denne nån har hängt härinne. Så ja... jag tänker inte skämmas. Har ju fått svälja en del skam det senaste året och då är det plötsligt inte så farligt längre. Glorian är lite på sned, men det är nästan snyggare. Tankarna på det är betydligt värre.

Blir lite orolig för dig nu när du skriver såhär. Har det med alkohol att göra? Vi har ju lite likartade erfarenheter tänker jag om det verkligt obegripliga. Tänker att vi kan hitta svar, orsaker och lösningar tillsammans.
Hoppas du snart är ok!

Anonym26613

Vem ska vi döda?

Du fanns när livet tog mattan under mina fötter ? Nu är det min tur att finnas där.

Andas. Nothing last forever ❤ Rid vågen.

Hoppas du kan belysa oss ens lite grann (för din skull) och all du känner all kärlek som du får från oss. Du kommer att överleva, vad det än är! Det värsta har redan hänt ❤?❤?❤

Här kommer en massa varma tankar över himlavalvet och landar hos dig. Vi är aldrig mer än- men inte heller mindre än- människor. Vi klarar saker ihop ganska bra. Vi är här!