Hej!
Ny som medlem, men har läst i forumen i några år. Jag är förhoppningsvis på rätt väg nu, efter 20-25 års vilset gående i livet pga alkohol.
Undrar bara om ni går och pratar med någon terapeut eller liknande. Eller har ni gjort detta på egen hand?
Själv har jag äntligen bokat tid hos en ”klinik” för samtal och fick sådant fantastiskt bemötande när jag ringde så jag höll på att börja gråta. Även de vänner jag har valt att berätta för har gett så mycket kärlek och stöttning - något jag inte riktigt väntat mig.
Men det låter som om många gör det här på egen hand. Själv både längtar jag och vrider mig i mentala plågor inför tanken att blotta mig och min historia för någon. Haha galet...

Ja, ödmjuk ska man vara. För att man inte (på ett negativt sätt) förhäver sig och tar allt för givet. Samtidigt är det viktigt att, som Mary säger, se sina framsteg och ta tillvara dem. Det är du och ingen annan som har arbetat dig fram till dag 24. Du är en riktig kämpe! ♡

Emma79

...jättemycket grejer!

Passa på att drick EN MASSA vatten och örtte ( lugnande eller uppiggande? ) och sånt. Hydrate!

Är det dag 25 nu? En månad nästan! ?❣️

Det händer nog en massa saker just nu.
Förlängningen positiva sådana. Så skönt att du inte känt något sug efter A.

Hoppas att du får känna dig piggare snart. ♡ Kram

Fasiken vad jag gillar min KBT-grupp. Trodde aldrig att det skulle vara så givande att sitta och dela känslor, händelser och situationer med andra. Superallvar blandat med gapskratt och INGEN skam någonsin ??

Funderar på att skriva ”i det vidare livet” istället. Jag känner inte riktigt igen mig i beskrivningar om längtan till alkohol. Jag känner ju ingen längtan alls. Kanske kommer längre fram men just nu existerar det inte. Det enda jag känner är, förutom trötthet och huvudvärk ?, är frihet. Inga lögner, inget snack jag trasslat in mig i, ingen skam. Skulle nog kunna sova 12 tim i sträck och jag längtar väldigt efter egentid och tysthet. Det surrar i huvudet av KBT och AA-möten ?

Vilken styrka du besitter, JennyM. Så många fördelar du har kommit till insikt om.vad gäller nykterheten. Inspirerande!

Fortsatt lycka till var du än väljer att vara här på forumet. ♡ Kram

Tack Vinäger! Ska snart åka på en kortare resa till Tjeckien så då kommer min nykterhet att sättas på prov ? Ser fram emot utmaningen. Har för mig att vi sa på ett möte att man inte ska utsätta sig, utmana sig. Man ska köra safe i början. Men livet kommer ju emellan ibland ?

Tack Vinäger! Ska snart åka på en kortare resa till Tjeckien så då kommer min nykterhet att sättas på prov ? Ser fram emot utmaningen. Har för mig att vi sa på ett möte att man inte ska utsätta sig, utmana sig. Man ska köra safe i början. Men livet kommer ju emellan ibland ?

Emma79

...vi ska också till södra europa och alla dess lockande vingårdar. Men jag har tänkt att hamnar jag på en vinprovning så kan jag smaka. Hamnar jag på en fantastisk restaurang vid havet så kan jag ta ett glas.

Eller inte. Det kommer inte att göra så stor skillnad känner jag.

Men jag är ändå väldigt orolig. Jag gillar den här absolutismen så mycket, det är klart och tydligt och definitivt.

Så in i det längsta tänker jag köra på bubbelvatten med is och citron!

Min ambition är att inte dricka nåt, inte smaka ens. Tror att det är det enda som funkar. Jag har lovat mig själv - och min familj - detta och vill hålla det.

Ellan

Hej JennyM,
Jag fastnade i din tråd och känner att jag vill skriva lite. Finns en del igenkänning.? För två år sedan var jag aktiv, dvs gömde mig i alkoholdimmans falska värld. För att orka med livet hittade jag snabbt vinet som en snäll vän. Stressen lindrades, jag orkade mer helt enkelt... eller inte alls men det förstod jag ju inte. Heltidsjobb, högpresterande, gift, yngre barn, hus, vänner... ja livet gick på högvarv hela tiden. Jag duckade för alla varningsklockor tills det brast ordentligt. Jag drev mitt beroende långt. Arbetsgivaren fick reda på läget och jag la korten på bordet. Det blev behandling och jag valde att åka iväg en tid för att kunna fokusera på mig själv helt och fullt. Sedan 11 mån efterbehandling i kombination med AA och terapi. Det är intensivt och periodvis extremt jobbigt. Men så värt det! Jag känner att vi har alla möjlighet att göra ett val när det gäller prioritering. Dvs att välja sig själv och nykterheten absolut först. Aldrig tumma på det. Det är tufft att kombinera behandling och jobb. Ibland kommer känslorna i kapp och då behövs tid till att ta emot dem och vara kvar i det.
Tycker att du gör så kloka saker för dig själv och din nykterhet. Gruppterapi skapar speciella band mellan människor så även AA. Men det är min uppfattning.
Det går att resa som nykter... kan kännas lite ovant men det går. Första gången var jag på min vakt men jag tror att det handlar om att träna sig på att vara nykter. Så tänkte jag i början... att nu skulle jag lära om. Gamla saker blir kanske inte lika roliga men nya intressen och saker upptäcks. Du har påbörjat en spännande resa.❤️ Och min man var inte med på banan till en början men efter en anhörigbehandling så vände det och DDT var stort.
Jag tror på dig. Fortsätt din resa men glöm inte bort att vara snäll mot dig själv. En behandling kräver sitt som du kanske har märkt.
Stor kram
Ellan

Åh Ellan, tack för ditt inlägg ? Kändes bra att läsa om dina erfarenheter, känner ingen annan som gjort denna resa - och på det här sättet. Känner bara folk som borde göra den ??
Ja det ska bli spännande att uppleva en ny stad utan något som helst lull ??

Och jag ska kosta på mig en snordyr parfym jag sneglat på. Och jag ska ut och luncha med några familjemedlemmar. Underbart ?
Har märkt en sak med mig själv. Jag tar oftare kontakt med nära och kära och föreslår träffar. Prata har vi alltid gjort, men plötsligt är det viktigt att ses och kramas. Underbar utveckling ?
Har även bokat in mig på div evenemang, tjohooo. Nya livet är så härligt ??
Härlig lördag till er alla.
PS: jag läser nästan i alla era trådar, men kommenterar sällan. Tar till mig era snusförnuftiga kommentarer. Ni är så kloka där ute ?☀️

Ellan

Grattis till 30 dagar! Härligt o läsa att du känner att du blir mer social. Jag vet inte hur det har varit för dig men när jag drack ville jag helst inte träffa någon. Jag ville umgås med min bästs ”vinet”. Att sedan vakna till liv och börja upptäcka hur mycket vi missat i ex relationer till andra. Underbart! En svindyr parfym, låter lyxigt. Vilken bra påminnelse oxå. Ditt jobb med dig själv är värt det. Min första större belöning var en kraftig silverring som jag satte på fingret när jag lämnade min behandling. En text på ringen tilltalade mig och den är nu en symbol för mig.
Det krävs ett sjuhelsikes mod för att ta sig an sig själv. Sä njut av dagen, den är just din.❤️
Kram
Ellan

Emma79

30 dagar, det är starkt!

Vad härligt att kunna knyta än mer med släkt och vänner! Jag jobbar på mitt tålamod med folk ( mer exakt min gamla familj- vad säger man? Föräldrar o Syskon) har fått lite mer men tror att jag använt alkoholen som dämpande dyna mot verkligheten.

Emma du är bara några dagar bakom. Vad läste jag....30 dagar på onsdag? ??
Sen blir man väl inte jättebundis med alla bara för att man slutar dricka. En del klickar man bara inte med, oberoende om det gäller vänner eller familj. Men som du säger, toleransen ökar förhoppningsvis.
Plötsligt har längtan efter en joggingtur kommit tillbaka. Tränade mycket för några år sen och önskar att jag levde så igen. Just nu finns inte riktigt tiden, väderleken eller den 100% motivationen. Men snart kanske...?