Jag orkar inte mer...

Jag vet knappt hur det är att vara normal längre, hur det är att vara nykter, att måbra, för vad fan är det?

Nu både vill jag och måste sluta dricka, men abstinensen är så grymt svår... vanan är så stark.

Vaknar på morgonen med en vilja att sluta dricka men en abstinens som får kroppen att skaka, ångest, ilska, tjurighet. Ett par glas gör det normalt igen men sen fortsätter det... jag är dum i huvudet. Jag har på något sätt glömt vad ett normalt liv är, isolerar mig men är utåt sett social. Fast i sociala sammanhang är jag dyngrak utan att någon verkar fatta, samma på jobbet i en relativt hög position. Jag är sjukt misslyckad och går från hypomanisk till ledsen.

Hur orkar man mer när man vill mer och ingen ser...

Märthan

Partner är nästan nykter igen, några folkisar till bollen.

Landar återigen i motivation. Vad är må bra?

Sommarflickan2018

Jag tror inte det finns ett recept på vad det är att må bra. Dock vet jag att jag definitivt inte mådde bra när jag drack och att jag själv kunde göra något åt det genom att sluta dricka. Just nu är jag nere i en psykiskt dålig period på grund av problem med maken men utöver det känner jag mig stark och jag är väldigt tacksam att jag inte dricker nu när jag har det extra jobbigt, det hade bara gjort saken värre och svårare att hantera. Oavsett om det just nu gör ont så kan jag tänka rationellt, inte gå till attack, klarar av att lyssna och ta in vad som sägs, även om det är smärtsamt. Det hade jag inte gjort onykter.

Men allmänt så är väl att må bra att ha ork i kroppen och knoppen, kunna skratta och känna att livet är rätt bra ändå, vara tacksam för det man har etc. Tror jag. Men vad vet jag :-/

Kram

Märthan

Nej, du har garanterat rätt, det finns inget recept precis lika lite som det finns en mall att passa in i.

Jag måste ta mig en rejäl funderare på vad jag vill, utan att landa i att allt och alla klarar sig bättre utan mig och min person. Jag har en släng av deppighet inuti, om det är A eller annat eller både och kan jag inte svara på. Jag tycker att jag gör mitt bästa i mycket, däremot vet jag att jag inte släpper in människor, helt ärligt vet jag inte hur man gör och jag har slutat lita. Jag vet att det här kommer låta dumt, men jag tycker generellt att folk är puckade idioter (med största sannolikhet jag själv som är). Jag är så ledsen och besviken över att vara så ensam, trots att jag till viss del väljer det själv. Känner noll gemenskap med de flesta kvinnor, för mycket ytligt trams mm. Jag är hemsk.

Maken på dag 5 (om man inte räknar 2.8 folkisar), jag skäms bara än mer. Jag ser ingen glädje alls i att sluta, skulle förmodligen inte skämmas mindre, må bättre heller. Bara sämre, same same but different ?

Nä nu dags att fylla på lite, fortsätta lägga in grönsaker mm rastlös

Fortsätt att kämpa säger jag, en medelålders kvinna som tycker du verkar jättecool medan jag undrar hur många kvinnor du ger en chans egentligen ?

Sköt om dej !!

Styrkekramar ?

Märthan

Cool var det sista jag trodde jag skulle få höra ?? och jag vet inte svaret, upplever inte att många vågar närma sig mig ens...

Ta hand om Dig ♥️ från en tramsig medelålders kvinna her self ?

.. var en mycket smart kvinna. Hon sade bl a ’there is a special place in hell for women who do not help other women’.

Jag gissar att du har en massa att ge.

Så hjälp dej själv nu Märthan, gräv djupt och envist, och hjälp dej själv och alla oss trötta kämpar här i forumet !

Jag försöker dra mitt strå till lasset, idag fick jag en fd sekreterare upplyft till att bli vd assistent ? Hon förtjänar det så !

Styrkekramar och pepp till dej, vännen, och sköt om dej.

Märthan

Albright är en klok dam med skinn på näsan. Det Är viktigt att kvinnor lyfter varandra, vurmar för jämnställdhetsfrågorna. Vad roligt att Du lyft en kollega ?? Underbar känsla!

Igår gick dagen åt helvete men jag styrde upp det fint på kvällen och fick därmed en skitnatt med mardrömmar, ojämn kroppstemperatur och vaken sen 4.

Idag INGEN morgon/förmiddagsdricka alls! Första på ett halvår (finns nåt undantag då jag behövt köra)!

Men min mage ? Jag är Såå svullen och har så ont ? Vågar inte ens följa med o bada som jag ser ut ?

Hur har Ni det med hälsan?

Hej Märthan
Läst din "blogg" ånyo. Det första som slår mig är följande: Du, det finns inga hopplösa fall! Du fixar detta, fram med jävlaranamma och vilja. Framåt! Ta hjälp om inte i din kommun, då tar du hjälp i grannkommunen istället. Gör det idag, nu. Du är värd att ha det bra! Allt resor börjar med en själv. Självkänslan är A & O. Vet att det är svårt att älska sig själv, men att man iaf tycker man är okej är bra nog. Våga, våga Märthan, våga lita på den personen, du får prata med. Släng av dig all jävla rustning och försvar. Våga visa dig skör, svag och lägg alla korten på bordet. Hjälp, kunnande finns. Det finns inte ett enda hopplöst fall! Du är värd att ha det bra ❤️.
Skulle vilja ge dig en BAMSEKRAM irl, men det får bli en virituell kram istället, hoppas du känner den❤️.
Jag har jobbat i 25 år inom socialtjänsten, därför tog jag hjälp av grannkommunen.
Kom igen nu Märthan ????
Kram S69

Sommarflickan2018

Ingen morgondricka, bra jobbat!

Jag hade också väldigt svullen mage (den är fortfarande lite svullen) och ont i magen de första två veckorna men sen har det faktiskt försvunnit utan att jag ens tänkt på det. Kroppen är ju fantastisk på att återhämta sig om man bara låter den.

Tycker Sigge69 har en bra lösning på hur du ska kunna ta hjälp utan att behöva gå inom din egen kommun. Kolla med grannkommunen, det är nog vanligare än man tror att folk inom vård/socialtjänst etc också har dessa problem, det är ju ett väldigt påfrestande yrke i många fall.

Det är iaf värt ett telefonsamtal och du kan vara anonym.

Kram på dig!

Rövarkulan2

Kan man må bra i denna värmen? Kag känner mig som en Michelin gubbe och ett flugpapper. Japp, jag år oxå svullen i magen, men jag tror den har börjat ”sjunka” in en aning?

Jag tycker du kämpar på riktigt bra och försök att njuta av varje framsteg du tar. Det kan kännas hopplöst (det vet jag) men ge sig inte. Försök att härda ut.

Anxiete

Jag från ”andra sidan” har inte så många råd gällande alkohol men jag slås av hur du beskriver dej själv. Du låter lite som jag ? Jag har alltid trivts bättre med män , jag har arbetat inom vården i 20 år ( kvinnodominerat) Jag kom sällan någon nära, höll på att få tuppjuck på personalmöten när det skulle diskuteras gardiner och matrecept en halvtimme innan själva mötet kom igång... Började arbeta på en mansdominerad arbetsplats, herregud vad skönt! Visst var där skitsnack även där men det hände mer konstruktivt och beslut fattades utan en massa velande. Nu arbetar jag hemifrån, lite ensamt men jag rår mej själv. Känner också igen när du skriver att folk i allmänhet är korkade . Man menar ju inte så men just i situationen när personen inte lyssnar på det som sägs eller fladdrar iväg med något annat ämne då känner man som du tänker....
Jag har accepterat att jag är svår att lära känna, att jag inte vill släppa in alla och det är ok att vara så! Jag har hellre 5 nära vänner än 25 bekanta. Jag kan känna mej väldigt ensam i offentliga sammanhang, jag är dålig på att stå och prata om ingenting , jag avskyr att skvallra om andra , jag är dålig på att kallprata och vill att samtalet ska ha en mening.
Det jag vill säga är att du är inte ensam om att känna som du gör ?
Min första chef var alla livrädda för, en riktig kommendora som man definitivt inte kallpratade med eller sa emot, jag trivdes utmärkt med henne !
Ironin i det hela är att jag alltid arbetat inom service yrken , där tar jag på min roll och är hur trevlig som helst och har lätt för att prata ,där är jag trygg. Likadant med familj och nära vänner .

Märthan

Sigge... Tack tack tack för den värmande kramen ♥️ Alla resor börjar med en själv, huvudet på spiken, sant, frågan är om man vet vart resan går? Men det är ju resan som är mödan värd, inte målet sa väl en viss fröken Boye. Ta hjälp det vågar, kan, vill jag inte, inte mer än den läkare jag har (som är som de flesta och bryr sig/kan föga).

Det här med självkänslan däremot är intressant, jag har ett gott självförtroende men min självkänsla är i botten, alltid varit och jag vet inte varför. Har gått i otal KBT samtal men aldrig kommit fram till något svar.

Märthan

Sommarflicka.... skönt att det har lagt sig det onda i magen, min är hemsk och har varit länge, har haft oförklarligt ont i sidan i flera år dessutom ?... hur går det för dig idag?

Rövarkulan... haha michelingubbe och flugpapper ?

Anxiete... vi låter väldigt lika i flera fall, dock klarar jag inte chefer som bossar, då slår jag bakut. Sen är jag oerhört social i mina roller, men totalt tvärtom när jag kommer ifrån dessa. Har du läst boken Omgiven av idioter? Tycker den är otroligt talande för hur man är till viss del iallafall, inte den mentala biten.

Kl är 12 nu, fortfarande ingen dricka och det blev nog aningens för mycket igår. Jag sov som en stock men vaknade med ont i håret, tidigt som vanligt. Tror jag ska köra igång med lite saltsyratillskott för att kolla om det hjälper min ömma mage. Kan ju vara en kombo av IBS/stress och magkatarr... dagens plan med drickat är att börja senare än igår! Tänker jag tanken på att det skulle vara helt vitt panikar jag och får då väldigt svårt att fokusera på något... Min högsta önskan är att hitta balans, må fysiskt bra, ha en regelbunden skön givande sömn, stressa av även utan A, känna mig lugn utan A. Få tillbaka mig själv, inte vara denhär deppiga, snortjuriga kärringen som aldrig kan sitta still utan hela tiden är på väg.

Ha en riktigt god dag vänner, tacksam för det här forumet, en del av ensamheten inombords försvinner.

Hej M
En fråga i all välmening: Vad är du rädd för? Du skriver att du inte kan, vill,vågar! Du tycker att det är precis lagom att endast ha en läkare som kan föga! Varför nöja dig med det? Du är värd att ha det bra. Du är värd att ha en okej självkänsla! Du är värd att få göra bra val, som stärker dig.
Du behöver ingen bla bla, kan föga läkare, du skall ha en läkare som klär av dig all ditt skådespel, rustning, försvar m.m Någon som du kan känna tillit, respekt, känna dig trygg med.
Jag hejar på dig!
Våga Märthan, vad har du att förlora på det?
Kram S69

Märthan

Tack, du har självklart rätt, mer än rätt t o m. Det är inte bara rädsla som gör att jag inte söker mig vidare... i den kommun jag bor i är det uteslutet av tidigare förklarade anledningar. I grannkommunen jobbar jag. Sen finns det självklart fler grannar men det är långt, tar tid. Jag vet att det kan låta som bortförklaringar, men jag har inte tid. Jag kan inte förklara utan att blotta mig för mkt här känner jag. Men den tid jag har över är jag väldigt mån om, att hitta lugn, varva ner, njuta av barnen, bara göra inget (inte alls sant).

Jag har ett annat läge varit på massor av samtalsterapier och har med mig detsamma som du uttryckte ovan, resan måste jag göra själv och det finns inte svar på alla frågor, det måste få vara ok.

Oerhört tacksam för att du månar Sigge... vart befinner du dig och hur är det med Din hälsa?

15:30 och ff inget dricka men snart så. Minns inte när jag hade ett så långt uppehåll senast, de ggr jag inte tagit något på morgonen har jag alltid fyllt på med något på dagen, även arbetstid. Kommer lura mig själv med att sänka procenten rejält, utspätt. Bättre än inget. Känner mig moloken idag annars, helt utan anledning. Men inga skakningar och ingen direkt ångest heller. Köpt på mig saltsyra nu iallafall så jag börjar i någon ände.

Hej
M du behöver inte blotta dig här, absolut inte! Klart jag månar om dig! Din skildring av ditt liv och hur du har det, berör mig!
Fan, du är värd att ha det bra!
Jag är inne på 78 dagen i den vita fina boken. Jag mår bra både psykiskt som fysiskt. Alla runt mig, alla vet. Jag sa nej till alkoholen och JA till mig själv. Är underbart att slippa vara begränsad. Jag kan göra saker precis när som. Jag kan köra bil, båt, mc, vara närvarande! ibland har jag en saknad av öl, men det går snabbt över. Min stora last whiskey tullamore dew saknar jag inte för fem öre. Jag har hittat heineken 0.0 % och dom är faktiskt riktigt goda. Känns dock lite surrealistiskt att dricka dom när jag kör bil ?.
Känner mig som jag gått till en biskop och biktat mig. Det som varit kan jag fan inte göra ngt åt, men jävlar vilken skillnad jag kan göra nu och framåt. Så häng på M det är gött att vara nykter. Till sist, det är verklig STYRKA att även kunna visa sig svag ??. Jag lovar, det är ingen som kommer döma dig, du kommer bara få respekt och kärlek och värme om du kapitulerar och tar hjälp❤️
Kram S69

Märthan

Sigge.... ska jag vara helt ärlig Vill jag inte vara utan A, men jag vill själv välja fullt ut, så är det inte alltid (väldigt sällan ett bra tag, jag kan inbilla mig att det är mitt val men det är det inte, det ser jag igenom).

Jag vill inte ha ett liv helt utan, kan inte se det framför mig alls, låter säkert som en ursäkt som jag tror du kallar det (läser ju din vita bok ?). Men jag vill inte Styras av A, jag vill inte att den ska nästla sig in som den gör idag, lura mig. Som de flesta andra här har jag ett kontrollbehov, som nu är ute på stilla havets höga vågor. Självklart är det bra att våga släppa kontrollen, men till stor del är det en del av mig också.

Jag har bemästrat anorexi och jag äter med glädje och lust min gamla fiende. Jag vill bemästra alkoholen på samma sätt.

Bladis

Känner igen mig i de flesta inlägg, har väldigt svårt att sluta när jag börjat. Klarar stora mänger alkohol numera utan att bli dålig. Har bestämt mig för att lägga av. Att läsa inläggen här är väldigt inspirerande. Förbannat svårt bara.. Är det ok att skriva på nån annans tråd utan att ha en egen? Ny här...

Märthan

Sigge... tack ? och det går, varför skulle det inte gå egentligen? Tanke?

Bladis... välkommen! Du får skriva i allas trådar såklart ❤️ De flesta startar en tråd som sin story, men vi kommenterar ofta o gärna varandra och allt som hör till... här finns fantastiska människor med mycket erfarenhet ?❤️