Jag orkar inte mer...
Jag vet knappt hur det är att vara normal längre, hur det är att vara nykter, att måbra, för vad fan är det?
Nu både vill jag och måste sluta dricka, men abstinensen är så grymt svår... vanan är så stark.
Vaknar på morgonen med en vilja att sluta dricka men en abstinens som får kroppen att skaka, ångest, ilska, tjurighet. Ett par glas gör det normalt igen men sen fortsätter det... jag är dum i huvudet. Jag har på något sätt glömt vad ett normalt liv är, isolerar mig men är utåt sett social. Fast i sociala sammanhang är jag dyngrak utan att någon verkar fatta, samma på jobbet i en relativt hög position. Jag är sjukt misslyckad och går från hypomanisk till ledsen.
Hur orkar man mer när man vill mer och ingen ser...