Jag behöver detta forum till min egen tillflykt att få skriva av mig, där jag gärna vill att ni som vill kan kommentera och hänga med i, vad som helst.
Har känt mig stundvis alldeles för länge som en tickande bomb, bara att få säga nått till någon(som kan förstå) eller någonstans, betyder mkt att få utlopp av känslor.
Det är så fruktansvärt tungt att bära på ett inre kaos som saknar struktur o ordning, jag är så trött o less på att just vara så trött o less.
För att lättare kanske sätta finger på saker o ting börjar jag skriva här nu att få mer focus o skärpa till min väg.
Jag har kommit långt men inte där jag vill vara. även om jag fallit ibland, ser jag ljust på framtiden, så tacksam och stark.

Jag har försökt hänga med i er andras forum och vissa av er känner nog igen mitt alias, att läsa av andra ger så mkt o de vet ju ni.

Jag har länge tänkt att börja skriva typ dagbok/att just sortera mina tankar o funderingar i.
Att få dela med mig av mina min resa och min ryggsäck, och KANSKE kan det till o med ge nått till någon !

Pontus

För svar och tips, längtat hela dagen att få komma hem till datorn! för det första..
MB Try and error ? är det något speciellt du övar? Ja jag har ju funderat mkt den senaste tid på min senaste och även andra fall.
Just den gång så var det som jag muckade gräl med mig sj o ville testa min gräns, Naturligtvis inte bara det, en riktig soppa av kännslor.
ja vet det låter skit dumt men jag ska försöka reda ut den kännsla och omgiving lite senare. Jag måste verkligen börja skriva upp allt sånt här!! Antabus är inget jag äter men har funderat på det,
vet inte så mkt om det än, för och nackdelar!? men säkert stor hjälp för många.

Tack Morla. Planer är i full gång mot målen i livet. Ja erkänna och accepter är ett måste!

LP och Markatta, Ja jag ska verkligen kolla upp deras kunskaper! Hade verkligen varit skönt att få en riktig kontakt att lägga full tilltro, man märker nog säkert ganska snabbt om personen inte är nått för en sj. Intressant KBT! hört dom orden men inte om dess innebörd!?
Ja, jag var in på AA hemsidan och såg det! kan kanske vara nått, ska maila eller ringa för att få mer info om det. Fast jag pratar ju med er här så jag vet inte hur den skulle vara annorlunda.

Nå väl nu är jag trött, i morgon ska jag ta en rejälare AH dag här:)

markatta

står för Kognitiv Beteende Terapi och är en praktisk och konkret behandlingsform. Tillsammans med sin behandlare spårar man destruktiva beteendemönster och lär sig olika strategier för att tänka/agera annorlunda. Det kan vara allt från att sitta hemma och plugga hur beteenden uppstår och vad de från början fyller för funktion (typ;vad är ångest? vad händer i kroppen? vad fyller den snabbare andningen, svettningen, muskelanspänningen för funktion?), till olika andningsövningar som ska "omprogrammera" hjärnan till att kunna slappna av i stressade situationer, d.v.s. positiv betingning.

Det jobbigaste steget brukar vara att ringa och boka en tid, be om hjälp, men du förtjänar att må bra. Du har rätt att må bra och i slutändan är det en styrka att kunna be om hjälp med sådant man inte mäktar med själv.

Mammy Blue

try and error.
Jag liksom många andra använder det, säkert du också utan att du använder de orden.

Mitt try and error gick ut på att jag hade målet klart, att sluta dricka så inih-e mycket. Där var jag i augusti förra året. Försökte själv först. Error. Försökte minska genom att bara dricka på fredagar. Error. Hittade alkoholhjälpen. Sluta utan hjälp. Error. Ett antal error utan eftertanke.

Det var inte förrän jag började utvärdera försöken och riktigt gå till botten med VARFÖR det blev error som jag såg en ljusning. Ett efter ett problem löstes genom try, error och utvärdering.

Det som blev slutliga facit läste jag om i Addes tråd idag, det att jag fick med mej både den logiska delen av hjärnan OCH den känslomässiga. Den logiska delen är den som klart inser att det går åt pipsvängen om jag fortsätter dricka, den känslomässiga är den som längtar efter att få sitta på altanen i skymningen med en öl. När man får med sej den känslomässiga hjärnan är det lätt.

KBT är nog inte alls fel, tror det funkar alldeles utmärkt på våra stackars kidnappade hjärnor!

Usch, jag börjar låta helpräktig, jag är bara så jämrans glad över att slippa skiten, och vill ju så gärna att ni andra också ska få känna den glädjen!

Kram!
/MB

Pontus

KBT är säkert väldigt givande för den som kommer in i det! Jag måste helt klart forska vidare i det. hur jag ska gå tillväga.
Tackar för den info Markatta.
Ja då förstår jag vad du menade med try,error! Ja jag läste också tidigare i Addes tråd, väldigt intressant och så sant!
Ska verkligen jobba på det. Förstår verkligen att du är glad att slippa skiten. helpräktig, Inte alls!! tackar MB
Tar till mig allt ni säger och sparar all bra info, citat mm i min nya folder jag samlar i:)

Fredag kväll och inte de minsta A sug, härligt. 1 vecka kvar till semester och jag planerar för fullt nu hur jag ska lägga upp den på bästa sätt, och jag vill vandra i fjällen, långt bort från fester:)

"You`re heart is free! Have the courage to follow it"..

Ett citat från min favvo film jag nu ska lägga mig ner i soffan och titta på. Gissa film;)!?

Pontus

Helgen har gått så fort att jag knappt hunnit vara in här! Jag hade sug igår men inte så att det äventyrade mig. Musik och motion är jätte viktigt för mig, dom rätta låtarna påverkar verkligen mig när jag börjar sjunka i tankar för mkt. Skulle verkligen behöva någon som kom och ringde en klocka och skrek Vakna! Inte lätt men blir lättare att känna av och bromsa när det händer, men jag är en djup tänkare:/
Besluts ångest är också nått som är skit jobbigt för mig, kanske beror det på min dåliga självkänsla. men unnade mig lite nya grejer hem ihelg och är jätte nöjd, nått som alla säkert tänkt på är pengar! Man kan stå och vrida och vända och jämföra på små pengar, som nu ska köpa nya skor, man vrider på varje hundring! när fan har man vridit på en hundring när det gäller alk. Aldrig! Jag kan vara snål, men alk. har aldrig varit ett bekymmer, fan så hjärnskrynklad man är av den bilden.

LillPer

Är grymma hjälpmedel i kampen vi för mot A. För mig är motionen en ventil som jag måste ha, och helst mycket. Rastlös av mig.
Bra att du stod emot suget. Är bara hjärnan rätt programmerad är det inte så svårt. Att programmera om den är dessvärre svårare.

Jag har som du Pontus en tendens att tänka för mycket och djupt ibland. Det behövs något som väcker en. Mitt problem är att jag ofta är ensam långt bort från hem och familj. Det är inte bra för mig. Inga stora problem om jag håller mig borta från giftet, och det gör jag i veckorna, men till helgen då går jag loss direkt efter jobbet utan att tänka efter en enda sekund på konsekvenserna.
Beslutsångesten känner jag igen med råge. Tänk vad fina skor vi skulle haft om vi inte lagt pengar på alkohol!

Kram på dig!
Jag kämpar vidare, målet finns där framme, jag kan faktiskt se det även om jag mår skitdåligt idag.
Dag 1 igen.

Pontus

Ja visst är det så LP, jag hade nog gått med världens dyraste skor=) Samma för mig LP, Veckorna går lättare även för mig och helgerna har man missbrukat A. Vid tidigare försök att sluta när man kommit förbi första helgen har det ibland slagit tillbaka under veckan. Eller druckit i förebyggande syfte! :/ sjukt!

Det är det rätta programering i hjärnan man behöver! är allt inställt så går det lättare. Jag vet att man kan finna den inställning varje dag!

Pontus

Det är nu flera veckor sen jag varit in här. Jag kom på bra fötter o livet kändes bra. Men jag har fallit igen och behöver er. Jag hade nyktraste semester hittills o fick massor gjort. Jag drack vid vissa situationer utan att de blev för mkt. Jag och min sambo fick en jätte motgång. Och sakta gled jag in i alkohol nätet. Känns som jag håller på att bli tokig av ångesten. Och den sorg vi bearbetar blir inte lättare. + att min sambo blev beviken när hon såg att jag drack igår. Detta får inte ske. Jag måste hitta tillbaka och de fort. Vore det enklast att bara erkänna för världen att detta inte funkar för mig?!:'( jag är en sån patetisk skit som behöver tröst. Vilka första steg tycker ni jag bör göra? Såhär dom första dagar för att fortare komma på benen?

hjälp och ta emot den !! Prata med din flickvän så hon är medveten om problemet men lägg INTE ansvaret för din nykterhet hos henne.
Testa AA.

Och häng kvar här och lasta av dig skiten som dyker upp.

Kram !!

Pontus

Ja jag ska berätta för gumman om mitt tunga börda och hur den plågar mig.
Det finns ingen aa möten just här men får nog fånga mod och åka till grannkommun.
Usch de kommer bli en lång och tung vecka att smälta denna helg:-[

Pontus

Börjar vattnas i ögonen när jag läser tillbaka när jag kände mig stark. Tankarna snurrar och känner mig nåjig om att alla på jobbet kollar konstigt på mig säkert syns det att jag inte mår bra. Funderar nu hur jag ska
göra, vilka steg att börja med. Jag vill på banan och hitta balans igen. Jag är så jävla rädd, jag litar inte
på mig sj längre. En egoistisk skit är det enda jag känner. Nåja är glad att jag orkat till jobbet denna vecka.
Kanske det börjar lätta i mitt tunga bröst mer mot mitten av veckan och får revansch att ändra till den rätta väg.

viktoria

Pontus, vad tråkigt att höra att du/ni inte mår bra. Jag tycker du ska ta Addes råd, gå på ett AA-möte (om så i grannkommunen - är det långt?)och testa hur det känns. Visst är ju forumet till hjälp, men kanske kan AA och 12stegsprogrammet vara det du behöver? Och du, det blir lättare. Jag kan lova dig det. Ta en dag i taget. Vi har nog alla här kört i diket åtskilliga gånger innan det tillslut funkade. Om någon ser att du mår dåligt får det väll vara så! Man får må dåligt vet du, och i alla fall jag tycker det skulle vara otäckare om du var så duktig på att dölja det att ingen någonsin såg, kanske inte ens du själv. Ta nu ett djupt andetag och våga lita på att det kommer att ordna sig, du behöver bara lite hjälp på vägen. Jag hoppas du kan öppna dig för flickvännen så hon har möjligheten att förstå vad du faktiskt går igenom. Varm kram/Victoria

tonårsmorsan

Hej Pontus

Bestämde mig för att helt lämna alkoholen. Bli helt befriad från sugen genom att inte dricka. Började gå på AA-möten men sen blev allt ännu värre. Jag vet inte vad som har hänt. Helt nykter några dagar sen dricker lite i smyg och sen en rejäl bläcka och det är efter den som jag nu ska jag upp på banan igen. Vill komma tillbaka till det som jag hade förra veckan, helg och mån och tis då tränade jag varje dag och fick enormt mycket gjort på jobbet. I natt gjorde min särbo slut. Han kommer eventuellt tillbaka men den stora utmaningen är att få bort alkoholdjävulen. De sägs att AA-möten hjälper mer än andra saker som terapi osv. Jag tror det också. Tyvärr kan det vara så att man åker dit några gånger innan man får ordning på sig själv. Jag har inte fått det än. Hoppas bara att jag inte ska köra i diket så många ggr. Tänker nu att denna gång är den sista.

Pontus

Tack Victoria för värmande ord. Ja mkt av addes råd är nog sanna, en vis o erfaren person av mkt inlägg jag följt.
Jag har nog ca7mil till närmsta där jag vet finns möten. Så måste nog fånga mod och ringa dit. Verkligen tur att denna
sida finns. Jag har tidigare berättat om min svaghet åt min flickvän som hon vet. Jag funderar på ett samtal med henne så hon förstår utan att göra henne allt för orolig. Detta är ju min kamp o börda jag måste ta itu med.
Jag kan inte förstå hur jag kunnat låta det gå så fel gång på gång, jag är så trött på att resa mig.
Allt som skulle kunnat hända mig och andra! Fan jag skulle kunnat bränna ner huset eller skada någon oskyldig. När det ett tag var som värst önskade jag att jag skulle skada mig riktigt rejält. Usch det bara kryper i mig. Önskar denna ångest bomb kunde kliva in då tankar och sug kommer. Det förflutna kommer alltid jaga mig men nu är det dax att öppna sig mer och inse att jag kan inte sluta när jag börjat.

Tonårsmorsan, verkligen tråkigt att höra att det tagit slut med din särbo. Måste vara jätte tufft med extra börda hängande över dig. Är det pågrund av alkoholen? Du kan säkert vinna tillbaka och med förståelse.
I varje dikes körnig lär man sig oftast nått. Bara man reflekterar över de som hänt. Men de enda man egentligen behöver komma ihåg är väl att jag kan inte dricka nå mer.
Håller med att träning är bra! Har du kommit så långt att du går på möten så bestäm dig för att inte köra i diket nått mer. Vi måste vinna tillbaka våra liv!

Pontus

Känner idag i botten en stor sorg o frustration över dom senaste fall, denna sjukdom o situation jag kört mig fast i. I mitten en rädsla Och på, ett hat över laddad att tackla ner allt i min väg. (i mitt inre:), inget sug eller demoner har kommit över. Men kommit på hur automatiskt tankar virds fel vid vissa situationer. Mitt huvud behöver omprogrameras totalt. Önskar de fanns en knapp i huvudet som i en dator att rensa allt. Vill kunna känna en glädje för varje dag oavsett lördag eller måndag. Ny dag nya tag

Mammy Blue

jättekram får du av mej. Kanske en liten, liten tröst. Jag har varit där du är nu, det var nedbrytande, kanske måste man brytas ner innan man kan bygga upp något nytt? Ja, vad vet jag?
Du är en kämpe, kämpar ger sej inte i första taget.
Kram!/MB

LillPer

Pontus,

Om du visste hur många gånger jag velat trycka på min hjärnas återställningsknapp!
Det har varit tillfällen då jag ärligt och uppriktigt velat radera ut hela min personlighet och minne, önskat att någon fann mig naken utan minne i en gränd någonstans, för att sedan börja om, bygga upp något nytt.

Men sedan börjar jag inse att det mesta i mitt liv är VÄLDIGT bra! Det tar i och för sig några dagar att komma dit, men jag kommer alltid dit. Då kommer sedan mitt stora problem och det är ju att jag inte kan behålla eller ta fram den hemska ångest jag upplever dagarna efter fylleri. Det bleknar och för en kort stund är ruset skönt, mycket kort. Sedan hinkar jag tills jag mer eller mindre slocknar.

Nu tycker jag mig se och tro att du har allt det goda i dig, Pontus. Jag vet inte vilken sorg ni blivit drabbade av, om det inte var sorgen över ditt återfall? Jag tror du är så pass öppen och ärlig att du kan finna någon du litar på att berätta och få stöd, om du inte redan gjort det? Du hade långt till AA, men att börja hos en psykolog på orten, eller utanför är en mycket bra början. Jag har gått hos flera psykologer och ångrar absolut ingenting. Jag har fått hjälp att bearbeta min knepiga, våldsamma barndom. Inte för att jag är helt sårfri i själen efter det, men det har hjälpt mig förstå och analysera bättre, och kanske mer. På gott och ont.

Det vi absolut inte ska göra är att gräva ner våra innersta tankar och demoner. De kommer nästan alltid upp till ytan igen. Öppna upp och släpp ut dem i det fria istället. Det är mycket tufft att ta det steget, men det är befriande och rofyllt att göra det.
Jag själv har dock alltid haft problemet efteråt att jag tryckt ner mig själv som svag eller mesig att inte kunna släppa all skit utan att prata om det. Skam, litenhet, tappa trovärdighet och vad andra ska tycka om mig har varit så jävla jobbigt för mig.
Nu inser jag att jag är speciell, gråter lätt, behöver tröst och stöd och någon som säger att jag är bra som jag är, och duger.
Mina känslor sitter nästan utanpå kroppen. Jag har stora muskler, är maskulin och utåtriktad, inuti är jag skör och känslig, men ändå stark på något vis. Jag upplevde mig själv som allt för öppen och sårbar ibland, men sån är jag och det har jag accepterat. Det är en tillgång, inte en belsatning!

Vi vet båda två vad som är rätt för oss. Utan alkoholen beskriver du hur kreativ och glad du varit. Jag är likadan.
Vår frihet ligger till stor del i att släppa alkoholen och be om hjälp med allt det andra som surrar i våra huvuden.

Min egen rastlöshet har alltid gjort mig nervös, men samtidigt kreativ och drivande.
Vi får lära oss leva med de sidor vi har utan alkohol.
Livet kommer snart tillbaka då.

All min glädje och hopp till dig Pontus!
Jag vet att du är på rätt väg nu!

Stor kram

LP

Pontus

Din sammanfattning är glasklar o läst om o om.. Stämmer helt! Kommer vara i mina tankar hela helgen.
En av grundstenarna till denna sjukdom är minnet som bleknar för fort, o inte lär sig av den krasch. Iallafall jag.
När man var yngre så brydde man ju givetvis inte, det var för kul o som en livsstil.
Men en sorlig jävla clown som man måste dras med är de enda. Och all denna börda för ett kort rus som du beskriver,
Man dricker i kort härligt lugnande rus, glider över till för för full och dricker mer efter ny kick som slutar att man somnar, ofta dricker man när man vaknar. Antingen för man fortfarande är full eller för att dämpa bakis.

Vår sorg beror inte av mitt fall men blev att jag släppte på tyglarna, måste lära mig att hantera sorg som vi människor går igenom hela tiden. Jag vet att jag kan hantera det men den manipulativa djävulen lyckades få det till att det är ok att dricka.

Detta år har varit givande då jag fick smak för det nyktra liv och den frihets kick som man får varje morgon är härlig:-)
Då känner man verkligen hur lyckligt lottad man är och hur bra man har det.
I och med att man är en man som gillar att få saker gjort o va kreativ så har allt byggts på till fruktansvärd ångest. Med för mkt att göra så vet man inte vart att börja och skjuter upp allt. En ond fruktansvärd cirkel.

Även om det är fredagen 13 så ha en bra dag gott folk!

LillPer

Fredagen den 13:e kommer bli en härlig dag!

För mig är det så skönt att veta att mina ord kan stödja och hjälpa dig lite.
Om det gör det, så hjälper det även mig själv att fnna motivation och glädje i kampen!

Nä, nu ska jag ut och vara kreativ, måla hus o hem i fina färger, utan att ha starköl gömda bland presenningarna där ute.
Fan vad skönt!

Lev väl,

Du fixar det, jag fixar det.

LP