Hej alla fina människor därute i natten/morgontimmen

Jag kallar mig för Nossan (av någon obegriplig anledning som jag inte minns) och har ägnat större delen av natten åt att läsa igenom trådar på detta fantastiska forum. Känner mig så inspirerad av alla kloka och fina människor som är aktiva här. Så, efter vad som egentligen är ett resultat av månader av ångest och självrannsakan är beslutet fattat: jag måste sluta dricka! Hur i h-vete det ska gå till har jag ingen aning om. Har också beslutat att det är dags
att träda ut ur skuggan och våga erkänna/berätta om mina problem och själv bli aktiv på forumet. Vore så skönt att ha en vän därute med samma problem och att inte lägre vara ensam...

Min plan är i första hand att 2014 ska bli ett vitt år. Antar en klassiker såhär före nyår men tycker det känns bra att ha ett datum att räkna från som också kan användas som förklaring utåt sett??? Om det finns någon därute som tänker samma sak kanske vi kan peppa varandra extra och räkna dagar ihop? Inser självklart att det i praktiken blir en dag i taget men varför inte tänka stort när man ändå är i gång?

Puh, då är bollen i rullning. Nu dags att försöka få ett par timmars sömn innan barnen vaknar. My story kommer i nästa inlägg. Lite "cliffhanger" där:-)

Nike

Bra med att ha identifierat kritiska timmarna för kvällen - då finns ngt att fokusera på och det blir ett delmål i sig att hålla ut just den tiden. Tycker du var strong ikvll, precis en sådan situation jag själv skulle fallit - kanske för att inte göra den sopplagande myskvällsmaken besviken? Konstig anledning att välja vin inser jag nu när jag skrivtänker det högt.

Har haft samma tankar när det gäller hur barnen påverkats, och kommit fram till ungefär samma sak - är liksom diu irriterad över att de getts intrycket av att det är så väldigt normalt att det alltid eller så ofta finns alkohol med i bilden vid typ de flesta tillfällen. Antar att det är bra att det till viss del är normaliserat, men jag vill inte ha det så, med sina missbrukargener (både från mig då uppenbarligen samt en farfar) bör de också få en riskmedvetenhet när det gäller A, sinom tid iaf. Och det har ju varit lite svårt att prata om när det dricks så frekvent och "normalt" av en själv.

Tyckte också om dina tankar om trädet och förgreningarna, det var fint.

/N

Pellepennan

Fisksoppa är ju härligt, och jag tycker det funkar med mineralvatten. (Med Chablis med för den delen) men inte för mig. "I alla fall inte just nu" - säger fåntratten i huvudet som fortfarande envisas med att det ska funka senare....
Om kombinationen med öl var fin kan bara din käre make svara på ;-)

Jag vill verkligen inte sätta griller i huvudet på oss, men jag tror verkligen inte att du behöver oroa dig för att du satt ett frö genom att barnen under veckodagarna sett att ni druckit vin. Vad som är normalt har nog kanske med traditioner att göra? Det finns ju faktiskt länder där det anses som högst normalt. Det anses vara högst normalt att ta det där glaset vin, och kanske en lite skvätt påfyllning. Därefter slår nog dom flesta i korken - en vanlig torsdag i Chablis - skulle jag tro.

Däremot skulle dom kanske ha lite funderingar kring vår skandinavisk dryckeskultur? Vuxna som schlurpar mjölk i veckan, och sedan blir asfulla på fredagen? Vin i plastpåse? Men du har rätt enligt vår norm är det senare det normala, så vi får väl leva efter det.

För min del var nog problemet snarare att jag - som ni - inte hade något mot att INTE slå i korken. Sedan istället gärna dra en till. Det är nog det som gjorde att det gick lite åt pipsvängen i längden.

Men det var bara mina egna stilla funderingar. Återigen - Jag vill ju inte "svära i kyrkan"

Grattis till dag 2!!

Dags att sluta

Har just avnjutit en god ostbricka och fruktsallad tillsammans med flickvännen, hon serverade kolsyrad fruktdryck i fina vinglas. Det går att ha trevligt utan alkohol:-)
Att oroa sig för sin barn är nog både sunt och naturligt, min tioåriga dotter förstår mycket mer än jag velat ana, hon söker kontakt när jag är nykter och tar avstånd när jag inte är det. Mitt andra barn drygt ett år har nog inte tagit skada ännu och det är nog den stora anledningen till mitt beslut att bli nykter.

Att läsa allt som skrivs här visar att man inte är ensam och det känns skönt!
Snart dags att krypa ner och vakna nyktert, ser fram mot det. Hoppas bara man kan somna!

skammen

Jag känner igen mig i din beskrivning Nossan. Jag kan inte heller sluta när jag väl börjat dricka (och det händer också att jag dricker vin ur kaffekopp…). Har hållit upp i en vecka nu efter att ha nåt botten. Nyår var inga problem att hålla mig nykter eftersom jag var så motiverad själv. Antar att det blir svårare med tiden så jag hänger med i denna tråd, vi kan stötta varandra!

Nike

Pellepennan, jag håller absolut med dig vad gäller vårt skandinaviska dryckesmönster. För min egen del var det just det MEN i kombination med ett mer sydeurpoeiskt som nog var spiken i kistan. Jag växte upp i en liten stad på landsbygden där "alla" söp som svin på helgerna. Dock var mina föräldrar inflyttade akademiker med rötter på kontinenten, och de drack vin dagligen. Vilket för mig vad jag kan se nu, inte då, ledde till en inte så bra kombo av att det var normalt att dricka dagligen OCH bli skitfull. Jag hade nog gärna sett att vi helt enkelt pratat mer om alkohol hemma, mer rakt på sak - vilket jag hoppas jag kan göra med mina ungar sinom tid, iaf en av dem är på tok för ung nu. Jag tror inte heller de farit illa, inte av mitt bruk som det sett ut, men självklart märkt av det och det är ju på gott och ont och inget jag oroar mig för längre. Däremot vill jag vara försiktigare med att förmedla detdär dagliga normalglaset rakt av, medan de får annan input av kompisgäng etc. Vet inte om jag var snurrig nu... Kanske ska fundera vidare i min egen tråd. :-)

/N

ps. har också en (fån)tratt i huvudet som pockar med tankar på normalbruk.

Nossan

Jojo, nu har det börjat. Den där lilla silkeslena rösten inne i huvudet som vill förhandla:

"Kanske ändå ett helt års nykterhet är lite för häftigt att börja med? Det här går ju så bra. Redan dag 2 nu....Kanske har jag överdrivit problemet? Det räcker nog med en vit månad? Ja då blir ju allt lättare. Vi kan bjuda hem F och P i februari istället! Efter min vita månad. Då slipper jag ju sitta nykter när de är på middag.... För de skulle tycka det var så konstigt. De skulle säkert undra om jag var gravid eller har alkoholproblem.....och ett sånt rykte vill man ju inte sprida ut i vänkretsen. Gud så pinsamt om någon trodde att man har problem med alkoholen. Nej, en nykter januari räcker nog. Det är ju ganska vanligt nuförtiden med en vit månad. Inte konstigt alls. Kan jag ju säga till maken också, så löser jag det problemet med. Och JA, nu vet jag. Då kan vi ju bjuda F och P på fisksoppa - med chablis...."

STOP STOPP STOPP

Dags att sluta

Sov riktigt dåligt kanske två timmar totalt.
Är fredag, kanske skulle stanna till på bolaget under dagen, det vore skönt att kunna sova i helgen.
Hur skall jag kunna dricka trots Antabus? Kanske åka och titta till stugan nu innan det blir kallt, då kommer ingen se att jag blir röd!
Om jag dricker kan jag ju alltid börja om.

Vilka galna hjärnspöken undra hur länge de sitter i och söker anledningar till att dricka idag.

Spes

Ta en timme i taget, rätt vad det är så vänder det.
Är det dessutom inte farligt att dricka med antabus i
kroppen? Gör inte det! Jag har inte heller sovit så
gott i natt men iofs bättre än du.
Trött är jag och jobb har jag att göra men
nykter ska jag vara i dag har jag bestämt.
Spes

Lexi

Detta är de svåraste perioderna, det fick jag lära mig när jag slutade röka för många år sedan. Om man är medveten om att det är just tredje dagen, tredje veckan, tredje månaden som är lite extra tufft så kanske man kan klara det lite lättare.
För nu j-ar ska vi klara det! Heja oss vad bra vi är!

Paradisbruden

Usch, sicken jobbig natt. Jag som aldrig har haft sömnproblem.
Har legat vaken o tänkt o undrat varför man har så svårt att sova.
Någon som vet?
Det måste ju hänga ihop med mitt försök att ha fler vita dagar i mitt liv eftersom både du o Spes oxå har haft svårt att sova.
När man inte har druckit så önskar man ju vara pigg på morgonen men nu är jag helt slut.
Dag tre!
Vi får kämpa på tillsammans!
Ha en fin fredag!
Med vänlig hälsning, paradisbruden

är det lite si och så med här med. Men det brukar vända efter ett tag. Konstiga drömmar avlöser varandra.
Vi är på spåret, och i kväll är det på spåret, en favorit.
Fenix

Dags att sluta

Idag har varit fruktansvärt, hjärnan har varit skitsad och halvorna har försökt att övertala varandra!
Så illa att jag tom försökte övertala mig själv att en fylla skulle vara värt Antabusens verkningar med hjärtklappning, huvudvärk, blodtryck, illamående mm.
Jag lyckades skönt nog ta förnuftet till fånga. Är hemma ätit middag och känner mig ganska stolt!!!!
Skön känsla.

Nossan

Berättade för maken i kväll. Vi skulle gå på resturang med barnen och vanan trogen hälldes det upp vin innan vi gick iväg.
-Vill du inte ha, frågade han.
- Nej tack, sa jag. Tänkte ha en vit januari. Sorry att jag inte sa något innan du hällde upp.
- Ingen fara, sa han.

Sen var det avklarat. Varför i hela fridens namn var jag nervös över det? Blev ju ingen reaktion alls....har jag gömt mig bakom hans tänkta besvikelse? Använt den som ursäkt? Kanske... Eller så var han lite förvarnad genom dag 1 och 2?

Inser att jag någon gång kanske måste berätta lite mer om den oro som jag känt inför mitt (vårt?) drickande, men orkade inte ta den stora diskussionen i kväll. Viktigast är att maken känner till mitt beslut att inte dricka vin och att det kommer vara så ett tag. Blir förstås en utmaning att ha alkohol hemma och att se honom dricka men jag har bestämt att bita ihop. Hittills stör det mig faktiskt mindre än jag trodde att det skulle göra och jag har också undvikt att agera "nyfrälst". Kan tillägga att maken har full koll på hur min konsumtion har varit (inkl kaffekopp som han också använder sig av ibland framför kids) så han lägger nog ihop 1 och 1 av sig själv....

Viktigast just nu är att vara vaksam på är mina egna tankar så att jag inte hittar på några dumma ursäkter att bryta min överenskommelse med mig själv. Men tycker att det hjälper att skriva här..

Sov gott alla fina!

Ladytramp

Jag tror på det där med dag tre. Första dagen hade jag darr och ångest. Andra dagen var jag tacksam att jag inte hade hamnat i på sjukhus, men tredje dagen blev jag helirriterad på maken på kvällen och sökte orsak till att inget tjänar ändå nånting till. Jag tror att det bara var den nyligen utstådda skräcken för att något i mig skulle gå sönder som hindrade mig från att rusa i väg och köpa vin eller min lillflaska sprit. Jag surade hela kvällen och livet kändes meningslöst. Då var jag inne här på forumet och surfade i flera timmar och det hjälpte mig komma i håg att jag inte är ensam . T a c k för att ni finns !!
Men i går och i dag har det igen varit lätt. I går var jag jag och handlade i köpcentret med Butiken, men det kändes inte svårt att låta bli att köpa nåt. I dag åt jag på en sushibar där jag alltid druckit vin till, men barn och barnbarn var med och jag hade medvetet valt att köra... Nå sen när jag kom hem så var jag jättesugen, inte på vin utan nåååt? Så jag föråt mig på ost och färskpressad citrussaft. Det funkar annars för mig, jag läste nånstans att grape och citron är bra för levern så jag pressar dem + apelsin då jag blir sugen på nåt.
- Sömnen har det varit sisådär med men lättare att vaka då man vet att man inte druckit! Hänger på facebook, surfar, läser eböcker och spelar i värsta fall candycruch ;) har märkt att spel funkar om jag har för stor oro för att kunna läsa. Lite besviken på att plufsigheten och de svullna ögonen inte försvinner fortare. Vi var med barnbarnet + föräldrarna på zoologiska muset och det fotades en del och jag märkte hur mycket jag också skäms för mitt yttre. På fem år gick jag upp 20 kg, alkohol = kalorier!
I morgon skall jag med gudsonen se Hobbiten och gå och äta, jag kör. På söndag hälsar vi på hos min äldsta sons familj.jag försöker se till att hålla mig sysselsatt. På måndag är Butiken stängd och på tisdag återvänder jag till jobbet efter ledigheten. Då är jag rädd att frestelsen kommer, att belöna sig efter jobbet är en fallgrop. Varför måste det vara så att belöningen sen automatiskt för tankarna till alkohol? Jag vet ju att fast den ena sidan av mig fantiserar om en flaska gott rödvin till maten, så där civiliserat och trevligt, så kommer den andra sidan att dessutom köpa en liten flaska sprit som den dricker på köpcentrets toalett. Och så är skammen där igen, och mmed den ångesten och behovet att döva den. Och det är inte mera en belöning.. Nej, nu vill jag må bra! Och jag vet att det tar tid och tålamod, babysteps ..
Fint att få dela den här resan med er, Nossans bild var fin. En annan bild kanske kunde vara en flock flyttfåglar som håller på att bilda en plog för att tillsammans klara en lång resa .. Kram!

Ladytramp

Förlåt annars för att min text blir en ostrukturerad massa. Ligger i sängen och skriver på paden med maken susande bredvid och näns inte väcka honom med att stiga upp och hämta bättre glasögon ... Natti!

Pellepennan

Nu har lördagen redan blivit söndag och nu är det redan 4 nollor i årets protokoll. Försöker tänka på att skynda långsamt, så man når riktigt långt. Önskar alla kämpar här, en skön söndag!
/PP

Nike

Tjingeling Nossan, hur går det? Läste om ditt Toffiffee-experiment och kände igen mig mycket - jag älskar Toffiffee.

När det gäller alkoholen så åkte jag dit igår (fredag), inte någon episk fylla eller så, men jag var oförberedd och drack två glas vin på restaurang. Helt onödigt, inte blev något särskilt mkt roligare eller bättre för det. Tror problemet var lite att jag ju ändrat mina alkoholvanor ganska mycket senaste månaderna ffa genom att alltid ha en plan inför olika situationer och sammanhang, men igår vet jag inte riktigt vad som hände, jag bara orkade inte tänka ut och hålla på och motivera mig varför jag inte skulle dricka lite vin. Fruktansvärt irriterande, men jag försöker se det som ett steg i processen snarare än att bbanka skiten ur mig själv med förberåelser. Så, jag ska imorgon lista en massa bra anledningar och skäl att inte dricka i min egen tråd, att ha att gå tillbaka till när det inte känns rimligt eller viktigt att välja bort A. För jag har ju upptäckt massor anledningar och goda effekter so far under mina nästan-helnyktra månader. - sånt som helt klart vinner över att ta ett glas (eller10).

Ha fortsatt fin lördagskväll/natt alla!

/N

Nossan

Idag har jag varit låg. Känns som om nyhetens behag börjar avta lite. Tyckt rejält synd om migsjälv som nu varken har vin eller nikotin. Inte sover jag särskilt gott heller. (Verkar vara mycket individuellt det där med sömnen.) Fast, efter jag läst en stund på Forumet kändes det faktiskt lite bättre. Har beslutat att ge migsjälv en minibelöning för att jag klarat fre och lör. Bokat 60 min massage i morgon och ska bara slappna av...

Hoppas att alla ni fina medkämpar därute i natten unnar er någonting i morgon som ni tycker riktigt mycket om - bortsett från alkohol då :-)
Det är ni värda.
Sov gott!

m-m

Bra kämpat Nossan. Det kommer (förmodligen)dagar då det känns jättesvårt och orättvist, och sedan kommer det dagar då det känns lättare. Angående belöningar - ja, hitta något som du gillar. Massage låter väl toppen. Jag har belönat mig med diverse saker, godis, en ny tröja, böcker, ja lite av varje - träningen har blivit en belöning, fast jag hade svårt att tro det först. Tänkte att det skulle vara ett sätt att hålla tankarna borta och det har det blivit och mer än så. Till slut blir nykterheten i sig en belöning.

Håll ut och sök stöd här och hos maken, det kanske känns svårt att blotta sig, men jag tror att om ni har en bra relation innan så kan det ge mycket i förtroendekapitalet - ni kanske kan hitta en ny väg tillsammans.
Lycka till - det blir bättre!
/m

Pellepennan

Ni har verkligen startat något bra här nu till nyår, och jag kan lugnt säga att jag delar visionen. Jag kan bara inte lova mig än att jag fixar det, men jag lovar att jag tänker lägga allt jag kan på att hänga med er här. Hur första tiden ser ut finns det nog många nyanser av. Jag försökte tänka dag för dag. Om jag nu ska var riktigt ärlig så var det så illa att jag fick tänka timme för timme ibland. Sov vissa dagar i 14 timmar, var andra perioder uppe mitt i natten. Satt framför brasan klockan 4 på morgonen och tänkte, vad som helst men INTE dricka just nu. Tyvärr var känslor som uppgivenhet och sorg ganska vanligt förekommande. Men det lättar.

Jag vet att det kan kännas omöjligt att berätta för sin partner om "problemet" Kanske för att jag då skulle vara tvungen att blotta mig som m-m skriver. I mitt fall skulle det innebära att jag måste säga: Du, kanske är detta något nytt för dig, men jag har problem med drickat. Varken mer eller mindre skulle jag behöva säga för att få frid i mig själv. Istället har jag ännu bara sagt att jag håller upp ett tag med drickat, och det är - för mig inte samma sak. I alla fall inte idag när jag vet vad jag vet om mitt eget bekymmer. För att blotta såg krävs förtroende att partnern inte vänder vetskapen "mot" en själv. Varken före, under eller efter ett möjligt misslyckande under den perioden. Det är en förutsättning för att kunna vara ärlig, på samma sätt man kan var det mot sig själv. Drickandet i sig innebär ju en lögn, och därför kanske det blir svårt att i början vara ärlig med detta mot sig själv och andra nära?

Lite lösa funderingar.....