Hej alla fina människor därute i natten/morgontimmen

Jag kallar mig för Nossan (av någon obegriplig anledning som jag inte minns) och har ägnat större delen av natten åt att läsa igenom trådar på detta fantastiska forum. Känner mig så inspirerad av alla kloka och fina människor som är aktiva här. Så, efter vad som egentligen är ett resultat av månader av ångest och självrannsakan är beslutet fattat: jag måste sluta dricka! Hur i h-vete det ska gå till har jag ingen aning om. Har också beslutat att det är dags
att träda ut ur skuggan och våga erkänna/berätta om mina problem och själv bli aktiv på forumet. Vore så skönt att ha en vän därute med samma problem och att inte lägre vara ensam...

Min plan är i första hand att 2014 ska bli ett vitt år. Antar en klassiker såhär före nyår men tycker det känns bra att ha ett datum att räkna från som också kan användas som förklaring utåt sett??? Om det finns någon därute som tänker samma sak kanske vi kan peppa varandra extra och räkna dagar ihop? Inser självklart att det i praktiken blir en dag i taget men varför inte tänka stort när man ändå är i gång?

Puh, då är bollen i rullning. Nu dags att försöka få ett par timmars sömn innan barnen vaknar. My story kommer i nästa inlägg. Lite "cliffhanger" där:-)

m-m

Ja, detta att blotta sig eller inte - det är inte helt enkelt. Jag har efter många om och men gjort det, och vunnit på det. Jag har full förståelse för att man inte kan göra det. I min förra relation hade jag inte kunnat göra det. Men jag tror att ibland är vi rädda för att visa oss svaga och sårbara, och att ha trillat dit i ett beroende - ja, hur skamfyllda är inte det, trots att alla vet att alkohol är beroendeframkallande, så ska man liksom klara av att balansera sig fram på gränsen till ett beroende, och trillar man då dit så skäms man. Det är ju ingen som lyfter på ögonen för att man blir beroende av nikotin om man använder det regelbundet... vari ligger skillnaden egentligen?

/m

skammen

Jag har varit öppen med mitt beslut att avstå alkohol. Jag har ingen partner men mina närmsta är glada och stöttande (och nog ganska lättade, de har ju förstått hur det har legat till). Jag har tyckt att det varit jobbigt att berätta men har fått bra reaktioner från mina nära. Jag har även berättat för mer ytligt bekanta (onödigt kanske men jag har så svårt att vara tyst ibland) och deras reaktioner har varit lite underliga vilket kanske beror på att alkohol eller nykterhet är ett laddat ämne. De har skrattat bort det hela och sagt att "just nu ja men sen ska du dricka va?" Och jag som inte vill dricka mer tänker genast att jo men visst sen kan jag kanske dricka och hoppet tänds… Men annars har det gått bra, ingen alkohol på 10 dagar. Jag är här inne och läser och tycker att det hjälper till. Kämpa på alla!

Nossan

Ensam hemma. Sitter uppe och kollar Homeland (grymt bra - om någon inte sett). Normalt hade jag vid det här laget druckit nästan en flaska vin. Idag: lime och bubbelvatten. Gott!

God natt alla fina!

håller mig upp på kvällen, och läsandet av alla trådar. Lite jobbigt emellanåt med sug, men funkar ändå!
Fenix

Ladytramp

Vad fint att få komma hit och bli påmind om att vi är många som stöder varandra. Min dag har varit fin, hälsade på hos min lilla sonson och var så lycklig i mitt hjärta att jag inte behövde fundera på om det märks att jag är bakis.
Och märker ochså att min förmåga att vara närvarande i nuet ökar. Tidigare kunde jag stanna upp först då jag druckit 4-5 glas och sen var det bara några glas till och det var inte mera hela jag som var närvarande.
Suget på socker kommer från och till men i dag inga tankar på att dricka, tack för det!
God natt ni alla medresenärer :)

lilla Anna

Hej Ladytramp!

Jag känner igen mig i det du skriver. Det finns ju så många glädjeämnen i livet som man kan ta till sig helt och fullt om man är nykter. Barnbarn är en glädjekälla och nog vill vi att de ska vara stolta över oss. Nu är helgerna slut och skönt är det. Det har blivit alldeles för mycket vin här hemma hos oss sedan i julas. Jag bestämmer mig på morgonen att i dag blir det inget vin och så trillar jag dit ändå. Duktigt av dig att stå emot! Jag ska hem till barnbarn som fyller år i eftermiddag och jag hoppas att dimmorna lättar tills dess.

Nu börjar jag på ny kula i dag och jag ska vara så stark och inte falla för frestelsen i kväll. Jag har så mycket att göra nästa vecka och det gör det lättare att avstå. Helger är svåra. Varför ska ledighet vara förknippat med alkohol? Så behöver det ju inte alls vara. Ett av mina problem är att mannen dricker för mycket och jag har dragits med. Förr drack jag måttligt. Han ser alltid till att det finns en ny vinbox hemma. Jag ska inte skyla på honom. Det är helt och hållet mitt eget fel. Man har väl ett fritt val här i livet.

Ha en bra dag!

Nossan

Bästa tjejkompisarna planerar att ses i januari. Brukar vara supertrevligt; mycket rödvin och Spännande samtal. Efter en stunds funderande tackade jag dock nej de än hör gången. Är alldeles för skör. Skyllde på jobbet men lade till att jag inte dricker vin just nu. Är nöjd med beslutet men redan orolig över vad jag ska säga nästa gång...

Nossan! Gläd dig över beslutet denna gång, nästa gång kanske det blir lättare och mer naturligt att säga nej. Varför är vi så oroliga över att säga nej till alkohol, det är ju samhället som blivit sjukt. Jag kör just nu med att 2014 ska bli ett hälsoår. Nu ska jag njuta av att vaknat nykter, dricka kaffe och äta varma bröd till.
ha det bra på resan du och alla kämpar,
Fenix

Lexi

Tack Fenix, det var en bra "ursäkt" om man nu ska behöva ursäkta sig för att man inte dricker alkohol. Men att säga att man planerar att 2014 ska vara ett hälsoår och att man då inte dricker alkohol under hela året, bör bara göra att omgivningen beundrar en. Nästa år kan man ju bara säga att 2014 var ett så sjuhelsikes bra år att man tänker fortsätta på samma spår.
Så bra vi är som mår så bra utan alkohol, härligt!

wap004

Hej Nossan! Det kunde lika gärna varit jag som skrivit dina rader! Jag jobbar o gissa vad: Jo du jag dricker oxå vin i kaffe koppen men min tonårson har kommit på det trixet!Jag dricker nog mera än dig men jag somnar sent i soffan o vaknar o dricker lite till...Ska försöka att stoppa drickandet from morgondagen,ska till en psykolog o prata eftersom jag en kväll blev galet ledsen o arg på min man,tog bilen o ska nu åtalas för rattfylleri!!!Skammen o skulden är hur stor som helst ändå har jag druckit 5 gånger sen det hände i slutet av november.Det börjar bra men efter ett glas så vill jag ha ett till o så fortsätter det o man o barn blir arga o besvikna.Håller tummarna för både dig o mig,är nervös för imorgon men jag känner att jag måste vara ärlig o säga att jag dricker på helgerna men har svårt att stoppa mig själv tyvärr.

m-m

Bra att tacka nej, om du känner att frestelsen blir för stor! Bra att du sa till om vinet också, jag tror att det är bra att lägga ut en hint och att vara lite beredd i förväg för att inte känna sig trängd i "skarpt läge".
Att ha 2014 som ett hälsoår och skapa nya vanor är väl en toppenbra sak att säga - vem kan ifrågasätta det?
/m

Nossan

Bra förslag att skylla på hälsoår! Dessutom är det ju sant :-) Idag har varit en bra dag för mig. Har känt mig stark för att jag avstod tjejfesten. Det var rätt beslut. Samtidigt kan jag inte förstå att det bara har gått en vecka. Känns som minst tre...Har inte haft några fysiska abstinenssymtom direkt, men det stämmer iof helt överens med min egen analys att det är det psykiska beroendet ("vanan") som är det viktigaste att bryta för min del. Det där slentrianmässiga glaset vin som man häller upp så fort matlagningen påbörjas, det där enda glaset som blir tre innan man ens satt sig till bords för att äta, som blir fyra under måltiden och fem under tiden man plockar undan. Glas nr sex unnar man sig ofta i soffan när barnen lagt sig (ofta lätt förvånad över att flaskan redan är slut)

Skälen till varför vi dricker må vara olika, omständigheterna omkring likaså men en sak är densamma för oss alla - att ha styrka nog att undvika det där första glaset.

Sov gott alla fina!

/Nossan

Ladytramp

Rätt hyfsad känsla nu fastän jobbig dag. Återgång till vardagen, var på jobbresa och hälsade på gamla mammma på samma gång. Lite mastigt, mamma är deprimerad och rädd och då blir hon lätt lite jobbig. Jag sköter hennes penningaffärer och övrigt, men har aldrig riktigt lyckats leva upp till vad jag tror hon skulle respektera. Har inget med realiteter att göra, vi har bara aldrig riktigt talat samma språk.. Så på hemvägen infann sig tanken! Men jag sparkade i väg den. Åtminstone inte i januari, inte förrän jag har varit på leverprovet .. Så säger jag till rösten nu.
Andra barnbarnet kom över natt då mamma är på kurs, härligt att inte behöva smyga och skylla på hostmedicin då han frågar vad som luktar. Jag har ju inte druckit mig berusad då jag haft ansvar för honom, men det oaktat druckit. Ooch han har varit tvungen att se sin mammas besvikelse över mig :(
Som du Lilla Anna sade, kan ju inte uppleva glädjen på samma sätt om man är full! Hoppas det har gått bra för dig att återgå till vardag?
Och fast jag nu bara går en dag i gången känns tanken på ett hälsoår jättebra! Det ska jag spinna vidare på :)
Kram och tack för att ni finns!

Ladytramp

Oj då, så går tiden att jag i går skrev fel, borde ju ha varit dag 9 ;) nå i dag tionde dagen. Allt väl förutom att min tanke att samtidigt äta enligt LCHF inte funkar. Ett fruktansvärt kolhydratssug! Har förutom mat ätit två croissanter och en halv konfektask .. Mår illa, men bättre det än full .. Hur är det med er andra?

Nossan

Och jag unnar mig faktiskt det mesta just nu, både vad gäller mat o godis. Och även jag äter ibland för mycket (se ovan om Toffifee) men det struntar jag i - bara jag håller mig borta från vin. Om man räknar med 100 kcal/glas så sparar man ju också in en del kalorier varje kväll, eller hur? Tränar du någonting? Jag försöker komma ut och jogga en-två ggr i veckan (i jättelugn takt. Är absolut ingen sportis). Och så har jag tänkt att prova zumba. Sägs vara sådan träning som man blir glad i hela kroppen av. Tänkte att det kunde jag behöva .Någon i forumet som provat?

I övrigt är min största kick för tillfället känslan av inte lukta vin om andedräkten. Tänker särskilt på det när jag nattar och pussar de fina barnen. Så skönt att inte behöva vara orolig över att lukta alkohol (som jag säkert gjorde de flesta kvällar trots att jag borstade tänderna flera ggr). Fånigt egentligen när man tänker på det. All energi och tid som gått åt att dölja....

Lexi

Detta är min nionde dag utan alkohol och jag känner mig jätte-stolt. Började också med LCHF den 1 januari och det har fungerat fint och jag tror att detta att jag slipper sug efter kolhydrater också hjälper mig att hantera suget efter vin. Men jag tar en dag i taget, förra gången (i december) när jag försökte sluta så höll det 12 dagar. Denna gången ska det hålla hela året, för 2014 är ju vårt stora HÄLSOÅR. Tänk nästa år när vi sitter här och peppar några andra som är på sina första dagar som alkoholfria och pratar om våra erfarenheter.
Träning har jag inte börjat med än, men eftersom jag har en liten valp här hemma så blir det ju massor av spring ut i trädgården för att få valpen rumsren och flera korta promenader varje dag också. Däremellan ska man hinna med lite jobb också, så jag har fullt upp.

Nossan

Är också stolt över mitt uppehåll so far. Samtidigt är jag lite förundrad över utvecklingen. Å ena sidan tycker jag att det känns som om man varit nykter mycket längre än en dryg vecka. Tiden har gått långsamt. Det är helt enkelt TRIST att inte dricka. Var lixom dagens höjdpunkt att hälla upp det där glaset vin när man kom hem från jobbet. Å andra sidan har jag ännu inte upplevt några direkta abstinensbesvär. Trodde de skulle komma direkt, precis som när jag slutade med nikotin. Men icke sa Nicke. Men märker dock att frånvaron av fysiska syntom stressar mig. Jag tänker mycket på det, känner efter och oroar mig för vad som ska komma- och när. Kanske slår det till i natt eller på jobbet i morgon under min stora presentation? Eller kanske blir det inte något mer än så här? Kanske blir utmaningen "bara" att stå emot den där lilla rösten som just nu försöker övertala mig att testa normaldrickande när den första vita månaden är över. (Fö är det en tanke som slagit mig ca 10 gånger idag...) Är dylika tankar att klassa som psykisk abstinens? Eller överanalyserar jag som vanligt? Vad spelar det eg för roll egentligen vilken etikett man sätter på sina tankar och känslor...Oj vilket kvällssvammel det blev idag...

Lexi: låter klokt att prioritera jobb och mysig promenader med valpen. Promenader är väl dessutom, tillsammans med simning, typ den bästa motionen som finns. Organiserad träning mycket överskattat enligt min mening även om min viktuppgång den sista tiden (6 kg sedan nikotinstopp 1 nov) gör att jag måste försöka pallra mig i väg. Om man bara kunde hitta på någon KUL träningsform, suck. På lördag ska jag testa zumba.

Sov gott alla ni fina!

trädet 123

Åh va jag känner igen det där med att dricka ur en kaffekopp! Så vidrigt med allt smusslande! Mina barn är stora så dom kände ju lukten av vin ändå.. usch va den meningen tog, just ordet kaffekopp.. Lycka till med allt, kram..

mnbv098

Jag drack också ur en kaffekopp. Och jag hade alltid alkohol gömd. Drack heller inte speciellt mycket eller anmärkningsvärt i sociala sammanhang. Tror nog att de i min omgivning skulle bli förvånade om jag "kom ut" som alkoholist. Jag är inte den som blev fullast på fester, men är den som ensamdricker... Man blir expert på att smyga och smussla, tyvärr. Och skammen över att behöva gå med den hemligheten är inte rolig.

Nu är jag inne på min 10e dag och allt har blivit så mycket bättre. Njuter av friheten av att inte vara en slav under A. Nu är det här forumet min livlina för att inte glömma varför jag slutade och för att hålla förhandlingstankarna borta. Även om jag har haft det lätt att sluta så måste jag hela tiden vara vaksam för det är så lätt att trilla dit igen. Allt jag behöver göra nu är att låta bli det där första glaset, och det finns ingen förlust i att avstå det.