Detta är mitt första vecka som helnykter sedan ett tag. Druckit ca 15-18 öl i veckan under 2-3 dagar i veckan under ett halvår. 29 år. Har känt mig hängig, orkeslös o sjuk i höstas så beslutat mig för att vara nykter en tid. Känt av konstiga hjärtrubbningar, varit stressad, nere och läkarna verkar tro att det är panikångestattacker. Kollat EKG m.m. Förra veckan slutade ja tvärt o tog antabus. Blev rastlös och irriterad de första 2 dagarna. 3 dagen fick jag obehagliga kramper i diafragma och lättare svettning som jag inte vet om de beror på abstinens eller pga konditionsträning. 4 dagen dödstrött och har varit så varje dag sen dess. Sömnig hela tiden o som en zombie.. Hur länge är man trött med antabus? Kan antabus vara farligt OM man skulle råka ha t.ex hjärtrubbningar? Har inte tänkt dricka något på antabus! Obs. Men undrar om det är farligt i sig mot hjärtrelaterade åkommor. Är det skadligt att träna 1 timme kondition varje dag om man går på antabus? Jag VILL bli stark, pigg och hålla mej helnykter, speciellt nu i jultider med ständiga glöggfester, julbord o firmafester. Har t.om slutat med kaffe och gått över till vegetarisk kost. Tänkt gå ner 10 kg på 2 månader. Har antabus nån biverkning så man blir extra hungrig eller nåt? Äter aldrig godis.

nya_mia

Är lite nyfiken på AA-möten och har en hel del föreställningar kring hur det är, oavsett om det är sant eller ej. TROR att det mest är medelålders, lite lönnfeta gubbar sittandes i en ring. Kanske burdusa lastbilschaufförer som svär mycket och stoppar in en prilla lössnus emellanåt. Kanske nån tystlåten, sliten kontorskvinna som gillar vin och är nervöst lagd. Kanske rent av småtokig och psykopstisk!! Och nån överentusiastisk och mild kvinna som håller i mötet och som stryker tröstande deltagarna på handen hela tiden.. Ja sanningen är att AA känns så mystiskt! Vad pratar man om egentligen med helt främmande människor? Hur ska man våga prata ärligt och öppet utan att skämmas och känna skuld? Tänk om det är någon där som man är bekant med och som sprider ut till min omgivning att man går på AA?

Ebba

Prova vettja!
Om det skulle vara någon där som du känner varför tror du att den skulle sprida ut att du har varit där? Den är ju där själv!
Det är ju det som är det fina, där sitter alla i samma båt och ingen dömer någon annan.
Man behöver inte prata, man kan lyssna.
Jag tycker att AA är som det här forumet fast ännu bättre.
Går nog inte att förstå innan man har provat själv och hittat en grupp som man trivs i.
En sak kan jag säga: det är nog inte som du tror.
Det brukar folk ofta dela om, att det inte var som de trodde att det skulle vara.
Jag fick en (positiv) chock första gången jag livrädd tog mig till ett möte.

nya_mia

OM jag nångång skulle våga mig på ett AA-möte är det 3 saker som oroar mig.

1) Att äldre medelålders tycker jag är för "ung" för att ens ha riktiga alkoholproblem och ifrågasätter om jag ens hör hemma i gruppen.
2) Att jag inte kan vara ärlig när jag berättar om mig själv. Att jag börjar "skönmåla" och förminska mina problem för att jag skäms..och redan från början får fel feedback för att jag inte säger sanningen.
3) Att jag börjar tänka på ämnet alkohol lika mycket som tidigare, bara för att man går på möten och pratar om alkoholrelaterat hela tiden.

jag har varit med i AA många år, tyvärr lite ut och in, men med erfarenhet från min grupp kan jag svara följande:
1. Ingen ifrågasätter dig, vare sig för ålder eller något annat. Enda kravet föra att vara med i AA är en önskan att sluta dricka. Och den stora samlade erfarenheten i en grupp visar att den önskan kan man ha redan när man är 20 eller så.
2. Du får egentligen ingen freedback på ett AA-möte. Hela idén är att man berättat det man vill om sig själv, och ingen ska bemöta det man säger. Det är ingen diskussionsklubb. Vill man ha feedback får man prata med någon utanför mötet om man så önskar. Lyssna mest från början så förstår du snart hur det funkar.
3. Alkohol tänker hjärnan på oavsett om man vill eller inte. Vitsen med att tala om alkohol på AA är att man kan lämna det där, och sedan ägna sig åt annat. Mötena fungerar för mig som att man avsätter en tid att hantera sitt problem, vilket frigör övrig tid.
Alla har varit nervösa för sitt första möte, men ingen vad jag vet har upplevt något negativt, så prova på, det är mitt råd.
Jag har precis varit på ett möte ikväll, och känner den underbara sinnesron som jag bara kan uppleva just där. Nu vill jag verkligen att det ska bli regelbundna möten minst två gånger i veckan i fortsättningen. Det är min chans att slippa eländet.

nya_mia

Tack Fenix för att du berättade mer om hur AA fungerar. Nu känns punkt 1 och 2 bättre. Men jag tror punkt 3 kan ställa till det lite för mig. Jag kör lite med tekniken just nu att sysselsätta mig till max så jag inte har tid att grotta ner mig och fundera allt för mycket djupt. För jag är så rädd att hamna i en svacka eller depression om jag skulle "stanna" upp mitt race för att fundera för mycket om livet och hur dåligt alkoholen varit innan jag blev nykter. Nu lever jag för positiva ljusglimtar och fokuserar på allt som gör mig glad. Och nästan varje dag är det nya saker jag hittar på som det var länge sen jag gjorde! Tex idag var jag till simhallen och tog några längder och åkte vattenrutschbana...DET var länge sen. ! Trodde jag skulle svimma av höjdskräck, att baddräkten skulle gå trasas sönder och att jag skulle få hjärnskakning i samma veva, men I did it! ;)

nya_mia

Börjar känna mig less på att ta antabus! Det är mest tröttheten jag haft varje dag av den och underliga fadäser som gjort att jag funderar på att sluta. T.ex idag vaknade jag av hosta och tappat rösten. Tog genast en slurk coccilana hostmedecin och fick en helt sjuk matthet som varade flera timmar. Varm om kinderna och helt slut så läste jag på flaskan att hostmedicinen innehöll över 90% etanol. VAD FAN!! Det är såna saker som är så irriterande. Samma sak med goda restaurangsåser som kan ha vin i eller varför inte salladsdressingar. Kan inte ens använda de homeopatiska örtdropparna jag fick av kiropraktorn för att lindra ryggbesvär då den flaskan också innehåller alkohol. Nu är jag sjuk och lite gnällig....

nya_mia

Trots att jag i flera veckor skött mig och inte ens haft något sug efter alkohol så känner jag mig oerhört rebellisk och nästan stridslysten. Varför MÅSTE jag ta antabus? Nu känns det som att jag har ett långvarigt gift i mig (antabusen) och att jag snart blir tokig av det. Kraxar som en kråka och är förkyld, men kan inte ta hostmedicin och bli friskare. Dumma, dumma antabus. Detta är en typisk grej som jag skrev tidigare om att jag har svårt med nederlag. Att jag tappar tålamodet , blir irriterad och frustrerad av minsta lilla motgång. Denna gång är det att jag är sjuk.

nya_mia

Är fortfarande sjuk, men ska inte ta några avgörande beslut ÄN ang antabusen utan vänta några dagar. Idag ska jag bara lyssna på julsånger, slå in julklappar och spana efter några nya, spännande recept att tillaga till julafton som vi ska fira med väldigt många släktingar. Beställa lite julklappar på nätet och bara ha en lugn skön dag....:)

Pontus

Förstår verkligen att du är i en jobbig tid just nu, sjuk o ev biverkningar. Har inte själv någon erfarenhet av antabus men förstår din frustration. Jag blir också väldigt lätt irriterad frustrerad och bitter. Var så lätt att ta några öl om man haft en jobbig dag. Men var Aldrig någonsin värt det! Snart är du kry och kan träna igen. Weather the storm...
Du borde nog höra med din doktor om biverkningarna är normala

nya_mia

Fick igår frågan av svärmor om jag kunde gå förbi systemet och handla när jag ändå skulle till stan idag för att handla julklappar. Eeehhm...hhrrrmm...hur ska ja slingra mig?? Tror inte det är så bra ide. Men jag måste handla julklappar! Detta är nackdelen med att jag inte berättat för nån om alkoholproblemen. Jag kan bara inte prata öppet om det med nära o bekanta. Litar nog inte på människor och tror jag skulle mötas med oförstående. Vid dessa situationer känner jag mig helt ensam mot världen. Det är tur att detta forum finns.

nya_mia

Nu när jag varit sjuk har jag kört mer styrketräning, yoga och pilates istället för kondition. Struntar fullkomligt i att min sambo hånar mig för mina nätta rosa 2 kg hantlar.;) kläderna har blivit lite för stora och fått använda bälten till många byxor. Ska vänta med klädinköp tills jag gått ner lite till. Gått ner 5 kg av 10 kg. Hälften kvar. Men känner mig såå mycket gladare och har mer ork!

Cleaver

Jag har samma situation med släkten. Kan inte prata med dem. De består till stor del av nykterister och de skulle få en chock! De ber mig ju dock inte handla på systemet och det är ju en fördel :) Tur att detta forum finns som sagt! Ha det bra Mia!

nya_mia

Hade skrivit ett jättelångt inlägg och om olika saker. Svarat cleaver. Berättat mer om min bakgrund. Men jag klarade inte av att färdigställa inlägget. Det visaŕ nog hur lite jag litar på människor. Jag är ju anonym här. Men ändå klarar jag inte av att skriva inlägget... det var för jobbigt.

Stingo

Vi funderar nog alla över vad vi lämnar ut och bra så. Många ändrar till exempel i detaljer, så att det skall vara svårare att gissa vem man är. Anonymiteten är aldrig 100% säker. Dessutom är vi ju alla väldigt levande personer, här på forumet, och hurudan man ser ut som här har också stor betydelse, åtminstone har det för mig. Och så kan man lätt bli sårad om någon skulle komma med fula kommentarer, då man lämnat ut sitt innersta. Det händer till all lycka väldigt sällan här och admin och andra medlemmar brukar vara snabba att komma till hjälp, då det behövs.

Så du är inte ensam där heller.

nya_mia

Ja stingo. Jag VET ju det. Att man visst kan skriva väldigt personliga saker. :) men just igår tog det helt stopp när jag skulle beskriva hur skönt det hade varit med att ha förstående, milda föräldrar som är som en klippa livet ut. Många, säkert de flesta, har säkert sån relation. Någon äldre att be om råd från, söka tröst m.m. jag har ingen sån relation tyvärr. Jag vet att det är därför jag är så vaksam med nya människor och alltid känns som ett hål i hjärtat som saknar "något".

nya_mia

Bara några dagar till jul och bara få personer kvar att hitta julklapp till. Svärfar brukar min sambo alltid köpa alkohol till.Tycker det är en urtrist tradition att köpa whiskey, vin och sprit. SÅ fantasilöst. Ska köpa nåt HELT annat. Ska inte gå in till systembolaget och frestas i onöda bara för en present. Med träningen och kosten går det väldigt bra. Nästan drunknar i mina kläder nu och har säkert gått ner 1-2 kg till av bara farten. Totalt 6-7 kg viktnedgång på kort tid.Får nog faktiskt börja äta lite mer så jag inte försvinner! :) men det är nog det allra jobbigaste just nu. Att äta så himla många måltider utspridda över dagen och få i sig allt. Jag går verkligen inte på bantningsdiet och svälter mig. Utan äter SMART som passar till konditionsträning. Ph- neutral mat som lindrar min onda mage. Mestadels grönsaker och lagomt med kolhydrater/protein för att orka träna utan att svimma.

nya_mia

Känner mig orolig för julafton. Förväntar mig redan att folk ska truga och tjata att jag ska ta ett glas vin. Varför gör folk så? Det är ju verkligen som att tvinga på folk som bantar ett saftigt wienerbröd! Ett NEJ är ett nej. Tror jag kommer bli irriterad o känna mig annorlunda i morgon. Inte alls ledsen eller avundsjuk att andra dricker lite, utan irriterad och vaksam för eventuella frågor. Tror inte ja kommer känna mig ett dugg avslappnad. Men, måste peppa mig redan inför idag att vara gladare..jag har nåt mitt mål att komma in i den snygga långa svarta klänningen som är som ett ålskinn i strl 36!!! Innan min diet och nykterhet var den alldeles för liten. Nu får jag verkligen upp dragkedjan bakom ryggen. Det är såna saker som jag borde uppskatta o va glad för :) det får bli min julklapp till min sambo. En glad, fräsch, nykter och smal sambo! Hehe

Meredith11

Så du vet vad du kan säga om du inte vill säga hela sanningen?

"Jag vill inte förstöra min nya diet, och om jag dricker alkohol blir jag så släpphänt med godis?"
Eller "jag har inte sovit ordentligt, kommer bara bli toktrött om jag dricker"
Eller tog alvedon förut mot huvudvärk/mensvärk/ont i ryggen och vill inte dricka då....
Eller "jag känner bara inte för att dricka just idag"

Hur du än gör, lycka till med DITT val.

Meredith11

Önskar jag dig ett varmt lycka till med att hitta en viktbalans , själv har jag oftast tyckt det varit svårast, att hitta till en bra kost EFTER önskad viktnedgång. Men du kan säkert tänka ut någon plan och följa den, avundas dig din disciplin. Var rädd om dig, och sträck på dig! Du kan säkert öva upp ett sätt att möta ev kommentarer med ett självsäkert lugn. En ytterligare replik som går att använda är "det spelar ingen roll" och så byta samtalsämne.

nya_mia

Tack meredith för dina snälla ord. Du har nog rätt i en sak. Jag vet inte alls vad jag ska säga när folk trugar... " det var så att en tisdag natt när jag blev bortrövad av hemska pirater"... nä, usch. Det är därför jag mår dåligt. Jag vet att ALLA runt bordet kommer höra mig säga "nej, tack". Och sen kommer tjatandet!! Angående dieten EFTER så säger jag bara.. ingen quick fix kan lösa viktproblem. Man är inte byggd för att svälta. Jag har gått ner 7,5 kg sen mitt första inlägg. Men jag har inte svalt mig på konstiga dieter. Man kan inte leva på minimala svältdieter, det gör folk typ 1 vecka eller nån fler. Hellre en långsiktig plan än som mig, på kort tid. Orsaken är jag ändå gör detta är för att jag redan har kunskaper inom detta och förstår kroppens alla processer. Men jag hoppas du gör ett första steg för viktnedgång!