Det finns hopp

@Tröttiz
🥰❤

@Azalea
Härligt Azalea att du kommit dit!
Ja, det sitter verkligen stenhårt men vilken befrielse att få känna att man äger sig själv.
Kram 💛

@Åsa M
Ja, just det ordet förklarar hur det känns "befrielse"!
Att hitta sin röst, sina gränser och att ställa krav.
Känner styrkan i dina ord:
"Jag kommer aldrig mer acceptera att bli utnyttjad och få mina behov ignorerade."
Kram 💛

@gros19 tack för ditt svar.
Tycker egentligen inte att uppfattningen om vem som har det värst ger något öht. Vad man däremot börjar fundera över är vad man vill säga med det?
Tack för att du sätter ord på det, det är självupptagenheten som gör mig förbannad.
Känslorna vill alltid säga något, nu hjälpte du mig att förstå så tack!

Ja, mitt liv fortsätter i ljuset och önskar jag dig med.
Ps: det låter som du deltagit i en givande anhörigvecka.
Ljus och värme!

@Självomhändertagande
Tack kära du och inte minst detsamma ❤️
Ljus och värme

Har en gammal vän på besök som jag inte träffat på länge och jag inser att jag har förändrats.
Jag ser sidor som jag inte riktigt sett tidigare.
För att det ska fungera så behöver jag överanpassa mig och det gör jag inte längre.
En person som jag försöker få till ett samtal med men det är bara att skämta bort allting.
En person som inte tar ansvar själv utan vill att jag ska ta ansvar åt och det gör jag inte längre.
Idag har jag tagit upp och pratat med personen om en för mig viktig sak som jag upplever att personen bara skiter i och blir mött med bortförklaringar.
Jag inser att jag har förändrats, jag är inte längre intresserad av att ta ansvar för människor som är självupptagna, som vill att jag ska ta ansvar för de och som jag inte känner att jag har något utbyte av att umgås med.
Ledsen, besviken men jag tänker inte gå in i samma mönster igen.

@Åsa M så fint att äntligen hitta fram till sig själv och sin makt över sitt egna liv.

@Självomhändertagande
Ja, det är jätteintressant.
Det är en övning varje dag, på jobbet, privat osv. Det utmanar hela min felaktiga grunduppfattning om jag behöver ge något för att bli älskad.
Jag värdesätter mig själv tillräckligt för att sätta gränser, ett helt annat perspektiv.

@Backen123 ❤️

@Backen123 så vacker beskrivning.
"En hemlighet mellan mig och mitt inre".
Precis så känns det för mig med.
Blir glad av att höra att jag inte är ensam om den upplevelsen med.
❤️

@Självomhändertagande
Tack för att just du finns och alla här som delar med sig i förtvivlan eller sinnesro, visdom och erfarenheter.
Jag uppskattar er så också och den gemenskap ni får mig att känna.
Tack 🙏❤️

Hej.
Jag har tagit bort några inlägg för att jag inte vill bli igenkänd.
Det har nu gått 6 månader sedan jag valde att lämna kaoset.
Det var kaos från dag 1. Nedbrytningen började rätt tidigt.
Ser jag tillbaka på mig själv och mina egna val tidigt i relationen så önskar jag att jag lämnat redan från början.
Jag blev insnärjd och jag hade inte tillräckligt med självkänsla att lyssna på magkänslan.
Idag lovar jag mig själv att ta hand om mig själv först och främst, sätta gränser och bara backa ur från alla slags relationer som inte känns bra.
Jag väljer relationer som är jämlika, som får mig att växa, relationer som är ömsesidiga. Aldrig någonsin kommer jag att ta hand om en annan vuxen människa, det är inte att hjälpa.
Så har jag då hamnat på en arbetsplats som är destruktiv. Kaotisk, schemaläggare som först lägger schema för sig själv och de andra får brödsmulor, finns inga rutiner osv osv. Det är vad jag kallar en sunkig kultur på arbetsplatsen, jag lämnar så fort jag fått nytt jobb.
Är förbannad, förbannad för människor som inte klarar av att fungera på ett etiskt sätt med andra människor.
Som tar för sig, skyller ifrån sig och skiter i andra.
Jag har varit en person som i princip bett om ursäkt för min existens, som inte velat ställa till det, som satt andras behov före mina.
Inte längre, inte alls längre.
Tacksam över att jag fått tillbaka mig själv igen.
Jag tänker på vilka konsekvenser destruktiva relationer har, det är en kort stund vi har på jorden alltför kort för att leva kvar i något som får en att tappa livslusten.
Det smärtar att läsa om alla barn som lever i familjer med missbruk, de barnen väljer som jag gjort; lika destruktiva relationer framåt.
Skadorna på självkänslan syns inte men de lever med och kan påverka hela livet.
Till alla er som lever med en missbrukare så säger jag lämna lämna lämna.
Lämna tills hen kan hantera sig själv och sitt liv.
Det gör mig ont att läsa om råden man ger till anhöriga om hur man ska hjälpa missbrukaren när den anhöriga behöver hjälp själv.
Behövde vädra min frustration.
Jag är tacksam att jag börjar bli arg, tacksam över att jag ser det skeva i mina medberoende mönster. Ilskan hjälper mig att bryta det.

Igår var jag ute med två kollegor, det var så trevligt. Jag hade så roligt och känner samhörighet med människor igen.
Det var 6 månader sedan jag lämnade allt och flydde.
Jag är så tacksam över livet och att jag mår så bra.
Jag inser hur mitt liv var ett sant helvete med den här mannen. Han utsatte mig för väldigt mycket lidande, jag tappade bort mig själv och ville inte leva längre för jag led.
Jag vill bara säga att det finns hopp.
Det finns ett gott liv, ett gott liv är goda relationer med friska människor.
Bara att vakna utan klumpen i magen, kaoset, trakasserierna, gud jag förstår inte idag att jag stod ut.
Kramar och önskar er god lördag.
Det finns en väg ur lidandet ❤️

@Tröttiz
Så fint ❤️🙏
Gott gott nytt år!

En liten uppdatering i hur livet efter ter sig.
Det har snart gått ett år sedan jag flydde som djur för sin överlevnad.
Idag har jag beställt en matta som jag tror blir jättefin till mitt hem. Jag beställde fler underkläder, byxor och vårskor. Det tar tid att bygga upp ett nytt hem, en ny garderob osv, ja allt.
Allt jag väljer till mig själv nu är med kärlek och jag har valt det helt själv och det är långsiktigt. Jag plockar in växter, kvistar som jag lägger i vaser. Odlar örter och sätter sticklingar av palettblad för att jag tycker om det.
Ibland slås jag av vad lätt livet är och känner mig stark när jag inser att jag väljer mitt liv precis så som Jag vill ha det. Snart börjar jag som volontär på kvinnojouren för att jag vill ge tillbaka allt jag fick själv när jag flydde.
Jag såg inte själv hur nedbruten jag var men jag förstår idag hur dåligt jag mådde i mitt djupa medberoende och jag inte förstod att jag lät mig utnyttjas.
Igår bjöd jag en väninna på middag, vi blev fulla och som barn igen.
När jag diskade häromdagen så kom det till mig att livet är ganska kort egentligen och det fick mig att tänka på vad som är viktigt för mig. Min frihet, att aldrig överge mig själv igen och att leva autentiskt. Att vara den jag själv är, blyg inland, irriterad ibland och ja, bara få vara mig själv.
Jag är så tacksam idag att jag vågade ta steget ut i det okända med beslutsamhet att jag förtjänar att må bra och det får gå före allt. För mig var det där mitt medberoende började krackelera ordentligt. Det tar tid men det är det värt.
Jag är så tacksam för forumet. Jag skrev här i 2 år innan jag flydde den destruktiva relationen, forumet gav mig tröst, lindring i smärtan och råd.
Jag går fortfarande in här och ger andra råd eller bara skriver som en öppen dagbok för att minnas eller behöver komma ut. ❤️🙏

Det var cirka ett år sedan jag lämnade relationen i starkt medberoende.
Jag har dagar som jag känner mig fri och mår väldigt bra men också dagar där sorgen över allt trycker över bröstet.
Där jag känner skuld och skam även om det jag utsattes för inte var mitt fel.
Just nu är en sån tung period där jag känner mig vilsen och fast i min mentala kokong.
Jag ser att jag fortfarande har det där i mig att jag ska hjälpa människor som inte tar ansvar över sina liv och idag satte jag en gräns för en person i min närhet som tar min hjälp för given och inte gör något åt sin egna situation.
Att sätta gränser är fortfarande jobbigt, jag får ångest och känner mig som en dålig och hemsk människa. Jag blir rädd för konsekvenserna av det.
Samtidigt som jag förstår att det är bra och att jag har rätt att sätta gränser.
Skönt att AH finns att kunna återvända till som stöd, ibland ge stöd. ❤️

Jag fortsätter att skriva av mig.
Känner en sån känslomässig dipp, meningslöshet med allt.
Jag antar att alla känslor kommet nu, ett år senare när jag är trygg och allt runt mig är lugnt.
Nån som känner igen sig?

@Tröttiz
Ja, precis så behöver jättemycket tid för att vara själv och pyssla om sig själv. Känner igen mig i det.
Jag tror jag är i en förändringsfas, där jag börjar se mig själv och andra på helt annat sätt. Just nu är jag så trött på all förändring, under ett år har allt bytts ut i mitt liv.
Jag är också så trött på allt fokus kring alkoholen och allt elände som följer med den.
Ha en jättefin helg du med ❤️

@Självomhändertagande
Vilket bra exempel med att tappa luft.
Så känns det. Är så trött på all förändring, ser också vad jag ägnat mitt liv åt sånt som verkligen har gett mig konsekvenser i livet och inte gett någonting tillbaka.
Allt ansvar jag tagit som inte varit min, all skam och skuld jag känt för att jag alltid levt och dragits till människor som inte tar sitt ansvar.
Blir förbannad på mig själv och förbannad på andra som tagit sig den rätten.
Inte en enda relation sedan barndomen som är frisk, där jag känner gemenskap, ömsesidig respekt och där man tar ansvar för sig själv.
Alla jävla verktyg som man som barn fick som gjorde att jag valde så dysfunktionella relationer som vuxen och allt som det faktiskt kostat mig.
Känner mig ensam, det finns ingen som finns där för mig, ser mig eller förstår mig.
Jag är bara så trött på precis allt just nu.
Ha en fin helg du med 🙏❤️

@Kameleont
Men vad fint, tack för ditt fina meddelande.
Jag hoppas att det blir som du skriver, just nu känner jag mig bara liten som människa ❤️
Önskar dig detsamma ❤️

@Självomhändertagande
"Om man lyssnar till sina behov"
Tack, det är precis där jag går vilse.
Precis det jag behöver träna på och stärka.
Idag satte jag en gräns för en person som lämpade över sitt ansvar över mig.
Hon försökte i det sista ge mig dåligt samvete men jag kände hur hela kroppen regaerade. Stopp.
Jag log mot henne och sa att varsågod här har du, nu är jag upptagen för jag ska hem och städa och tvätta.
Det frigjorde så mkt energi. Tack för ditt inlägg, så tacksam 🙏
Ta hand om dig.

Fortsätter skriva här, det känns lite lättare.
Insåg idag att jag förmodligen ät fullständigt utmattad. Minnet funkar inte, hänger inte med på jobbet trögtänkt och är fullständigt slut samtidigt som jag är stressad. Sömnen funkar inte och i vardagen så orkar jag inget.
Jobbigt att se verkligheten. Jobbigt att se vad hela medberoendet har gjort skada som sitter i så länge, jag får tänka om nu.
Borde ringa läkare men är helt handlingsförlamad.
Trött, trött på att inget fungerar, någonsin.
Konsekvenserna av psykiskt våld och medberoende är långt värre än vad jag trott. Tungt idag.

@Självomhändertagande
Du är rätt. Det är precis det jag behöver göra. Slåss bara med allt trams i mig självsom ingår i att vara duktig. Vem nu som bryr sig om hur duktig man är.

@kakao tack ❤️🙏
Detsamma ❤️

@Självomhändertagande
Klokt.
Jag får ödmjukt inse att traumareaktionen inte kom förrän jag landat i trygghet.
Det tar tid att bygga upp sig nu, det förstår jag.
Jag ångrar inte en dag att jag lämnade, möjligen att jag inte hade insikt att lämna tidigare.
Det finns en mening med detta också men så svårt att se vad det är nu, kanske kommer senare.

Jag fick en akuttid till en läkare på VC.
Känns som allt rämnar under fötterna på mig. Vad kommer hända? Kommer jag klara mig ekonomiskt?
Kommer läkaren tro mig? Urs vilken ångest.
Min dröm är att få ro och vila, det har varit allt för tufft, alltför länge.

@MissIce tack 🙏❤️

@Tröttiz kram 🙏❤️

@Självomhändertagande
Tack för ditt stöd. 🙏

@Självomhändertagande
Tack för ditt stöd. 🙏

Då är jag sjukskriven i 3 veckor.
Kändes som en lättnad, äntligen kan jag landa. Chefen tog det bra och var stöttande.
Känns konstigt men samtidigt inte efter så många år av rädsla, sorg och sedan en totaltomvändning av livet med flykt, kvinnojour, bygga upp livet på nytt igen helt ensam.
Har lärt känna en tjej i stan som jag börjar tycka är väldigt jobbig. Hon verkar ha tagit roll av att hon ska ta hand om mig men har ett totalt kaos med sig själv, ringer mig och vill umgås och vill veta allt om mig men delar inte så mkt av sig själv.
Förstår inte när jag sätter gränser, Vill veta vem jag umgås med och pratar med.
Får ont i magen när jag tänker på henne, hon ringde mig igår kväll och skickar inget sms om vad det är hon vill.
Ja, det är alltid ngt konstigt varje gång jag har med henne att göra.
Jag har rätt att välja fritt vem jag vill umgås med men hon verkar inte förstå gränser och integritet.
Blir alldeles dränerad när jag tänker på henne för jag har en känsla av att hon blir kränkt av gränssättning. Känns jobbigt när jag bor i en ny stad där alla känner alla.
Tänker att att jag behöver vila, kroppen har sagt ifrån och det är det viktigaste för mig.
En klok vän sa till mig att din fantastiska kropp som ändå är rätt tålig för stress säger ifrån att du är på fel kurs och han har nog rätt. Först kände jag mig fullständigt misslyckad men sen förstår jag att även jag behöver vila, tid för återhämtning och att kanske framöver ändra riktning på mitt liv, mitt jobb osv.
En dag I taget 🙏❤️ och tacksam för allt det fina i livet ändå.

@Självomhändertagande 🙏
Tack för värdefulla råd. Jag ska prova med yoga och meditation. En promenad ute kändes väldigt bra idag.
Det kändes lättare efter att jag satt en gräns, vänligt men bestämt. Givetvis reagerade personen lite kränkt och jag tänkte att det inte är mitt ansvar.
Jag förstår hur min ovana att sätta gränser dränerar mig och det är något jag får träna på.
Jag vill inte heller prata öppet, jag gör det med två personer som jag alltid känner mig tryggare och mer stärkt efteråt men jag har varit lite mer öppen för vissa personer. Jag lär mig och övar på hur jag kan må bättre och bättre. (Kändes bra att skriva den meningen).
🙏

@MissIce
Tack fina Du för att du vill lyssna.
Hur går det med dig?

@MissIce
Tack ❤️ det glädjer mig att höra. Tack för din omtanke, det betyder mycket.
Jag hoppas du så snart som möjligt hamnar på en plats i livet där du är trygg, där det finns ärlighet och omtanke.
Allt sånt här destruktivt, har såna konsekvenser på så många olika nivåer som man inte är medveten om. Det är där jag är.
Givetvis kan det vara olika för alla.
Kram

@Självomhändertagande
Ja, precis man gör det som är bäst för en själv 🙏
Jag gör det jag anser är bäst för mig själv just nu. Vilar, sorterar i min omgivning och tar reda på vad det är jag behöver.
Ta hand om dig!

Inser att det är första gången på flera år som jag får vila och att det är precis det jag behöver.
Jag har kört slut på mig själv helt enkelt, herregud vilket år när jag beslutade mig för att lämna och vilka år det var innan.
Inte konstigt att själen och kroppen säger stopp, fantastiskt egentligen.
Börjar sakta känna en omtanke och kärlek till mig själv och livet igen.
Accepterar att jag trauman och lyssnar på vad jag vill kroppen säger till annars.
Blev påmind om vad jag bestämde mig för när jag nådde min botten och var redo att ge upp mitt liv: nu är det min tur att må bra. Nu vill jag börja leva och inte bara överleva.
Tacksam för livet, för forumet som hjälpt mig genom hela resan och någonting däruppe som jag har en egen privat relation med. Vet inte vad jag vill kalla det, en högre makt, gud eller något finns där iallafall (tror jag).
Ha en fin dag ☀️

@Tröttiz 🙏⭐️🫶

@Kevlarsjäl62
Fina du, det första steget kräver så mycket mod, känner igen motståndet.
Men när man bryter igenom och känner sig utelämnad så möts man av förståelse, respekt och omtanke. Så himla modigt av dig.
Ja, det är kanske inte så konstigt att själen och kroppen säger stopp tillslut tvärtom.
Jag, precis som du skriver har förminskat all sorg, smärta, förtvivlan och fullständig maktlöshet jag känt då jag levde i relationen men inte minst skräck och rädsla av terrorn jag blev utsatt för.
Så tacksam att du hittat hit ännu en klok själ. Tack jag ska börja vara mer rädd om mig själv och detsamma, ❤️

Efter att ha fått vara hemma nu ett tag inser jag att jag göra en del förändringar, jag har förändrats med denna resa.
Jag behöver byta jobb helt och hållet, jag behöver stanna upp oftare och känna efter vad som känns bra och inte.
Inser att kroppen säger ifrån när jag är på väg åt fel håll och det är jag tacksam för ❤️. Har börjat med något nytt och det är att fråga mig själv, hur mår du och känna efter ordentlig, stanna upp och liksom ha ett samtal med mig själv. Vad vill du idag? Och ha ett samtal med mig själv kring det också.
Det låter knäppt men det hjälper mig att känna efter i mig själv och utgå ifrån det, en förmåga som jag sedan barndomen tappat.
Önskar alla en dag där man ger sig själv den friheten och lyssnar på sig själv och väljer sig själv först ❤️

@Självomhändertagande
Så fint, tack för att du delar dina kloka tankar. Det ger nya och stärker de sunda perspektiv som finns där bakom men inte vågar sig fram ibland.
Det är så fint här på AH för man stöttar varandra och ibland så är man sitt sköraste jag och ibland så är man stark. Allt växlar och man stöttar, växlar och bara delar med sig.
Tack 🙏❤️

Idag hörde jag något som fångade mig och jag började visualisera kring det.
Att skapa sig "en meningsfull vardag".
I hela mitt liv har jag sprungit fram utan att riktigt veta vad jag har så bråttom till.
Jag inser att min kropp har stoppat mig totalt nu, utbrändeheten får jag nog acceptera ett tag, det går inte över.
Så vad är en meningsfull vardag för mig, just nu kan jag inte svara på det men det är något som etsat sig fast.

Önskar alla en trygg och fin helg!

@vår2022
Tack för ditt inlägg och grattis till nykterheten!
Jag lämnade en destruktiv relation med en person i missbruk för 1 år sedan och har byggt upp mitt liv i en ny stad men jag förstår att jag har förändrats. Att trampa i gamla mönster, med samma typ av jobb och relationer (vänskap) ger mig inget längre. Är sjukskriven och har backat från en vänskapsrelation som jag inte mår bra av.
Det är förmodligen så som du beskriver så fint för dig som för mig att jag börjar få kontakt med mina känslor och jag trivs inte just nu, jag är utbränd också.
Märkligt är att när jag tänker på mig i min meningsfulla vardag så ser jag bilder framför mig.
Där jag är lugn och har kontroll (något som jag typ aldrig känt).
Det börjar där så får jag utforska vidare.
Ha det gott du med 🌸☀️❤️

@vår2022
"Dit uppmärksamheten går sker tillväxt"
Så många gånger jag hört det men nu inser betydelsen av, så sant och sån tid det tar ibland innan poletten trillar ner.
Det är som om jag när jag stannar upp och riktigt lyssnar eller läser ordagrant vad som faktiskt står som jag och också kan stanna upp och känna efter hur det landar i mig.
Detta forum är verkligen en givande plats att mötas och dela med sig på ett fantastiskt sätt.
Ja, visst är det häftigt för det var så längesedan jag visualiserade men plötsligt öppnade det upp sig.
Jag ser mig själv så tydligt i en blommig blus och ljusa byxor, hälla upp en kopp kaffe och känslan är att jag är lugn och trygg och sen är det mer men jag får inte fram det just nu. Så spännande med bilderna.
Allt gott 🌸❤️

Igår satte jag stopp för en person som jag ett tag upplevt går över mina gränser. Hon har tagit någon slags roll av att hen ska hjälpa mig medan hon verkar ha ett kaos i sitt egna liv. Jag mår inte bra av hen och har flertalet gånger försökt förmedla att jag är upptagen, inte vill ha kontakt men hen blir sårad, kränkt osv osv. Och fortsätter kontakta mig, inte för sin egen skull men för att finnas där, det blir så grundläggande fel.
Igår sa jag tydligt vad jag kände och önskade hen lycka till vidare.
Hen reagerade naturligtvis med ilska och jag får sån panikkänsla och det känns obehagligt. Jag börjar ärligt talat känna att det är något fel på mig som hamnar i dessa situationer och önskar så att bara ha lugn och ro runt mig.
Puh, så trött på gränslösa människor som bara kör på och inte önskar andra gott och låter andra leva fria utan ska lägga sig allt och ha åsikter om allt.

@Kameleont
Tack snälla du, det kändes så skönt att få höra det.
Jag förstår hur otroligt mkt det tar med människor som är gränslösa, idag är jag helt slut. Jag förstår också hur svårt jag har att sätta gränser för människor med det här beteendet, jag får riktig panik och ångest för vad konsekvenserna blir.
Det kändes skönt att höra även om jag vet om det att det är mitt fel, att jag gjort fel eller är fel i stunden.
Efteråt ångrar jag det inte, blir förbannad när jag tänker på hur hen betett sig.
Tack, önskar dig detsamma 🌸

@Tröttiz
Hej, Tack för ditt fina stöd, det känns stärkande. Ja, det ska jag göra.
Idag ska jag träffa en psykolog som jag hoppas "ser" mig och kan hjälpa mig framåt.
Idag är jag oerhört trött, så jag ska ge mig själv vila.
Har du planer på att ge dig själv något idag? 🌻

@Kevlarsjäl62
Haha, "börjar passa mig jävligt noga för försöka att passa in" vilken härlig mening . Började skratta av igenkänning.
Ja, det känns oerhört bra nu efteråt. För min del ger det mer energi till att ta hand om mig själv och inte hennes draman eller problem som hon hanterar genom att använda mig.
Jag träffade en psykolog idag vars utlåtande var att jag troligtvis har utmattningsymtom och PTSD. Känns väldigt skönt att få förklarat för mig vad som händer i kroppen.
Andra saker som jag förstod och som jag aldrig sett innan.
Så tacksam att hon blev min psykolog och spännande men läskigt vidare då jag har bestämt mig för att rota i det jobbiga.
@Kevlarsjäl62 ja, jag tror det är den enda vägen att fullt ut leva sant att visa vad man känner, vara ärlig och få mer äkta genuina möten med andra människor. För min del tror jag det har och göra med att jag aldrig ens varit på en plats i livet där jag kännt efter och sedan känt mig berättigad att leva så.
Det är något som jag börjar ta tillbaka nu, mina rättigheter. 🌼

@Tröttiz
Låter som en mysig dag ☀️
Ja, det kändes väldigt skönt att bli förstådd och sedd och få förklaringar.

Är inne i en förändringsfas känner och börjar ifrågasätta absolut allt.
Förstår att jag inte alls är motiverad att jobba med att hjälpa människor längre på det sättet jag gör hela dagarna. Inte för att jag inte bryr mig men känner att inte har motivationen längre. Det ger ingen energi utan tar energi. Jag antar att det är dags att lägga om livet helt och hållet utifrån mina egna behov och inte något annat.

@Tröttiz
Jag tror att jag sökt att hjälpa andra för att jag själv egentligen behövt hjälp, hjälpa det lilla barnet inom mig.
Jag tror att jag vill vara i en miljö där arbetet inte går ut på att hjälpa utan vill vara i en frisk miljö där man gör något annat (håller på att ta reda på vad jag vill där).
Jag har i hela mitt liv sökt miljöer och haft människor runt mig som har problem psykiskt och det är det jag inte känner nåt behov av längre.

Jag behöver byta helt och hållet. Det skulle inte finnas andra uppgifter utan det handlar om människor med svår problematik. ❤️

Igår tittade jag på en dokumentär om Trauma av Gabor Mate. Det var en ögonöppnare, det verkar som om trauma ligger i botten av väldigt många sjukdomar; psykiska som fysiska.
Tittar på min egen titel på tråden och känner mig lite dum för just nu känns det rätt hopplöst tungt.
Vet inte riktigt längre hur jag ska ta mig ur den känslan men den har funnits hela mitt vuxna liv, allt har varit som en kamp
Som jag inte längre orkar med längre. Orkar inte kämpa och försöker hitta kärnan till varför jag mår som jag mår och hur jag kommer ur det.
Är det någon som har bearbetat trauma eller kan se att trauma ligger till grund varför ni gått in i dysfunktionella relationer?

@Tröttiz

Kram 🌻

Sjukskriven två månader till.
Är fullständigt urladdad, jag trodde väl att det skulle lösa sig ganska snart.
Vilken självinsikt??
Nu ska jag bara vila så mkt jag kan, känner efter och få en ny balans i livet.
Har fått utskrivet antidepressivt som jag ska ta för en period för att få vila från tankarna känslorna minnena.
Stackars kropp vad jag utsatt den för, stackars hjärta vad jag svikit den och stackars hjärna som är helt slut.
Det är min tid nu, min tid att ta hand om mig själv och sätta alla mina beslut efter det. Jag ska träna på att bli lite ego, något som jag aldrig gjort förut.
Jo, det finns hopp. Det finns alltid hopp.

Fortsätter skriva här, det känns skönt att ha en plats att vända sig till och skönt att skriva av sig.
Idag tog jag en promenad, det är så fint ute och inuti känns det som att jag inte riktigt kan njuta av det.
Känner mig så ensam och känner mig så misslyckad som inte mår bra, som inte jobbar. Känns tufft idag.

@Kevlarsjäl62
Glad skör dag då 🌸🙏☺️