Det finns hopp

Profile picture for user Katten om natten

Tack för dina ord. Det är oerhört viktigt det du skriver. Jag har själv sökt hjälp först nu och väntar på ett första samtal och sedan förhoppningsvis deltagande i ett anhörigprogram. Oron, i mitt fall främst över att inte kunna lita på min sambo, tär och förstör. Vi har det bra på många sätt, men jag är livrädd att bli lurad och sviken igen. Just nu tror jag inte att han dricker, men jag känner att jag inte kan veta, kanske aldrig mer, och det är olustigt. Jag har så lätt för att låta mig vaggas in i de lugna vardagslunken, där vi har det bra och beroendet inte tar någon plats. Ändå vet jag att det kan pågå bakom min rygg och att förmågan att ljuga är väl utvecklad - det gäller inte bara alkoholen utan nyttjas när det så passar. Det är svårt att hantera, känslan av att inte veta vad som är verkligt och vad som är en låtsasvärld.

Profile picture for user Snödroppen

@Katten om natten
Hej
Så starkt av dig att du bett om hjälp.
Du skriver om ovissheten, osäkerheten och känslan av att inte längre veta vad som är sant eller inte. Samtidigt som man lever i den osäkerheten så blir man även ständigt skuldbelagd.
Jag kände precis det du så bra beskriver. Det är så nedbrytande och man tappar kontakten med sig själv.
Jag började, ett tag efter att ha lämnat relationen, jämföra med vad som är friskt. Det hjälpte mig att få perspektiv.
Den man har en nära relation med är den människan man valt att dela sitt liv med, givetvis bygger en frisk relation på tillit och givetvis blir man nedbruten av att inte kunna lita på den människan som man lever nära med.
Så fint att du sökt hjälp för dig själv.

Profile picture for user Hallonpaj

Hej! Jag har nu ett år sedan jag bröt med min alkis. Varje dag bearbetas känslor och minnen.
Tilliten är det första som försvinner och det sista som kommer tillbaka sägs det och i mitt fall känner jag när tiden går att jag mer och mer inser de sår jag fått.
Men framtiden är så mycket bättre! Jag önskar alla anhöriga kraft att lämna!

Profile picture for user Azalea

Bravo!!!!!!!
Det är det allra svåraste tror jag för en som varit/ är medberoende.
Jag känner först nu att jag "äger" mig själv och det har varit en lång väg dit.
Kram Azalea🧡

Profile picture for user Åsa M

Visst är det befriande när man inser att man inte bara ska finnas där för andra - man har rätt att förvänta sig att andra ska göra samma för en själv. Jag kommer aldrig mer acceptera att bli utnyttjad och få mina behov ignorerade.

Profile picture for user Snödroppen

@Åsa M
Ja, just det ordet förklarar hur det känns "befrielse"!
Att hitta sin röst, sina gränser och att ställa krav.
Känner styrkan i dina ord:
"Jag kommer aldrig mer acceptera att bli utnyttjad och få mina behov ignorerade."
Kram 💛

Profile picture for user gros19

Förstår du blir provocerad av att någon, som anser sig veta bäst, att alkoholisten har det värst. Jag blir arg och det tyder på en enorm självupptagenhet, vilken man hoppas försvinner med nykterheten. Jag genomgick en anhörigvecka tillsammans med bl.a. alkoholister och en man där sa till mig att din smärta är ju dubbel, du bär både din egen och din sons smärta. Även om det inte är ens barn kan det nog vara så. Varför kommenterar jag egentligen något så dumt.. Förmodligen för att jag också blir provocerad av dessa beroendepersoners själupptagenhet. Så ser jag det och en del trampar jag kanske på tårna och då får det vara så.

I övrigt verkar du skapat dig ett väldigt behagligt liv fortsätt lev i ljuset.

Profile picture for user Snödroppen

@gros19 tack för ditt svar.
Tycker egentligen inte att uppfattningen om vem som har det värst ger något öht. Vad man däremot börjar fundera över är vad man vill säga med det?
Tack för att du sätter ord på det, det är självupptagenheten som gör mig förbannad.
Känslorna vill alltid säga något, nu hjälpte du mig att förstå så tack!

Ja, mitt liv fortsätter i ljuset och önskar jag dig med.
Ps: det låter som du deltagit i en givande anhörigvecka.
Ljus och värme!

Profile picture for user Snödroppen

Har en gammal vän på besök som jag inte träffat på länge och jag inser att jag har förändrats.
Jag ser sidor som jag inte riktigt sett tidigare.
För att det ska fungera så behöver jag överanpassa mig och det gör jag inte längre.
En person som jag försöker få till ett samtal med men det är bara att skämta bort allting.
En person som inte tar ansvar själv utan vill att jag ska ta ansvar åt och det gör jag inte längre.
Idag har jag tagit upp och pratat med personen om en för mig viktig sak som jag upplever att personen bara skiter i och blir mött med bortförklaringar.
Jag inser att jag har förändrats, jag är inte längre intresserad av att ta ansvar för människor som är självupptagna, som vill att jag ska ta ansvar för de och som jag inte känner att jag har något utbyte av att umgås med.
Ledsen, besviken men jag tänker inte gå in i samma mönster igen.

Profile picture for user Snödroppen

@Snödroppen
Skriver här, för att det hjälper mig som det alltid gjort.
Jag är glad över den utveckling som skett.
Satte gränser för min vän och det blev en konflikt som senare ledde till att mina gränser blir respekterade.
Är så glad för det, att det funkar.
Bristen i att sätta gränser är ju fullt ut mitt ansvar.
Inser att jag och min vän kan fungera ihop men vi har olika värderingar så det är inte en vän som är nära.
Känns bra att observera mig själv och andra runt mig, för att sedan välja vilka jag vill ha i mitt liv.
En skillnad från mitt tidigare jag, där jag automatiskt drogs in i relationer där jag kunde leva ut mitt medberoendemönster.
Känslan att vara sin egen, att äga mig själv igen är stor.
Inser att jag aldrig hade klarat detta utan hjälp.
Somnar tacksam för allt.
Ljus och värme.

Profile picture for user Åsa M

@Snödroppen jag känner precis igen mig i det du skriver. Jag har länge haft svårt med gränssättning, tänkte att jag måste eller borde hjälpa. Det sjönk in långsamt att personen framför mig aldrig gjorde samma för mig. Det var så befriande att inse att jag kan välja något annat.

Profile picture for user Självomhändertagande

@Snödroppen
Gränssättningar är allt! Jag övar varje dag. Det går inte över för att man en gång har lärt sig.
Men det är väldigt intressant att observera vad som händer när man sätter gränser. Hur omgivningen förhåller sig till ens "nya" beteende.

Profile picture for user Snödroppen

@Åsa M så fint att äntligen hitta fram till sig själv och sin makt över sitt egna liv.

@Självomhändertagande
Ja, det är jätteintressant.
Det är en övning varje dag, på jobbet, privat osv. Det utmanar hela min felaktiga grunduppfattning om jag behöver ge något för att bli älskad.
Jag värdesätter mig själv tillräckligt för att sätta gränser, ett helt annat perspektiv.

Profile picture for user Tröttiz

@ självomhändertagande och @snödroppen

Ja, visst är det befriande med tillfrisknande och att satsa på sig själv. Att man är sin egen liksom. Och att få prata med er och många andra som förstår. 💞
Senaste helg drog jag iväg till annan stad, miljöombyte, men kom fram till att det låg mera bakom. Att hur bitarna faller på plats under helgen bestämmer JAG.
Haft en dipp nyligen, men att bestämma i en sådan här sak kändes så härligt.
🌹

Profile picture for user Backen123

God morgon Snödroppen. Jag har tänkt på ditt inlägg om en högre makt och måste återvända med en kommentar. När jag först hörde talas om en högre makt i dessa sammanhang var när jag besökte Alanon, tänkte inte mer på det men köpte en tavla med sinnesrobönen till min man, som vi hade i sovrummet och som även jag läste morgon och kväll, kände det vilsamma i texten. Men så vid 3 tillfällen bad jag till denna högre makt, du vet vid situationer då man är maktlös och fick hjälp ganska omedelbart som gav mig ett lugn. Jag blev nog lite glad när du nämnde det och kände jag är inte ensam om upplevelsen. ❤️ Vill poängtera att jag är inte religiös men det har känns lite tryggt, jag kan släppa kontrollen det kommer lösa sig. Lite som en hemlighet mellan mig och mitt inre, djupt på en lördagsmorgon men det måste bara ur mig 😅

Profile picture for user Snödroppen

@Backen123 så vacker beskrivning.
"En hemlighet mellan mig och mitt inre".
Precis så känns det för mig med.
Blir glad av att höra att jag inte är ensam om den upplevelsen med.
❤️

Profile picture for user Självomhändertagande

@Snödroppen @Backen123
En högre makt. Så intressant. Jag använde ordet universum. Och jag tillbad universum om vad jag önskade skulle ske.
Det skedde. Det är kraftfullt att be om det man vill ska hända. Högt. Eller i skrift. Och upprepa det.
Då händer det.
Tack för att ni finns. Tack för att ni alla här som stöttar finns.
Jag uppskattar er så mycket.
❤️

Profile picture for user Snödroppen

@Självomhändertagande
Tack för att just du finns och alla här som delar med sig i förtvivlan eller sinnesro, visdom och erfarenheter.
Jag uppskattar er så också och den gemenskap ni får mig att känna.
Tack 🙏❤️

Profile picture for user Snödroppen

Hej.
Jag har tagit bort några inlägg för att jag inte vill bli igenkänd.
Det har nu gått 6 månader sedan jag valde att lämna kaoset.
Det var kaos från dag 1. Nedbrytningen började rätt tidigt.
Ser jag tillbaka på mig själv och mina egna val tidigt i relationen så önskar jag att jag lämnat redan från början.
Jag blev insnärjd och jag hade inte tillräckligt med självkänsla att lyssna på magkänslan.
Idag lovar jag mig själv att ta hand om mig själv först och främst, sätta gränser och bara backa ur från alla slags relationer som inte känns bra.
Jag väljer relationer som är jämlika, som får mig att växa, relationer som är ömsesidiga. Aldrig någonsin kommer jag att ta hand om en annan vuxen människa, det är inte att hjälpa.
Så har jag då hamnat på en arbetsplats som är destruktiv. Kaotisk, schemaläggare som först lägger schema för sig själv och de andra får brödsmulor, finns inga rutiner osv osv. Det är vad jag kallar en sunkig kultur på arbetsplatsen, jag lämnar så fort jag fått nytt jobb.
Är förbannad, förbannad för människor som inte klarar av att fungera på ett etiskt sätt med andra människor.
Som tar för sig, skyller ifrån sig och skiter i andra.
Jag har varit en person som i princip bett om ursäkt för min existens, som inte velat ställa till det, som satt andras behov före mina.
Inte längre, inte alls längre.
Tacksam över att jag fått tillbaka mig själv igen.
Jag tänker på vilka konsekvenser destruktiva relationer har, det är en kort stund vi har på jorden alltför kort för att leva kvar i något som får en att tappa livslusten.
Det smärtar att läsa om alla barn som lever i familjer med missbruk, de barnen väljer som jag gjort; lika destruktiva relationer framåt.
Skadorna på självkänslan syns inte men de lever med och kan påverka hela livet.
Till alla er som lever med en missbrukare så säger jag lämna lämna lämna.
Lämna tills hen kan hantera sig själv och sitt liv.
Det gör mig ont att läsa om råden man ger till anhöriga om hur man ska hjälpa missbrukaren när den anhöriga behöver hjälp själv.
Behövde vädra min frustration.
Jag är tacksam att jag börjar bli arg, tacksam över att jag ser det skeva i mina medberoende mönster. Ilskan hjälper mig att bryta det.

Profile picture for user Självomhändertagande

@Snödroppen
Ilskan är bra. Jag var arg en tid. Och jag tillät mig att vara arg. Idag blir jag arg då och då, i vardagen. Och jag har lärt mig att kanalisera ilskan. Tar ut den på gymmet. Och jag blir starkare och starkare fuäysiskt.
Du inspirerar mig. Du är så stark. Och jag känner igen dina reflektioner. Idag behövde mitt ex att jag godkände en sak. Jag gjorde det. Och jag går vidare. Jag kunde göra livet surt för honom, men jag väljer att inte göra det. Det räckte med en knapptryckning på nätet utan att vi behövde kommunicera. Jag stod som ansvarig på en domän. Han gick i personlig konkurs under vår tid. Och jag mindes inte ens att jag var ansvarig på den domänen.
Jag blir påmind varje dag att jag sålde värdeföremål för att ge honom mat under åratal.
Varje gång jag ser uteliggare så tänker jag att jag räddade honom från att hamna där.
Och det ger mig tacksamhet, att mina fina och dyra ting kunde hjälpa honom till överlevnad. Att de fick pryda en annan kvinnas axlar. Eller hals. Eller armleder.
Eller öronsnibbar.
Jag undrar ibland vart jag har vissa örhägen. Och sedan minns jag. Att jag sålde allt.
Jag är så tacksam för att jag har den erfarenheten. Så tacksam. Jag sätter mina gränser idag, tack vare den.
För mig är det materiella bara materiellt.
Pengar kommer, pengar går. Liv är värdefullt. Men nu är mitt liv första rummet. Och jag väljer min omgivning. Som du också gör. Jag önskar dig ett arbete där du får det som du förtjänar. Du är värdefull. Och du får allt du vill. För att du har förstått! Vad DU behöver! Kram ❤️

Profile picture for user Snödroppen

Igår var jag ute med två kollegor, det var så trevligt. Jag hade så roligt och känner samhörighet med människor igen.
Det var 6 månader sedan jag lämnade allt och flydde.
Jag är så tacksam över livet och att jag mår så bra.
Jag inser hur mitt liv var ett sant helvete med den här mannen. Han utsatte mig för väldigt mycket lidande, jag tappade bort mig själv och ville inte leva längre för jag led.
Jag vill bara säga att det finns hopp.
Det finns ett gott liv, ett gott liv är goda relationer med friska människor.
Bara att vakna utan klumpen i magen, kaoset, trakasserierna, gud jag förstår inte idag att jag stod ut.
Kramar och önskar er god lördag.
Det finns en väg ur lidandet ❤️

Profile picture for user Tröttiz

@Snödroppen
"Jag vet inte varför ... " så var det för mig med. 🌹Det var bara stopp en dag. Orkade inte.
Känns så skönt att nu kunna bestämma min tillvaro. Samtidigt frustrerad emellanåt än över att jag anpassade mig till så mycket, men - lätt att vara efterklok ...
Kanske jag inte hanterat hans drickande så bra alla gånger, men samtidigt är jag väldigt lättad och glad över att jag till honom sade vad jag såg och upplevde då när så få andra inte gjorde det. Utan de höll i stället käft.

Som du, upplever jag att det fanns en väg ut. 💞

Allt gott till dig,
och andra på forumet.
Vi utkämpar alla ett krig men på olika sätt.
Gott nytt år! ✨️✨️