När man efter en tid av arbete med sig själv nyktert kan tänka på tillvaron med ett alkoholfritt sinne så är det allt bra mycket enklare. Det var en tanke som kom till mig efter en stunds vila efter att ha hört på några ord från en rätt energikrävande gudstjänst. Som väl delvis lyckades vara det jag i stunden behövde höra, då den var i samklang med min inre känsla och tanke.

Har ju alltid sedan jag den första gången kände ångest och odefinierbar nedstämdhet på något sätt ändå känt att Gud fader och Jesus Kristus väl andligt har varit med mig på livsstigens ofta svåra vandring så att säga. Det är väl det enda som jag idag är riktigt tacksam för. Håller då med om Skriftens ord att tro ibland kan försätta berg.

Nu har jag jobbat ett tag på att bygga upp min självkänsla från i princip nära nollpunkten. Det var inte bara brist på självkänsla. För jag hade fått ett slags själsdödande självförakt som höll mig fånge i mörka självdestruktiva tankar. Det är en barnslig och kanske i mångas ögon naiv tro på skaparen Gud och hans närvaro, man kan känna och uppleva som människa som har hållit mig uppe rätt ofta.

För hur eländigt det än har känts vissa dagar och stunder har jag aldrig känt mig helt ensam här i världen alltså. Det finns väl de som skulle säga att jag bara har pysslat med ett fånigt självbedrägeri av suggestiv art. Kanske en lättare form av tankekontroll angränsande till självhypnos. Men nu när jag börjat att växa i självkänsla och förstått att jag måste älska mig själv innan jag kan älska någon annan liksom, så är det oftare ljusare i mitt sinne. Men nog finns det ännu en hel del att jobba på.

Det kände jag när jag reste mig upp i sängen för en stund sedan och fick lite känning av den gamla tröttsamma känslan av inre och i stunden obefogad stress och nedstämdhet. Något som jag nu kan placera och hantera på ett bättre sätt än att använda den skadliga drogen alkohol. När en inre oro kan komma, så ser jag först över om det kan vara nåt kroppsligt besvär liksom som det kan handla om.

För ofta är det tankefel eller prestationsstress, hunger, törst, framtidsstress, förväntansångest eller bara sånt som vanlig trötthet efter ett högre energiuttag än kroppen för stunden mäktat med riktigt. Vet att det är sånt som kan få mig att känna av ett plötsligt påkommet alkoholsug. Hjärnan har ju under många år fått lära sig att få omedelbar lindring och bedövning mot oro av alkohol. Men nu tänker jag på det här med tanke-verktyget HALT och stannar medvetet till och andas lugnt en stund och bromsar ned mig själv och vid behov tar en slurk vanligt vatten om det känns som lite panik i vissa stunder.

Har idag tagit det rätt lugnt och lyssnat på lite trevlig musik av diverse slag. Just nu i skrivande stund så är det sångaren och musikartisten Nils Börge Gårdh och hans andligt inspirerade och countryklingande låt med titeln, Låt oss gå tillsammans, som snurrar runt i mina hörlurar. Måndag är det i morgon och då börjar en ny vecka. Hur som helst, kör alkoholfritt vidare.

Ha en fin kväll!

@Flarran godmorgon Flarran! Livet är sannerligen inte lätt jämt och du verkar slita med ett och annat. Skönt att du håller dig nykter och att du lärt dig känna igen signalerna. Tror du att din ensamhet kan minska nu när du är nykter?
Ha en fin dag🌸

Måndag igen, och har faktiskt sovit fem timmar tror jag. Det är rätt så bra för att vara jag. Men nog är jag då rätt slut och trött ändå. Har druckit lite. Men inte nån alkohol, utan bara helt vanligt vatten efter att ha dragit upp mina persienner här i köket. Sju grader kallt enligt fönsterbrädans termometer såg jag att det var ute på gården. Det kan nog stämma faktiskt, för det kändes väl lite småkallt om öronen när jag tittade ut och kände frisk luft när jag vädrade.

Nog är man då rätt tacksam för att man slipper att rusa iväg in till stan efter en massa öl och vin som man gjorde allt som oftast för inte mer än drygt 1 år och 3 månader sen. Det var då ett bedrövligt jobbigt tvång man satt fast i så himla länge. Det är ingen vana som man vill hamna i igen. Blev det nu bara lite allmänt mindre motigt i känslan. Mindre deppkänsla och lite mer energi att göra nåt roligare än att bara sitta och skriva en massa tok, så kunde det kanske bli riktigt bra det här.

Men man ska väl inte klaga, har då lyckats att borsta tänderna med tandkräm och allt. Det är då inte nåt som är vanligt förekommande då jag som dystymiker har så himla lite energi. Det var inget som man väl kände av så mycket när man var i alkoholdimman förr. Kommer ihåg att man bara lät tiden gå och tänkte att allt väl fick gå så länge det gick liksom. Kämpar då på nu så gott det går, men vad det ska tjäna till, det vet väl bara Herren så att säga.

Nu börjar det mulna på i sinnet igen. Får nog lyssna på nån trevlig svängig musik så att jag kanske får lite energi till att göra frukost snart. Tänk, allting är då som ett urverk, det här med världen och årstider och att det blir ljust på morgonen och sedan om kvällen blir det mörkt igen. För allting går då verkligen sin gilla gång och man får åka med runt i denna livets karusell en stund. Det är då allt som predikaren i skriften skrev om att allt har sin tid. Får se vad man hinner göra för stordåd idag.

Men att få lite kraft och energi till att gå utanför dörren och gå till sophuset med soppåsen som står där och flinar liksom i hörnet i hallen vore ju inte så dumt liksom. Men man får väl göra som man brukar och ta allt med ett steg i taget. Nykter och alkoholfri det är jag då och det är väl faktiskt lite av ett mirakel liksom. Men inte går det då som på räls hela tiden. Hade varit kul om man kunde skriva lite positivare ibland. Ska då försöka att vara nykter även denna dag. Förresten, det var trevligt att du @LAO tittade in här, sånt uppskattas kompis.

Ha en fin dag!

@Flarran Bra att du använder musik som humörhöjare, det är oerhört kraftfullt. Om du inte lyckas tänka positiva tankar så kan du försöka tänka neutralt. ”Det är sju minus ute.” Ingen värdering, ingen känsla inför detta faktum. Bara faktum. Jag kan också tipsa om ”Närvaropodden”, där sägs många kloka ord.

Kram 🐘