av Flarran

Flarran
ons, 2025-02-12 - 22:49

Skulle ju bara vila mig en liten stund innan en promenad i kvarteret till den lokala matbutiken. Det blev inte så, för trots att jag var och är nykter nu, så var jag så energilös och tydligen helt utmattad och slut att kroppen behövde ordentligt med sömn omgående. Detta för att jag väl inte skulle kollapsa eller falla in i nåt psykiskt besvärligt tillstånd som kunnat få mig till att börja dricka alkohol igen.

Det är knepigt att leva med flera överlappande psykiatriska deldiagnoser eller samsjuklighet som väl experter på området psykiatri och hjärnan, med kunskap om även sånt som där som funktionsvariationer väl brukar skiva om i olika avhandlingar på nätet.

Man kan ha så många problem och utmaningar med sig själv på en och samma gång, att man till sist inte orkar kämpa, utan bara ser mörker och önskar att få somna in för evigt och aldrig mer behöva att vakna alltså. Mitt tänkande var oerhört mörkt dagligen i många år, utan att jag på grund av väl bland annat stolthet, inte ville visa upp för någon hur illa det var liksom. Spelade väl normal lite för länge liksom.

När jag tänker på hur nedbrytande alkohol är på så många sätt om man använder den på ett skadligt sätt så länge som jag faktiskt gjorde. Så är det då rätt så tydligt att det i mitt fall bara är på Herrens nåd och försorg som jag sitter här, och kan skriva som jag faktiskt gör. Man har väl hört folk skåla i olika festliga sammanhang för livet, men jag skålade väl i praktiken i min ensamhet länge för det motsatta. Hade tidigt givit upp allting egentligen, men skaparen hade då inte givit upp hoppet om mig.

När jag nu tänker tillbaka på mitt liv med alkohol och flaskan. Så kan jag säga att jag när jag började skriva av mig en del här på forumet. Så var jag på gränsen till att avsluta mitt liv. Men tydligen fick jag då kraft av skaparen att gå från konstant dödslängtan till att börja kämpa lite för livet. Det är ett heltidsarbete dygnet runt som jag har ägnat mig åt i snart ett år och fyra månader. Detta för att stegvis nyktert ta mig framåt för att hitta inte bara mig själv, utan att även hitta till ett sammanhang och en mening med tillvaron.

Har varit öppen från dag ett hos psykiatrin om mitt mående, och då jag hade så mycket obearbetat så förstår jag ju nu varför psykiatrin gav upp. Jag var psykiskt nedbruten och uppgiven och för långt ned på trappan så att säga, för att psykiatrin skulle kunna hjälpa mig upp på banan igen. Det är väl först nu som jag kanske skulle kunna ha hjälp av psykiatrin för att kunna dra upp riktlinjer för att kunna ta mig in i något mer bestående välbefinnande. Där har då alkohol ingen plats hos mig länge. Jag har av skaparen tydligen fått en sista chans att föröka göra om och göra rätt. Så jag kämpar väl nyktert vidare.

Det är en utmaning det här, men nu känner jag att jag har kommit så pass långt på min väg i att börja tänka på ett lite bättre och mer livsbejakande sätt så att det vore ju ren idioti att börja experimentera med alkohol igen. Men ibland tänker jag ännu rätt destruktivt. Får ta allt stegvis vis nu. Känner att jag nog nu har börjat att känna en viss tacksamhet. Inte minst för att jag hittade hit på allvar till det här forumet och började att arbeta med mig själv. Det är mycket arbete kvar att göra hos mig och många pusselbitar som jag försöker att få på plats. Har inte längre behov av att ta till mig information om endast alkohol och dess skadeverkningar.

Nu jobbar jag mer på att få en mer grundläggande förståelse för hur jag fungerar och ska kunna gå vidare i utvecklingen så som människa. Har idag lyssnat på en podd om självrespekt och konsten att tänka självsnällt vilket är sånt som jag inte har greppat alls tidigare trots att jag väl har läst tusentals inlägg om det mesta som rör det psykiatriska. Mycket jobb är det då kvar innan jag är uppe på banan med ett mer klart sinne och kan fungera på ett mera normalt sätt.

För när det handlar om mig så är det inte att gå tillbaka till en tid som var bättre. För någon sådan kan jag inte direkt relatera till. Det handlar nu om att ta de kunskaper jag har samlat på mig och nu skapa mig ett drägligt liv. Som nog faktiskt kanske kan bli hur bra som helst om jag håller i och håller ut. Jag börjar att bli lite mer i balans tror jag och det är jag då tacksam för. Det var trevligt att du @Molnet tittade in här idag, sånt uppskattas kompis.

Ha en fin kväll!

Flarran
tors, 2025-02-13 - 08:51

Några timmars sömn, och nu har man surfat runt och förkovrat sig i sånt som jag nog utan tvekan kan ha en del nytta av i den fortsatta vandringen framåt som nykter och alkoholfri. För det är ju inte bara poddar och webbsidor om överkonsumtion av nergiftet alkohol som kan lägga till ett nyttigt lager av lite mera förståelse och psykologisk insikt för sånt som man väl missat att ta till sig i alkoholdimman.

Nu har jag dragit upp persiennerna här i köket och hälsat denna torsdag välkommen. Hade det funnits mjölk i huset så hade det stått frukost med mackor och varm mjölkchoklad på schemat. Men det går ju lika bra med nåt annat. Så som en makrillmacka och lite päronsaft sade mig magkänslan, som sedan lade till att vatten går nog faktiskt lika bra, eller kanske rent av bättre, och nog är mera vettigt ur kalorisynpunkt.

Men sedan så poppade en ännu vettigare tanke upp. Den om att, skulle jag nu äta så blir man väl rätt omgående tröttare än vad jag som dystymiker redan är, och då blir man väl bara deppig och känner sig utmattad, orkeslös och oduglig. Vilket bara drar ned humöret Så tar nog och skippar frossandet i makrill med tomatsås tillsvidare.

Siktar därför nu inriktat och fokuserat på en enda sak, och det är att ta mig utanför dörren lite tidigt denna morgon för en gångs skull. Kanske sedan även praktisera lite spontan KBT och eventuellt socialisera nån sekund i matbutiken när man inhandlar några flaskor med mjölk. För nu järnspikar ska jag inte sitta och dega bort den här dagen var den nyktert rätt så logiska känsla som kom till mig i denna stund. Höjer nu ett glas med vitaminberikat vatten och kör alkoholfritt vidare.

Ha en fin dag!

Flarran
tors, 2025-02-13 - 14:35

Helt åt skogen gick det som vanligt. Skäms som en hund som gjort på mattan eller nåt och husse råkat sett det. Fy för mig själv, att jag är så slö, dum och orkeslös. Jag borde skämmas som sitter här och tycker synd om mig själv för att jag på grund av lite högt blodtryck så att det susar i skallen och lite psykisk utmattning som dystymi inte kan göra saker som alla andra duktigare människor kan göra med ett leende och en vissling av lycka.

Borde så klart ha piskat mig själv till att få på mig skorna direkt efter makrillmackan för att komma ut och se dagsljuset och få hem en flaska med mjölk. Jag är en värdelös usling som sitter här vid en dator och skriver en massa dumheter och klagar när jag ju medvetet gjorde valet att vila mig en stund på grund av utmattning, när jag har så mycket att vara tacksam för. Ska så klart inte gnälla och vara otacksam, när jag har det så himla bra.

Man borde så klart sjunga en lovsång och vara tacksam för att man lever lyckligt i överflöd och välmåga i denna stund. Det är ju mitt eget fel att jag nu med största sannolikhet kommer att missa solskenet som i stunden håller på att lämna gården. Hör glassbilen spela sin trudelutt i fjärran och tänker på att jag kanske skulle ta mig lite god gräddglass som jag har kvar i frysen. Men då får man väl bara energi lagom till att tycka ännu mera synd om sig själv.

Fy faen vad värdelös jag är, som bara sitter och vädrar min offerkofta och inte piskar mig själv till att få på mig skorna och gå utanför dörren. Nu kom den gamle alkoholdjävulen på besök i sinnet också med sitt sketna jävelskap. Nej! Det fick han då höra på sitt förslag om en resa in till bolaget idag. Sådan kraft och energi existerar inte. För jag orkar inte göra någonting alls. Här finns det inte kraft och energi till ett smack, och det ska man väl vara tacksam för.

Det är kanske det enda som gör att jag är nykter ännu. För den som sover syndar ju inte heter det ju. Borde nog skita i att äta glass och gå och dra nåt gammalt över mig. Kanske sova nån timme till och kanske få energi till att gå och handla mjölk senare. För nu har jag då inte ork och kraft till att vara duktig i andras ögon. Ja, och gå emot den inre känslan som gör sitt bästa för att knuffa på mig till rörelse åt nåt håll, som kan bli till ett fylleslag om jag inte håller tungan rätt i mun.

Men hur det än är, så är man då alkoholfri och det är väl ett mindre mirakel. Nu har man suttit och skrivit lite tok igen och tror att det är dags att kanske släppa in lite frisk luft här i mitt kök. Borde väl försöka att få på mig skorna och gå utanför dörren då det ju fortfarande är dagsljus ute. Men det finns ju ingen kraft och energi som sagt. Det är då som Skriften och Predikaren sagt att inget är nytt under solen, det kan jag då skriva under på. Nu började magen knorra också, borde kanske äta lunch, och en fiskgratäng vore ju inte så dumt kanske...

Ha det gott!

Flarran
tors, 2025-02-13 - 17:19

Så kan det gå alltså. Ingenting har jag fått gjort denna dag heller och nu har det gått och blivit mörkt ute igen. Men vad gör väl det när man har en taklampa som fungerar helt utmärkt. Förresten, så har man då varit ut en sväng i dagsljus på balkongen idag i alla fall. Det kom väl en förflugen tanke då på att det kunde ha suttit fint med en folköl eller två för en stund sedan.

Men sånt är inget att hålla på med sade mig då en nykter känsla rätt så omgående. Tänkte sedan åter igen på promenad ned till matbutiken. Men ville inte utmana ödet och råka ut för alkoholdjävulen vid läskhyllan, där denne listige filur brukar stå och lurpassa på mig och få mina alkoholfria tankar att svaja liksom. Kosthållningen här, den är väl inget jag får någon medalj för kan jag tänka. Men ett stort fat med kokta morötter nyss satt då inte helt fel, hur som helst.

Tänkte på min gamla mormor som alltid brukade servera kokta morötter när man var på besök hos henne när man var liten. Hon kunde då laga mat hon. Minns ännu hennes fantastiska grytbitar och den goda gräddsåsen och potatis man fick, det var grejer det. Själv känner jag mig duktig när jag lyckas att värma på en färdigrätt i mikron. Har faktiskt min fiskgratäng kvar så den kan man ju gå loss på tillsammans med lite burksallad och lite cola senare i kväll.

Funderade just på om man kanske ska se på nån trevlig videofilm om nån timme tror jag. Det är lugnt i sinnet nu och ingen stress och press ligger på, och det är jag då tacksam för. Det är inte så svårt att vara nykter när man mår skapligt bra, bara man ser till att inte ha nån alkohol hemma sade mig nu en känsla, och det håller jag då med om. För jag tappar ju så lätt fokus och kan börja tänka på drickande fast jag inte behöver sånt längre, det är lite märkligt hur tankarna kan spela en spratt.

Tror att det är dags att koka på en kanna med kaffe, för ett oöppnat paket med pepparkakor har jag då i mitt skafferi. Det brukar alltid vara trevligt med en kopp kaffe och några pepparkakor. Det är vinter än, men det tuffar då på så smått mot vår. Kan nog bli trevligt framöver att fota och filma lite med den nya actionkameran man införskaffade sig för ett tag sedan. Ska kanske försöka att få tag på ett fäste till cykelstyret åt den, så man kan filma lite när man åker en bit utanför stan där det är lite finare naturvyer om man så säger.

Ha en fin kväll!

Flarran
fre, 2025-02-14 - 05:38

Fredag, och tio grader kallt utomhus är det. Men här i köket är det hur varmt och gott som helst. Vaknade till alldeles nyss efter att ha fått sovit i över fyra timmar, vilket behövdes och faktiskt är något som jag uppskattar och känner tacksamhet för. Man behöver egentligen inte så himla mycket för att må bra. Dricker nu ett glas med vanligt vatten och har inte det minsta behov eller längtan efter nån alkohol i stunden.

Har läst lite på detta eminenta forum igen och sett att det för oss alla på lite olika sätt är jobbigt att vara människa, och att vi alla väl har våra utmaningar att brottas med. Men håller man bara i och ut och inte ger upp i första taget så löser det mesta sig. Det är så lätt att oroa sig helt i onödan och då bli tung och mörk i sinnet fast det inte behövs. Tänker på Skriftens kloka och tänkvärda ord om att var dag har nog av sin plåga, och nog är det så allt.

Nu har jag dragit upp persiennerna och sett att det är mörkt ute på gården, precis som det ska vara vid den här tiden på dygnet. Tror att jag ska passa på att försöka sova nån timme till nu så att jag kanske blir lite piggare och får energi till att ta mig iväg ut efter en flaska mjölk och lite dagligt bröd när dagsljuset har anlänt och matbutiken i mitt kvarter har öppnat.

Tittade nyss tillbaka i min dagbok och såg att jag redan för ett år sedan tyckte att jag skrev lite mycket och ofta i min dagbok här på nätet. Nog är det väl så liksom. Har inte kommit så värst långt på min nyktra vandring egentligen, men går då fortfarande helt alkoholfri och det är väl nåt att vara tacksam för. Det är kanske dags att runda av mitt skriveri kände jag än en gång. Har nog sagt det mesta för stunden och tänker att det nog får vara bra på ett tag med nyktra filosofiska reflektioner.

Ha en fin dag!

Flarran
fre, 2025-02-14 - 17:53

Det är inte klokt så smart hjärnan tycks bli efter ett tag när den inte slöas ned av nervgiftet alkohol. För nog går det bra mycket enklare att tänka mer vettigt och konstruktivt på många plan. Hade satt mig ned vid datorn för att redigera lite foton som jag tog för ett tag sedan. Men upptäckte då att min gamla mobil nog hade uppdaterat sig i fråga om bilders filformat. Det var plötsligt HEIC i stället för det gamla vanliga JPEG bilderna hade sparats som. Så det gick inte längre att öppna och visa bilder tagna med mobilen på min gamla Windows 10 dator.

När jag tidigare drack alkohol för det mesta och möttes av exempelvis tekniska motgångar kunde jag bli så uppgiven att jag bara tröttnade på att använda en pryl. Då kunde jag öppna en flaska med alkohol och trösta mig med och sedan skita i allt. Minns en gång, då man väl en aning överförfriskad i stället i ren ilska flippade ur helt när en ny mp3-spelare krånglade, fast det var lång garanti kvar på den så kunde jag inte behärska mig, utan blev så förbannad att jag bara sparkade sönder grejen i rent raseri.

Nu som nykter gick i stället konsekvenstänket automatiskt igång och sade mig att detta löser man väl på ett kick. Gå bara ut på nätet och skriv in namnet på filen som krånglar och hämta information om den, och vid behov hämta nån lämplig programvara eller app för att konvertera eller hantera lite olika filformat så löser det sig snart. Sitter nu rätt så nöjd och dricker lite kaffe och äter lite god glass till och tänker att det nog inte är så dumt egentligen det här med att vara alkoholfri ändå.

Ha en fin kväll!

Flarran
lör, 2025-02-15 - 06:09

Vaknade som vanligt till här mitt i natten och önskade att det hade varit morgon och att jag hade varit helt utsövd, pigg och glad. Visst blev det väl ett fåtal timmar med ytlig sömn som vanligt. Men att få sova ut riktigt på ett mer uppbyggligt och stärkande sätt hade ju varit önskedrömmen känner jag alltså utan tvekan i denna lite dystra stund för mig så som nykter och rätt klart tänkande dystymiker.

Men trots att logiken nu regerar, så kom än en gång direkt tankar på berusning och alkohol in i bilden i min tankevärld. Det är lördag idag, och nu när du har varit duktig så länge och kan det här med att vara nykter hur länge som helst, så kan du väl vara som en människa och kosta på dig en berusning och inte vara en sån inpiskad snålgris som bara lägger pengar på hög sade liksom nyss inom mig den lurige alkoholdjävulen.

Hade jag haft öl, vin eller nåt starkare hemma så hade jag nu säkert gått lös på ett standardglas eller säkert flera i följd i denna stund. Det är då allt tur att jag har så lite kraft och energi som jag har begåvats med, och väl nog något man får vara tacksam för. Tänk, jag får ju vara glad om jag lyckas att ta mig utanför dörren med ett par soppåsar och kanske i bästa fall få hem en flaska med mjölk för det mesta.

Det står alltså återigen ett par kassar med skräp i hörnet och liksom flinar åt mig och ger mig och ger mig dåligt samvete och en känslan av att jag är helt värdelös som inte kan vara duktig som alla andra här på forumet. Ja, och träna på gym och gå raska promenader och sånt där nyttigt liksom. Känner att jag inte passar in nånstans. Minns att en läkare en gång sade till mig att jag skulle förstå fakta om att alla är sig själva närmast, och att ingen egentligen bryr sig om nån annan än sig själv.

Kommer ihåg när jag var öppen och berättade om min livssituation och mina jobbiga psykiatriska utmaningar dagligen för en utländsk läkare på öppenpsykiatrin. Han sade då lågmält på bruten svenska i förbifarten några ord i stil med att: ” Så dåligt som du mår ska ingen människa behöva att må alltså”. Sedan nämnde han att det fanns mottagningar i Schweiz som hade metoder som kunde få en som mig att slippa må så dåligt som jag gjorde.

Kanske hade han som läkare rätt och var en genuint kärleksfull människa, vem vet. Men just då när han talade på det sätt som han gjorde, så tyckte jag väl mest att han var en rätt så cynisk sadist. En mörkerman som nog djävulen eller Satan själv nog måste uppskatta mest. Tänker här i stunden på en under livstiden fram tills fysiskt obotlig sjukdom rätt positiv och livsbejakande buddistisk munk. Ja en man som sedan anammade en liknade läkares koncept vid svår fysisk sjukdom som i hans fall och då lät sig följa den metod som min psykläkare förespråkade så lågmält, vänligt och försynt.

Klockan tio öppnar bolaget och kanske skulle man följa alkoholdjävulens röst och ta en paus från sig själv. För ibland så känns det då rätt motigt rent psykologiskt sett. Men samtidigt så har jag ju ändå en svag förhoppning om att Herren kanske ska hjälpa mig så att jag klarar av även denna dag som nykter och alkoholfri. Nej, nu ska man väl inte sitta och tycka synd om sig själv och fundera över läkarvårdens metoder då experter inom psykiatrin säkert vet bäst.

Hur som helst, tror att jag trots att det är mörkt ute och att man väl har svårt att känna genuin tacksamhet över tillvaron i denna stund, kanske trots allt borde bita ihop och försöka att kämpa på ett tag till. För när dagsljuset anländer så kanske mina dystra tankar har lämnat mig i fred. Nu tror jag att det är dags för lite kaffe och ett par mariekex samt lite svängig Rock 'n' Roll så att jag får lite annat än kallt medicinsk logiska överväganden att tänka på.

Jag besökte igår en del webbsidor och har nu lite närmare studerat det här med att vara självsnäll och tror att jag nog är rätt så självsnäll ändå, när allt kommer omkring. Har nu vädrat lite här i mitt kök och sett att det är åtta grader kallt ute på gården och uppskattar då att jag fortfarande har glädje av bra musik samt en kopp med varmt kaffe, som väl ändå är lite av en ljuspunkt i mörkret liksom.

Ha en fin dag!

Maud
lör, 2025-02-15 - 06:18

@Flarran Ha en fin dag du med. Vi är alla så olika och har olika förutsättningar.
Må så gott det går o leta fram de små ljusglimtarna o det är gott nog🥰

LAO
lör, 2025-02-15 - 07:33

@Flarran godmorgon! Vi har -5 och lätt snöfall. Slås av hur olika man kan må under en dag när jag läser dina inlägg. Slås också av hur det enkla ofta är det bästa.
Hoppas att du orkar ut med soppåsarna så det är du som kan hånflina åt dom 🤭

Flarran
lör, 2025-02-15 - 10:12

Började verkligen på att deppa till på riktigt här för en stund sedan när jag låg på min säng och vilade mig och först hade tyckt att jag hade haft det riktigt bra där jag sög på en god karamell och tänkte på at det ju var riktigt som lördagsgodis. Sedan började mina tankar att vandra lite fritt som vanligt och en tanke sade mig att man kanske skulle försöka att ta sig iväg ned till staden och kanske gå på nån loppis och eventuellt köpa nån rolig skiva med lite glad och svängig musik.

Då knackade alkoholdjävulen liksom på i mitt sinne igen, och jag kunde riktigt nästan höra dennes röst med ett vänligt tonfall säga. Men kompis, då är du ju inte så långt ifrån bolaget och då kan du väl göra som förr om åren och fylla din ryggsäck med några burkar och flaskor med lite diverse goda drycker som kanske kan förhöja ditt humör i fall du kanske skulle komma att råka känna dig extra dyster eller så. Nog är väl du vid det här laget värd lite trevlig tankevila nu när du har varit helt nykter i snart 500 dagar alltså.

Nej, gå bort Satan tänkte jag då. För jag vet ju att dit tanken går så sker det tillväxt och inte vill jag då låta mina små besparingar växa till på bolagets konto i takt med att mina slantar sinar. Nu har det börjat att snöa lite så smått här utanför mitt köksfönster och jag borde väl vara duktig och försöka att gå utanför min dörr med soppåsarna i hörnet snart. Funderade lite en stund på varför jag inte har ork och energi att ta mig en promenad som vanligt folk, och kände mig allmänt slö och värdelös.

Men jag vet ju att dystymi äter upp min energi. Sedan kom jag att tänka på ord från en tänkvärd psykoterapeutisk sida nånstans som hade förmedlat kunskap om att träning av kroppen kan vara något så enkelt som att just vandra iväg till sin matbutik. För kroppen räknar all rörelse till godo på rörelsekontot. Man behöver inte vandra raskt eller gå på gym för att kroppen ska må bra. Det räcker gott och väl med en promenad i samband med något som man samtidigt får ut praktisk nytta av.

Nu knorrade magen lite också, och jag kom att tänka på att det hade varit trevligt om jag hade haft mjölk hemma så att man hade kunnat återuppta den ny-nyktra rutinen att dricka varm mjölkchoklad igen snart. Men samtidigt är jag ju lite orolig för att man nu som lite ofokuserad i tanken då kanske i butiken inte kan stå emot tankar på inköp av onyttig folköl. Det är då inte lätt att vara människa alla dagar. Fast jag är då nykter och alkoholfri ännu och det har jag då som målsättning att vara även när denna dag går mot sitt slut och mörkret åter sänker sig över nejden så att säga.

Så har man då än en gång filosoferat och skrivit lite tok på sin sida på detta eminenta forum i väl terapeutiskt syfte för att skingra lite störande tankar på införskaffande av starka drycker som man väl inte blir så värst klartänkt av om man så säger. Det var trevligt att ni @Maud, @LAO, @vår2022 tittade in här i morse, sånt uppskattas mina vänner.

Ha en fin lördag!

Molnet
lör, 2025-02-15 - 12:13

@Flarran Godmorgon!Med ditt jävlaranamma och viljestarka pannben kommer du att klara av att vara nykter även denna dag.Du har kommit långt.Blir alldeles förskräckt över hur du blivit bemött av läkare inom psykiatrin.Själv snäll.Att vara snäll mot sig själv & tänka bra tankar om sig själv och sin förmåga tror jag är viktigt.Unna dig en god kopp choklad om du längtar efter det.Ha en bra dag kompis!

Flarran
lör, 2025-02-15 - 18:47

Jaha, så gjorde man som man bara kände för, och gick och la sig eter lunch för att vila en liten stund på eftermiddagen. Så gick det som det gick. Man somnade självklart till på helt fel tid och vaknade sen och kände sig bara rätt så misslyckad. Hade ju velat att lyckas få på mig ytterkläder och skor för att hinna gå ut på promenad och handla medans det var ljust ute. Men tröstar mig då med att man då inte råkade att hamna på fel väg, och då kanske råka att gå in på bolaget som det fanns en överhängande risk för.

Har nog sovit fyra timmar extra och det var väl inte fy skam. Men är ändå trött som en gammal gnu eller nåt. Det är då fånigt hur lite energi man har. Har nu druckit ur ett glas med kolsyrat vatten och kört en svängig låt med The Rolling Stones, och Route 66 på repeat i hörlurarna. Känner att energinivån sakta gått från närmare noll och nu efter en stund sakta krupit uppåt.

Jag, kan nästan inför min inre syn se det som att jag hade ett batteri som laddades på av en yttre laddare, med en mätare med visare som går från tomt på rött och sakta sen kryper uppåt mot gult för att sträva mot grönt liksom. Mitt inre batteri är inte i stunden ens halvladdat än. Men kör låten gång på gång och höjer stegvis efter känslan volymnivån försiktigt för att inte tröttna på melodin.

Nu har min energinivå efter lite drygt en halvtimme krupit upp till kanske en femton procent. Det börjar att kännas bättre och jag funderar på att dra ned persiennerna här i köket. Min energinivå ökar stadigt på i takt med att jag nu knappar text och bokstäver på mitt tangentbord för att skriva detta tok som jag nu gör. Mitt sinne börjar bli lite ljusare kan jag säga. Det är då tur att jag har kommit på en skaplig terapimetod med musik som passar mig kan jag då säga.

Har nu fyllt på mitt glas med kolsyrat vatten och fortsätter att ladda på mig med rytmisk rockmusik och nu börjar orkeslösheten att släppa. För nu kände jag en tanke komma till mig om att jag kanske ändå ska göra ett försök att gå utanför dörren och kanske lyckas få hem lite livsmedel. Men kan inte riktigt bestämma mig för hur jag ska göra. Har nu fyra tiokronors lotter liggandes på bänken.

Dessa har jag blandat om lite och tänker mig att om jag vinner minst tio spänn på den första jag skrapar så är det ett tecken till mig att jag ska gå utanför dörren denna dag. Inte sjutton vann jag något. Brukar aldrig vara en tursam tomte liksom. Men det skiter jag i, för nu verkar det som att jag efter en timmes musik-gymnastik av hjärnan har samlat på mig så pass med energi att jag nog ska lyckas att göra mig i ordning för att gå ned till matbutiken efter den där mjölkflaskan som legat på mig i tankarna så länge nu.

För nog sjutton ska man väl trots att man är en trött och ofokuserad dystymiker, klara av en så pass enkel grej som att gå utanför dörren en lördagskväll och få hem lite dagligt bröd till kommande dagars chokladfrukost med choklad och limpmackor. Skam annars, sade mig en nykter och logisk känsla. Nej, nu får jag väl sluta att skriva på en stund och samla ihop mig så att jag får något vettigt gjort.

Skiftade just låt till en med lite snabbare tempo och då tog energinivån ett skutt upp till nästan grönt på den inre energimätaren liksom tror jag. Så kan nu efter drygt en timmes musikterapi nog göra ett försök att komma utanför dörren än en gång. Man kan ju inte bara sitta inomhus hela dan och häcka sade mig en för stunden rätt så pigg och glad känsla. Det var trevligt att du @Molnet tittade in här en sväng kompis, det piggade faktiskt upp lite.

Ha en fin kväll!

Flarran
lör, 2025-02-15 - 22:18

Tänk, till sist rasslade det till i maskineriet och man fick lite energi som från ingenstans och gjorde sig i ordning för ett stordåd. Har nu fått ut soppåsarna. Vilket känns helt underbart. Tog mig sedan iväg ned till matbutiken, så nu har man mjölk, ägg och limpa hemma.

Köpte mera cola, makrill och några påsar med chips också, då det var rätt skapligt pris på såna idag. Färdiga pizzor till kylen blev det också. Gick rätt raskt i ett svep utan att stanna och pusta i en lång uppförsbacke som jag brukar. Passade även faktiskt på att socialisera lite efter vägen och bytte nåt allmänt ord med en granne i kvarteret också. Det blev alltså lite spontan kbt, som gick hur bra som helst idag.

Det är kul när man nån gång fungerar normalt och inte bara sitter fastskruvad i ett dystert feltänk. Förstår att jag väl kommer att vara rätt utmattad i morgon. För såna här utflykter brukar ju komma efter hos mig liksom. Men det var det då värt, för nu känner man sig ju som en normal människa. Hade förresten under handlingen och inte nu heller faktiskt, det minsta behov av nån alkohol eller sug efter sånt, och det är jag då tacksam för.

Ha det gott allihopa!

vår2022
sön, 2025-02-16 - 09:45

@Flarran Bra jobbat! Att ta små steg och exponera sig lite för det som känns tufft är bra. Det kommer då att gå lättare och lättare. Mycket handlar om hjärnspöken som skapar hinder och som upplevs som fara i hjärnan. Mycket handlar om självkännedom och att förstå sina känslor och vilken självbild man har. Saker/händelser i livet präglar oss och kan skapa hjärnspöken som man kan fastna i. Det finns liksom ett syfte i att dra sig undan, för att slippa ta risker, utsätta sig för dem och känna obehagliga känslor. Det är mycket säkrare att inte ta sig ut och slippa ta risker.

Men om man utforskar sig själv och vågar tänka om det med sig själv så kan man få syn på saker i sitt beteende. Kanske få tag på enskilda eller upprepade händelser som varit tuffa, tankar om hur man tror andra bedömer en. Känslor som sorg och ledsenhet över att det är som det är och har varit. Få tillåtelse om att det är ok, att vidga lite gränser. Man kan själv tänka, hur skulle det vara med en liten förändring, ett litet steg i en annan riktning, kanske är det inte så farligt som min hjärna vill få mig att tro? Bra av dig att komma ut och att exponera dig lite på din färd från affären och det var ju inte så farligt😁.

Du är bra som du är och det är ok. Händelser i livet kan ställa till det för oss, det kan skapa hinder och vi kan fastna pga tex hjärnspöken och alkohol. Men med nyfiket undersökande, en förståelse av oss själva och vårt beteende och självmedkänsla, vara självsnäll, så kan man hitta andra sätt att hantera livet på. Jag tycker att det är intressant och spännande att lära känna mig själv och mina utmaningar, mina sårbarheter och mina styrkor, det leder mig framåt och jag kan modifiera och göra om mina tankar om mig själv, att jag duger som jag är.

Ha en fin söndag!🌞❤️

Flarran
sön, 2025-02-16 - 10:36

Söndag och vilodag igen och det passar mig då rätt så bra. Detta då jag precis som jag misstänkte igår efter stordådet med mathandling är rätt trött och slut. Har i alla fall dragit upp persiennerna här i mitt kök och sett att det verkar vara en rätt fin vinterdag därute på gården. Hade jag varit pigg och vältränad och lite mera i farten hade jag nog funderat på att åka längdskidor kan jag tro.

Sånt gjorde man en del som yngre. Det var väl inga längre sträckor, utan väl mest bara en tre kilometer eller däromkring, och oftast då om kvällarna efter nåt jobb och då helst i elljusspår. Men nån gång var man även ut nån helg på en längre tur i vintrigt och soligt väder. Tänk, vad tankarna kan fara iväg när man nyktert sitter vid en dator och funderar i lugn och ro.

Det är då en gåva från Herren att slippa vara jagad av alkoholdjävulen. Ska nog snart värma på mig en kopp med lite mjölkchoklad och ta ett par goda limpmackor till. Det är alltså en dag för vila och lite andlig kost från nån trevlig gudstjänst på nätet känns det som. Var runt och letade efter lite andlig musik på nätet och hamnade då på en sida på Youtube med inspelningar från SVT och deras programserie, Minns du sången. Kollade in Säsong 3 och avsnitt 2 faktiskt.

Måste säga att det var kul att höra lite annat än bara Rock 'n' Roll som omväxling en stund i natt när jag försökte att varva ner liksom. Hörde faktiskt en trevlig körversion ursprungligen komponerad och framförd av Calle Öst. Titeln var – Sjung Halleluja. Bara det att man som jag, och en rätt så trött dystymiker ibland kan få lite energi till att få hem sitt dagliga bröd, sånt kan ju nästan få vem som helst till att bli smått religiös tänker jag alltså.

Det var trevligt att du @Ros tittade in en sväng igår. Såg just att du @vår2022 nu tittat in här på morgonkvisten denna söndag och skrivit en hel del kloka ord. Sånt uppskattas kompis. Bara man håller i och kämpar på utan att hälla i sig nån alkohol så blir det nog bättre och bättre dag för dag. Man får väl göra som så att man tar allt med ett steg i taget. Det går inte så fort när man är trött, men framåt går det då så sakteliga, och nog är jag i denna stund rätt så tacksam för att jag är alkoholfri.

Ha en fin dag mina vänner!

Molnet
sön, 2025-02-16 - 14:12

@Flarran Tycker åxå att det är skönt med vilodag idag.Passar ju bra på en Söndag.Varit ute på en kort promenad i kyla & sol.Höft/rygg/artros skovet plågar fortfarande.Musik är härligt att utforska och just Hallelulja finns ju i så många olika versioner & med många olika slags artister.Så man nästan tror att det är svårt lika låtar.Ha en fortsatt vilsam söndag!

Flarran
mån, 2025-02-17 - 04:05

Måndag och en ny vecka har det gått och blivit igen medans man låg och sov i några timmar. Har en halvliter här på köksbordet som jag dricker av. Men det är bara vanligt vatten med kolsyrebubblor så det är då ingen fara på taket för nån berusning i stunden. Tog det lugnt igår på vilodagen som man väl ska göra alltså. Hade det rätt så bra och fint, och gjorde väl inte så värst mycket nytta. Men varför ska man hålla på och slita och släpa så himla mycket mest hela tiden kan man då undra.

Började nyss, som vanligt att fundera på en vandring eller en taxiresa lite senare ned till staden och kanske ett besök på bolaget då det ju var så länge sen sist. Kanske ta och fira att jag varit helt nykter i snart 500 dagar. Men fick då för mig att bläddra lite i Bibeln i väl en förhoppning om att kanske Gud Fader skulle ge mig något vettigt ord att tänka på. Ordspråksboken fick jag då som av en slump rätt snart upp en sida med.

Nog är då Herren med mig i var stund hur det än är. För inte kan det väl ha varit en slump att jag nästan direkt fick upp texten: ”Vinet är en hädare, ölet en gaphals, vettlös är den som raglar av rus”. Tänk, så det kan bli och vara. Det tog jag mig allt en slurk kolsyrat vatten på.

Funderar om man skulle ta och koka på en kanna med kaffe om en liten stund att ha att förgylla denna dag med kanske. Men man får väl se vilka stordåd som det finns kraft till att göra. Har då redan dragit upp mina persienner här i köket och sett att det är fem grader kallt där ute. En ny dag ligger framför en och försöker väl följa Herrens röst och vara nykter även denna dag, för det är väl det bästa hur som helst. Det var trevligt att du @Molnet tittade in igår, sånt uppskattas kompis.

Ha en fin dag!

Flarran
mån, 2025-02-17 - 07:16

Hade druckit ett glas mjölk och ätit lite sallad och skinka, och kände mig lite för pigg för att gå och vila en stund, men ändå inte så pigg att jag hade energi att gå ut och bara promenera för promenerandets skull. Gick då och kollade in nån dokumentär om en av världens storstadsmetropoler.

Det var ett myller av människor som rusade omkring åt olika håll som skållade råttor i jakt på väl högsta möjliga inkomst. För att väl ha råd att bo i centralt belägna bostäder som i många fall var små och trånga som skokartonger. Jäkt och stress för vadå liksom, tänktes det här. Sedan kom det plötsligt en känsla av tacksamhet till mig i den stunden.

Fick nästan lust att fira en frihetskänsla med ett glas starkt om det hade funnits hemma. Samtidigt var det något inom mig som sa att man nog inte ska ta nykterheten för givet, då det är lätt hänt att man då kan slappna av helt och halka tillbaka in i den dystra och gråa alkoholdimman igen.

Ser att morgonens dagsljus sakta är på gång och tror att den här dagen kan bli hur bra som helst. Tänker nu att, vem sjutton behöver väl sånt som alkohol för att ta sig fram alltså. Nej, nu får det nog vara bra med filosoferandet på en stund. För nu är det dags att koka på den där kannan med kaffe som jag tänkt på en stund alltså.

Ha det gott!